Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Stadsdirektör Petra Theman tror på en framtid för ishallen: Raseborgarna ska kunna uppleva hallen som invånarnas hall

Flera spelare försöker nå pucken.
Bildtext I Raseborgs ishall har under åren som gott bland annat spelats en hobbyserie i ishockey. Hallens flitigaste användare kommer ändå från Ice Team Raseborg som har både ishockey och konståkning på sitt program.
Bild: Patric Westerlund / Yle

Raseborgs stadsdirektör Petra Theman vill ha ett bättre samarbete mellan staden och bolaget bakom Raseborgs ishall. Att hitta en snabb lösning på ishallens akuta ekonomiska problem är ändå svårt.

Nyligen sade stadsstyrelsen i Raseborg nej till ishallsbolagets ansökan om ett understöd på 60 000 euro. Det understödet skulle enligt bolaget ha gjort att verksamheten i ishallen kunde ha tryggats över vintern.

– Jag har förtroende för ishallens framtid. Den finns ju där som byggnad. Jag har också förtroende för issporterna i Raseborg, säger Petra Theman.

Samarbetet mellan staden och ishallen måste bli bättre.

– Raseborgarna ska kunna uppleva hallen som allas hall, invånarnas ishall. Det finns saker man kan fundera över då det gäller framtiden för ishallen, säger hon och konstaterar att hon till sin läggning är en optimist.

Föreningen Ice Team Raseborg har ungefär 120 barn och unga som regelbundet tränar och spelar matcher i ishallen i Karis. I en intervju för Yle Västnyland nyligen sa föreningens träningschef Mats Sjöholm att krisen är akut och ifall hallen stängs måste föreningen lägga ned sin verksamhet.

Ice Team Raseborgs juniorer under pågående träning.
Bildtext Ice Team Raseborg har 120 juniorer som spelar ishockey eller sysslar med konståkning. Arkivbild.
Bild: YLE/Sinikka Valmiala

Hon upplever att dialogen mellan staden å ena sidan och ishallsbolaget å den andra sidan har varit bra.

– Vi har frågat dem frågor och fått en del svar. Svaren har kanske inte varit så uttömmande som vi hoppats på. Jag ser ändå att vi har haft en dialog.

Ishallsbolaget har inte levererat kommentarer av ishallsbolagets kreditgivare över vad de tänker om ishallsbolagets framtidsplaner. Det har staden bett att ishallsbolaget skulle göra.

Petra Theman konstaterar att problemet med understöden till ishallen är tudelat. Dels har staden försökt hitta ett sätta att lösa det akuta problemet, dels vill staden se en långsiktig plan för ishallen och bolaget som driver ishallen.

Ishallsbolagets tre framtidsalternativ som tillsvidare inte behandlats av staden

  • Bolaget vill bli av med sitt största lån på över 900 000 euro. De menar att en privat aktör kan skjuta till 250 000 om staden också gör det – och så skulle banken förlåta resten av lånet, över 400 000 euro.

  • Eller så kunde ett helt nytt bolag grundas med staden som hel- eller delägare och staden skulle driva verksamheten och förhandla med banken om lånen.

  • Som ett tredje alternativ föreslår ishallsbolaget att staden bolagiserar alla sina idrottsfastigheter, både nuvarande och kommande, och ishallen skulle ingå i det paketet.

– För att säkerställa verksamheten den här säsongen har vi försökt hitta en lösning som skulle vara juridiskt hållbar, jämlik och snabb, säger Theman.

Långsamt och svårt med understöd

Stadens juridiska bedömning är att det är väldigt långsamt och svårt då det handlar om fler understöd för ishallen.

– Det finns många existerande regler som handlar om understöd till privata bolag. Det finns vissa undantag som handlar om understöd till idrottsanläggningar, men de processerna är inte särskilt snabba, säger stadsdirektören och konstaterar att det i Raseborg finns flera fastigheter och instanser som kommer att få en tuff vinter på grund av stigande energipriser.

Ishallsbolagets styrelseordföranden Jan Lindholm sa i en intervju för Yle Västnyland nyligen att läget är kritiskt och att ishallen kan tvingas stänga sina dörrar.

– Energipriserna har mer än tredubblats under hösten. De stiger ytterligare och det har tömt kassan. Då kan vi inte fortsätta, säger Lindholm.

Petra Theman står vid ingången till Raseborgs stadshus.
Bildtext Raseborgs stadsdirektör Petra Theman säger att Raseborgs ishall måste drivas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Arkivbild.
Bild: Marica Hildén / Yle

Petra Theman säger att det är väldigt sällsynt att ha en ishall i en kommun i Finland utan att kommunen på något sätt understöder verksamheten.

– Så kallade gratis ishallar som fungerar enligt marknadsekonomiska principer är väldigt få i Finland.

Den aktuella frågan nu är vill Raseborg ha en egen ishall, en fråga som bland andra ishallsbolagets styrelseordföranden Jan Lindholm har ställt.

– Vill vi ha en ishall så måste vi fundera över hur det är ekonomiskt hållbart och att det för staden är jämförbart då det gäller andra idrottsgrenar, säger Theman och hoppas att staden kan ta upp olika modeller för ishallens framtid.

Ja blev nej i stadsstyrelsen

I stadsutvecklingssektionen tyckte politikerna att ishallsbolaget kunde ha fått understödet på 60 000 euro för att trygga verksamheten över vintern. Stadsstyrelsen sade ändå nej på sitt möte.

– Det kom in ny information mellan de här två mötena.

Utan att gå in på detaljer säger Theman att det handlar om att se till att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt.

– Det kom fram uppgifter i revisionsberättelsen som tydde på att det här understödet inte skulle räcka till och att vi inte skulle få ut pengarna tillräckligt snabbt, säger Theman.

Hon förklarar att det inte går att riva fram en summa på 60 000 euro ”så där bara” om det inte finns anslag för det. Ett sådant beslut borde gå via stadsfullmäktige och för det fanns det helt enkelt inte tid.

En grå hallbyggnad, kväll, byggnaden är upplyst. Raseborgs ishall. Det står Aktia ishall jäähalli på väggen.
Bildtext Raseborgs ishall i kvällsbelysning. Arkivbild.
Bild: Pia Santonen / Yle

Petra Theman säger att grundproblemet ligger i skuldbördan som ishallsbolaget har men också i hela uppsättningen.

– Det är någonting som inte står på hållbart botten här, det är alla ense om.

Att staden varit tvingad att skjuta till understöd till ishallen i flera repriser är inte hållbart.

- Vi vill ha en förutsägbarhet då det handlar om stora idrottsanläggningar som är viktiga för staden.

Ingen schemalagd genomgång av avtal

Det att Raseborgs stad den här hösten behandlat två idrottsanläggningars kontrakt eller överenskommelser med staden handlar enligt stadsdirektören inte om systematiserad genomgång av kontrakt med föreningar eller sammanslutningar i staden.

– Nej, det är det inte frågan om. Det jag har sagt är att när vi nästa gång har den här rundan med understöden till föreningar vill jag vara med och se hurudana avtal vi skriver med föreningarna.

Theman vill helt enkelt ha en överblick över avtalen.

– Det finns vissa regler för understöd överlag och sedan finns det lagstiftning över hur man kan ge offentliga pengar till olika instanser.

Stadsdirektör Petra Theman: ”Svårt hitta en snabb lösning för att lösa ishallens akuta problem”

13:51

Raseborg har inga specifika riktlinjer för hur staden ska eller kan agera då till exempel en förening hamnar i ekonomisk knipa. Theman ser ingen egentlig orsak till att sådana riktlinjer borde nedskrivas.

– Sådana fall har säkerligen särdrag som måste tas i beaktande. Dessutom gör jämlikhetsprincipen i offentlig förvaltning det hela knepigt.

Theman förklarar att alla sådana beslut staden tar måste vara sådana som går att tillämpa i andra motsvarande fall.

Kultur mot idrott

Raseborg har många idrottsföreningar. Räcker stadens stöd till alla föreningar?

– Jag tycker den här frågan handlar mera om invånarbehov. Finns det tillräckligt med personer som gillar en sportgren så mycket att de kan ha en förening för den sportgrenen så räcker Raseborg till, så att säga, svarar Petra Theman.

Det finns givetvis ett tak för hur långt stadens pengar räcker för att stödja föreningarna.

– Det är härligt att Raseborg är en idrottsstad. Jag tycker det är underbart att så många intresserar sig för så många idrottsgrenar, tillägger hon.

Att kultur och idrott ställs mot varandra gillar stadsdirektören inte överhuvudtaget.

– Jag är uppvuxen i ett hem där vi hade både och. Min mamma tyckte att sport och idrott var viktigt, medan min pappa var den som anmälde mig till körsång och fiolspel. Jag tycker verkligen illa om att lägga de här två mot varandra, jag tycker de kompletterar varandra.

Diskussion om artikeln