Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Snart behövs varken djur eller olja för att vi ska kunna hålla oss varma på vintern – hållbarhetsforskare och designers fyller framtidens jackor med dun från växter

hand som håller dun från Kaveldun.
Bildtext Kaveldunets fjun kunde användas som fyllning i kläder och dynor.
Bild: Aalto University

Nu är det dags att ta fram vinterjackan igen och för många är den gjord av dun. Det är dun som insamlats från fåglar. Men tänk om det var möjligt att få en fluffig och varm jacka utan att det behövs djur eller fossila material som polyester?

Som så ofta är svaret något som vi använt oss av förut, men som med tiden ansetts för arbetskrävande. Den här gången är svaret Kaveldun (Typha latifolia) eller på finska Osmankäämi.

Innan andra världskriget fyllde man bland annat flytvästar med kaveldun.

En prydnadsväxt som spricker

Det är en strandväxt med karaktäristiska, mörkbruna, kolvliknande blomställningar som växer i våtmarker i södra, västra och östra Finland. Den som någon gång plockat in kaveldun och haft dem i vas vet varför växten kunde ersätta fågeldun. Den bruna kolven spricker nämligen upp och bildar ett luddigt virrvarr av frön och fjun i massor.

kaveldun
Bildtext Kaveldun växer i dikesrenar i hela södra Finland.
Bild: Mikko Raskinen

De här fröna kunde användas som fyllning i kuddar, täcken och jackor. Det är miljöingenjören Lukas Schuck som inspirerad av det tyska begreppet paludikultur (våtmarksodling på torvmarker) har undersökt hur väl kaveldun kunde ersätta fågeldun och polyester som ett inhemskt alternativ.

– Lukas Schuck flyttade hit från Berlin för att plugga hållbar planering på Aalto-universitetet. Under coronapandemin fyllde han några kuddar med kaveldun för att testa och de fungerade bra även i flitig användning. Så tog vi vidare hans idé och skapade en affärsmodell tillsammans, säger Tea Auramo, en av dem som tidigt kom med i projektet.

Den finländska klädindustrins hållbarhetsmomentum

Auramo är hållbar designer, före detta affärskonsult och blivande trädgårdsmästare med fokus på våtmarksodling. Tillsammans med Laura Rusanen, som har studerat till hållbar textildesigner vid Aalto-universitetet, hör hon till teamet bakom bolaget Fluff Stuff.

Två kvinnor sitter på en stor dyna. Tea Auramo och Laura Rusanen
Bildtext Tea Auramo och Laura Rusanen vill göra klädindustrin mer hållbar med hjälp av bland annat kaveldun.
Bild: Anna Dönsberg / Yle

Att klädindustrin inte är särskilt ekologiskt hållbar i dagens läge är en sak som bolaget vill förändra.

I Finland finns flera företag som producerar tyg på ett ekologiskt, cirkulärt och hållbart vis, till exempel Spinnova, Infinited Fiber, Ioncell eller Pure Waste. Fluff Stuff vill komplettera marknaden med ekologiskt, växtbaserat fyllnadsmaterial.

”Våtmarksodling är en lösning som gör att marken inte behöver återställas”

Här finns ännu en god nyhet och det är att en storskalig odling av kaveldun kunde hjälpa Finland att nå klimatmålen.

Tio procent av vår åkerareal är torvmarker, men de står för 50–60 procent av jordbrukets utsläpp. Utsläppen beror på att grundvattennivån i torvmossarna har sänkts genom dikning och den del av torven som är ovanför vattenytan förmultnar vilket ger stora utsläpp av koldioxid.

– Våtmarksodling är en lösning som gör att marken inte behöver återställas utan man kan fortsätta idka jordbruk, säger Kristiina Lång, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.

Lång berättar att 270 000 hektar torvmarker i dag är i jordbruksanvändning. Hur stor andel av dem som kunde återställas till våtmarker eller användas till våtmarksodling är svårt att säga, men ju mer dess bättre.

Kristiina Lång
Bildtext Kristiina Lång hoppas marknaden för våtmarksväxter skulle utvecklas. Kaveldun är en mycket mångsidig växt.
Bild: Anna Dönsberg / Yle

– När vi får mera odlingserfarenheter så vet vi om det är tusentals eller tiotusentals hektar som till slut blir den realistiska uppskattningen, säger Lång.

Fler våtmarksodlare behövs

Fluff Stuff samarbetar med Naturresursinstitutet och skulle behöva få kontakt med markägare som ger dem möjlighet att testodla kaveldun och även odlare som kan leverera kaveldun i större mängder.

– Speciellt söker vi en testodlare i mellersta Finland, i trakterna kring Joutsa eller Jyväskylä, säger Auramo.

Våtmarksodling är en lösning som gör att marken inte behöver återställas utan man kan fortsätta idka jordbruk

― Kristiina Lång

– Naturresursinstitutet har rentav fått flera som intresserade av att höja vattennivån på sina torvmarker än vad vi har kunnat ta emot i vårt våtmarksprojekt. Men för alla lämpar sig inte kaveldun som odlingsväxt. I dag finns det en gård som odlar kaveldun för foder och en annan som planerar skörda det som människoföda, berättar Lång.

Följande steg för Fluff Stuff är att skriva intentionsavtal både med leverantörer, alltså odlare och kunder det vill säga klädvarumärken i Finland.

Kaveldun – en överraskande mångsidig växt

Kaveldun är den mångsidigaste av alla våtmarksväxter. Unga skott och blomställningar kan ätas som grönsaker och lär smaka lite som gurka och lite äldre skott kan även användas som foder. Stjälken och bladen ger fibrer med vilka man bland annat tätat laggkärl i tiderna.

– Roten innehåller mycket stärkelse, mera än i potatis. Men eftersom kaveldunet är en perenn så lönar det sig inte att utnyttja rötterna för mycket, berättar Lång.

I jämförelse med fågeldun återfår kaveldun i laboratorieförhållanden formen en aning bättre och håller värme nästan lika bra. Kaveldun torkar också snabbare än fågeldun. Nu återstår praktiska tester, vilket också kräver mera finansiering. Även om fågeldun samlas in som en biprodukt till köttproduktion så är kaveldun överlägset ur etisk synvinkel.

person bakifrån som bär kaveldunsväst
Bildtext En prototyp av väst som innehåller kaveldun.
Bild: Anna Berg

– Nu när vi jobbar med prototyper har vi märkt att kaveldun fungerar bäst i jackor som inte trycks ihop lika mycket som dynor. Men vi vill inte skapa onödiga konsumentprodukter som bara betyder mer och mer produkter. Därför hade vi tänkt börja med kuddar och täcken och kanske madrasser i futonstil. Nu är vi i produktutvecklingsfasen när vi förbättrar fluffets egenskaper, så vi får se vad resultatet blir, säger Auramo.

Hållbarhet som helhetstänk

En del av bolagets mål är att öka kunskapen om ekologiska blågröna lösningar och design för att inspirera till hållbarhet, betonar Auramo som tidigare jobbat på miljöorganisationen Dodo.

På torsdag (8.12) klockan 12 kommer hon att hålla en guidning om dagvattenlösningar med växter i Kajsaniemi botaniska trädgård, som är öppen för allmänheten.

Enligt Kristiina Lång kommer utmaningarna för Fluff Stuff att vara tillgången på råvara. På lång sikt krävs tillräckligt stora och tillräckligt våta odlingsmarker. Kaveldun kräver kontinuerligt väta, växterna klarar inte torka. En annan fråga är hur snabbt allmänheten får kännedom och börjar intressera sig för det här materialalternativet.

– Jag hoppas faktiskt att det här blir ett gott exempel även för andra företag på hur man kan främja klimatmål genom att välja växter som odlats i våtmarksodling, säger Lång.

Ännu återstår mycket arbete innan konsumenterna kan köpa jackor fyllda med kaveldun. Men om cirka tre år kanske det blir möjligt. Det skulle vara en riktigt god nyhet, inte bara för frusna djurvänner, utan även för finländska odlare.