Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nödrop från oppositionen i Myanmar: ”Hjälp oss på samma sätt som ni hjälper Ukraina”

Uppdaterad 02.12.2022 11:57.
Demonstrant som protesterar mot arméchefen Min Aung Hlaing i Myanmar.
Bildtext Oppositionen i Myanmar vädjar om vapenhjälp av väst. På bilden arméchefen Min Aung Hlaing med Hitlermustasch
Bild: Maung Lonlan / EPA

Västländerna borde hjälpa dem som strider mot militärjuntan i Myanmar på samma sätt som man hjälper Ukraina. Genom att skicka vapen. Det säger ledaren för landets civila skuggregering.

– Ryska flygplan används mot civila och byar bränns ner. För att förhindra juntans brutalitet mot civila måste Folkets försvarsstyrka genast stärkas. Om vi hade luftvärnsrobotar så skulle vi vinna på sex månader. Det säger Duwa Lashi La, ledare för Myanmars civila skuggregering i en intervju för nyhetsbyrån Reuters.

– Om vi bara kunde få samma stöd som Ukraina får av USA och EU, skulle vårt folks lidande upphöra genast, säger han.

Duwa Lashi La, ledare för skuggregeringen i Myanmar
Bildtext Duwa Lashi La, ledare för skuggregeringen i Myanmar
Bild: Reuters

Den förre läraren och juristen Duwa Lashi La flydde från sitt hem i delstaten Kachin i norra Myanmar när militärjuntan tog makten i februari 2021 och befinner sig nu på hemlig ort.

Han leder den skuggregering som bildades efter att militärjuntan tog makten. Den består bland annat av rester av den avsatta ledaren Aung San Suu Kyis regering.

Militärjuntan klassar skuggregeringen som terrorister. Men den har ett utbrett stöd i Myanmar och runt om i landet strider beväpnade grupper som kallas Folkets försvarsstyrka mot militärjuntan.

Tusentals demokratikämpar mot över 400 000 soldater

Folkets försvarsstyrka är ändå mycket liten och dåligt utrustad jämfört med den kraftfulla militärjuntan, som får utrustning från Ryssland, Kina och Indien.

Det är oklart exakt hur många som strider för Folkets försvarsstyrka, vissa rapporter säger tusentals.

Militärens styrkor beräknas bestå av fler än 400 000 soldater, enligt den Londonbaserade tankesmedjan International institute for strategic studies. Det gör Myanmars armé till den elfte största professionella armén i världen.

Armén medger för första gången att soldater har gjort sig skyldiga till massakrer på rohingyamuslimer i Rakhinestaten i västra Burma
Bildtext Folkets försvarsstyrka är liten och dåligt utrustad jämfört med militärjuntan
Bild: EPA-EFE/NYEIN CHAN NAING

Det var den första februari år 2021 som militärjuntan tog makten i en oblodig kupp. Aung San Suu Kyi, president Win Myint och medlemmar av regeringen fördes bort från sina hem.

Telefonnätet begränsades, internet stoppades och den statliga tv-kanalens sändningar avbröts.

Militären påstod att det förekom fusk i parlamentsvalet där Aung San Suu Kyis parti NLD vann en jordskredsseger.

Aung San Suu Kyi.
Bildtext Den avsatta ledaren Aung San Suu Kyi
Bild: Nyein Chan Naing / EPA

Myanmar har varit kaotiskt sedan militärjuntan tog makten och våldet har eskalerat. Juntan har med hård hand slagit ner demonstrationer och slagit till mot civila.

Ihmisiä suojautuu kadulla kyynelkaasulta kaasunaamarein. Mielenosoittajat pitelevät suojakilpiä kohti kaasua, monella on päässään kypärä.
Bildtext Militärjuntan har med hård hand slagit ner demonstrationer
Bild: AOP

Enligt FN utför juntan bland annat flygbombningar som kan klassas som krigsförbrytelser.

1,3 miljoner människor är på flykt inom Myanmar.

Väst vill inte leverera vapen till oppositionen

I september 2021 förklarade skuggregeringen krig mot militärjuntan och uppmanade alla i hela landet att sluta upp i revolt mot regimen.

Västländerna har uttryckt stöd för den civila skuggregeringen och infört sanktioner mot bland annat militärledare, men inte gått med på att leverera vapen till oppositionen.

Enligt väst är det är det de sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation Asean som är bäst lämpad att lösa konflikten.

Men Asean har inte lyckats speciellt bra med att öka pressen på militärjuntan för att få den att gå med på en fredsplan.

Aseans högkvarter
Bildtext De sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation Asean har inte lyckats med att få militärjuntan att gå med på en fredsplan
Bild: EPA-EFE

Enligt skuggregeringens ledare Duwa Lashi La är dörren inte stängd för förhandlingar.

– Men militärjuntan måste sluta döda civila och lova att dra sig tillbaka från politiken. Då kunde vi antagligen ha en dialog säger han.

Över 2 500 civila har dödats av säkerhetsstyrkorna i Myanmar, främst i tillslag mot demonstrationer.

Och hittills har minst 2 000 människor också dödats i striderna mot militärjuntan enligt Duwa Lashi La.

– Det är ett pris vi betalar, vi kommer inte att ge upp säger han i intervjun för nyhetsbyrån Reuters.

Studerande, journalister och utlänningar grips

Under militärjuntans tid vid makten har tusentals människor gripits och ett okänt antal har torterats och försvunnit.

Bland annat studerande, journalister, och utlänningar, hör till dem som har gripits i Myanmar.

I november frigavs en Japansk dokumentärfilmare, Toru Kubota, som greps i samband med en demonstration och satt fängslad i nästan fyra månader.

Den japanska dokumentärfilmaren Toru Kubota
Bildtext Den japanska dokumentärfilmaren Toru Kubota beskrev förhållandena i fängelset som ett helvete
Bild: EPA-EFE

Han beskrev förhållandena i fängelset som ett helvete. Han kunde knappt ligga ner för att sova i den lilla överfulla cellen, som var smutsig och ohygienisk.

Han såg också andra fångar bli slagna med batonger. Kubota dömdes till tio års fängelse för uppvigling och för att ha brutit mot Myanmars kommunikationslagar.

Han frigavs i en massamnesti där 6 000 politiska fångar släpptes fria.

Den australiensiske ekonomen Sean Turnell
Bildtext Den australiensiske ekonomen Sean Turnell satt fängslad i nästan två år
Bild: Reuters

Bland de utländska fångar som släpptes fanns Vickey Bowman, tidigare ambassadör för Storbritannien som hade dömts för att ha brutit mot immigrationslagarna och den australiensiske ekonomen Sean Turnell som var ekonomisk rådgivare till Aung San Suu Kyi.

Fortfarande sitter över 13 000 politiska fångar i Myanmars fängelser.

Källor: Reuters, AP, Reportrar utan gränser, omvärlden.se, BBC, International institute for strategic studies