Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Naturskyddslag, biodiversitetsstrategi, FN-möte om biologisk mångfald – vi listar processerna som gör att skogen får huvudfokus i finsk politik just nu

En skogsvy med omkullfallna trädstammar i förgrunden. På stammarna växer mossa. I bakgrunden växer granar.
Bild: Teijo Heinänen / Metsähallitus

Grälet mellan Centern och De Gröna tar mycket fokus i skogsfrågorna just nu, men arbetet för att skydda skog och natur är omfattande. Vi listar vilka processer som pågår nationellt, inom EU och globalt.

Tre fjärdedelar av Finlands yta täcks av skog, så det är naturligt att skogen blir en central del av också politiken och beslutsfattandet. Politiskt har det senaste årets skogsdiskussioner handlat om två olika huvudspår: dels om att skog och mark ska fungera som kolsänka och balansera ut Finlands utsläpp av växthusgaser, och dels om att en stor del av våra hotade växt och djurarter finns i skogen och är beroende av en välmånede skog för sin framtid.

Skydd av naturarter på gång på flera fronter i Finland

Finland har förbundit sig till att stoppa förlusten av biologisk mångfald, men ändå har utvecklingen gått åt motsatt håll. Andelen hotade arter har vuxit från 8 procent år 2000 till drygt 10 procent 2010 och 12 procent i dag. Var nionde art är alltså hotad.

Av Finlands olika naturtyper är 48 procent hotade. Finlands naturpanel som sammanställer forskning om naturens mångfald har upprepade gånger vädjat om åtgärder och säger att de närmaste åren är avgörande för att stoppa förlusten av arter.

Förslaget på en ny naturvårdslag som det precis varit politiskt storgräl om är ett av verktygen som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald. Lagberedningen har pågått sedan början av 2020. Många olika intressegrupper och experter har hörts och förslaget fick 200 utlåtanden under remissrundan i fjol somras. Skyddet av hotade naturtyper har utmålats som centralt för att den biologiska mångfalden ska stärkas, men det är just den delen det blev bråk om.

Men Miljöministeriet är också på slutrakan med en ny strategi för biologisk mångfald, som också den delvis kommer att handla om att skydda skog. Också den har förberetts ett par år och under beredning i ett par år. Tidtabellen för den nya strategin har skjutits upp eftersom FN:s konvention om biologisk mångfald COP 15 också sköts upp från augusti till december.

Finlands klimatmål hotas av kollapsad kolsänka

Lägg till att Finlands mål om klimatneutralitet till 2035 numera är inskrivet i den nya klimatlagen, och i praktiken är beroende av att kolsänkorna i skog och mark stärks. Klimatlagen godkändes med stor majoritet i riksdagen i maj med rösterna 121-42, med stöd inte bara hos regeringspartierna utan också största delen av Samlingspartiet.

Målet om klimatneutralitet innebär att utsläppen inte får vara större än vad kolsänkorna kan binda, men i våras blev det klart att kolsänkan inte alls är lika stor som klimatmålet räknat med utan att skog och mark i stället blivit en utsläppskälla.

I början av veckan meddelade Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund att de drar staten inför rätta för otillräckliga klimatåtgärder: regeringens har redan länge vetat att kolsänkorna är otillräckliga, men ändå rekommenderas inga nya klimatåtgärder i klimatårsberättelsen. Därmed följer Finland inte sin egen klimatlag, säger miljöorganisationerna.

Nya siffror om den kollapsade kolsänkan väntas i mitten av december. Experter hos både Finlands klimatpanel och FInlands miljöcentral Syke säger att de nya siffrorna om kolsänkan innebär att bottnen helt föll ur Finlands mål om klimatneutralitet och att det är alldeles avgörande för målet att kolsänkorna stärks.

Nya siffror om kolsänkorna väntas i mitten av december.

En illustration av skorstenspipor som släpper ut rök och ett grönt fält, med texten Klimatkollen.

Klimatkollen – så ska Finland uppnå klimatneutralitet

Allt du behöver veta om Finlands kamp mot klimatförändring.

Strategier hos EU och FN påverkar också

Samtidigt går också EU:s paket om den gröna omställningen stadigt vidare. På EU-nivå har både taxonomin, energidirektivet, förordningen om restaurering av ekosystem och den nya biodiversitetsstrategin konsekvenser för Finlands skogsskydd och skogsbruk.

På onsdag nästa vecka inleds dessutom FN:s konvention om biologisk mångfald COP 15 i Montreal i Kanada. FN konferensen handlar om i stort sett samma saker som diskussionen om Finlands naturvårdslag och den nya strategin för biologisk mångfald i Finland: förlusten av naturarter måste stoppas. För tillfället ökar förlusten av biologisk mångfald både i Finland och globalt sett.

Den första delen av FN-mötet i Kungming i Kina i fjol signalerade att många länder är redo att ställa upp globala mål om att skydda 30 procent av världens lands- och havsområden till år 2030. FN-konferenserna om klimat och biodiversitet och den forskning de grundar sätter också ribban för EU:s och Finlands ambitioner och mål.

Partiernas diskussion om skogen är alltså på inget vis avslutad.