Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finska konstnärer bojkottar Kiasma – det här handlar åsiktsyttringen om

Ingång till ett mudeum.
Bildtext Nutidskonstmuseet Kiasma är en del av Finlands nationalgalleri.
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Konstnärer kräver att Poju Zabludowicz lämnar Kiasmas stödstiftelses styrelse på grund av hans kopplingar till Israel. Kiasma säger att man inte kan påverka vilka som sitter i stiftelsens styrelse.

Fram till fredag eftermiddag har ett hundratal finska nutidskonstnärer meddelat att de avbryter sitt samarbete med museet för nutidskonst, Kiasma, tills representanten för Zabludowicz Art Trust ger upp sin plats i styrelsen för museets stödstiftelse.

Representanten i fråga är den finske affärsmannen och konstmecenaten Chaim ”Poju” Zabludowicz.

Kampanjen Kiasma_strike berättade om bojkotten på torsdagen. Samtidigt offentliggjordes ett upprop som på kort tid har fått många underskrifter.

Bakgrunden till det här är ett öppet brev från konstnärerna Terike Haapoja och Eero Yli-Vakkuri till Kiasma som publicerades i konsttidskriften Voima i oktober. I brevet sägs orsaken till bojkotten vara att organisationer som Zabludowicz finansierar länge har stött ”den apartheid-politik som den israeliska staten utövar mot Palestina och palestinier”.

I den här artikeln förklarar vi vad det handlar om.

Man i kostym på en konstutställning.
Bildtext Chaim ”Poju” Zabludowicz i London 2017.
Bild: Richard Young / All Over Press

Vilket samarbete har Kiasma med Poju?

Poju Zabludowicz sitter i Kiasmas stödstiftelse. Det är fråga om en självständig stiftelse som stöder Kiasmas verksamhet ekonomiskt. Stiftelsen samlar in medel till museet och donerar konst. Förslagen på vad som ska understödas kommer från Kiasma.

Stiftelsen grundades 2008, eftersom man ansåg att statens finansiering inte var tillräcklig. Stiftelser kopplade till museer är vanliga både i Finland och utomlands.

Stödstiftelsen har elva medlemmar. Bland dem finns flera framgångsrika affärsmän, utöver Zabludowicz även bland andra Kyösti Kakkonen och Ari Tolppanen. Även Kiasmas museichef Leevi Haapala sitter i styrelsen. Stiftelsen står för några procent av Kiasmas finansiering.

Kiasma är en del av Finlands nationalgalleri, dit även bland annat Ateneum och konstmuseet Sinebrychoff hör. Nationalgalleriet kan inte påverka vem som sitter i Kiasmas stödstiftelses styrelse.

Den synligaste insatsen som Poju och hustrun Anita Zabludowicz har gjort för Kiasma är den brittiske konstnären Ed Atkins videokonstverk Safe Conduct, som de donerade till museet 2017. Donationens värde rapporterades vara sexsiffrigt.

Konstverk på ett museum.
Bildtext Konstverket ”Safe Conduct” donerades till Kiasma 2017.
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Zabludowicz har ändå inget att säga till om i fråga om var eller hur verket ställs ut. Varken Zabludowicz eller stödstiftelsen deltar i planeringen av Kiasmas program. Museet bestämmer hur medlen stiftelsen samlar in ska användas.

– Vi är en självständig, fristående aktör. Kiasma och Nationalgalleriet är en annan sak än Kiasmas stödstiftelse, säger museichefen Leevi Haapala till Yle Uutiset (artikel på finska).

Haapala poängterar att varken Nationalgalleriet eller Kiasma kan bojkotta enskilda medborgare som inte finns på Finlands sanktionslista.

Finns det fog för anklagelserna?

Grunden för bojkotten av Kiasma är ett påstående om att organisationer som Zabludowicz finansierar länge har stött en israelisk apartheid-politik riktad mot palestinier samt affärsverksamhet kopplad till israeliska bosättningar i palestinska områden.

Bakgrunden till det här är människorättsorganisationen Amnestys utredning från februari (på engelska), enligt vilken det politiska system den israeliska staten upprätthåller uppfyller kännetecknen för apartheid. Även FN:s människorättsexperter har definierat Israels handlingar som apartheidbrott (på engelska).

Poju Zabludowicz far Shlomo, som dog 1994, tjänade mycket pengar på vapenaffärer med Israel. Senare grundade Shlomo investeringsbolaget Tamares, som i dag leds av Poju.

Män i kostym skakar hand.
Bildtext Zabludowicz är en internationellt inflytelserik affärsman.
Bild: AOP

Poju har studerat på universitetet i Tel Aviv och har starka kopplingar till Israel. År 2002 grundade han den Israelvänliga lobbningsbyrån Bicom. Enligt byråns egen webbplats är den en ”självständig forskningscentral med syfte att öka förståelsen om Israel och Mellanöstern i Storbritannien”.

Bicom har bestridit anklagelserna om apartheid och kallat Amnestys utredning ”snedvriden”.

Genom åren har Poju donerat miljontals euro till Bicom. Han verkade också som ordförande för Bicom fram till 2013. Enligt den information Poju har gett till Kiasmas stödstiftelse har han inte varit delaktig i Bicoms verksamhet på sju år.

En hur stor aktör är Poju?

Familjen Zabludowicz är en betydelsefull företagarfamilj globalt sett. Deras investeringsbolag Tamares verkar bland annat inom fastighets-, teknologi- och underhållningsbranschen. Tamares leds i nuläget av Poju.

Han äger bland annat 20 procent av ishockeylaget Tappara och en betydande andel av fastigheterna i centrum av Las Vegas.

Zabludowicz Collection som Poju och hustrun Anita har grundat samlar internationell nutidskonst och upprätthåller en utställningshall i London. Konstverk ur samlingen finns också på parets sommarställe i Sarvsalö, som fungerar som residens för internationella konstnärer.

2016 placerade konstmarknadswebbplatsen Artnet (på engelska) Poju och Anita Zabludowicz bland de hundra mest inflytelserika personerna inom konstvärlden.

Paret Zabludowicz kopplingar till Israel har diskuterats internationellt under en lång tid. 2014 startades kampanjen Boycott Divest Zabludowicz, där hundratals aktörer inom konst- och kulturbranschen deltar. Bland dem finns konstnären Lawrence Abu Hamdan och Forensic Architecture-gruppens ledare Eyal Weizman.

Man och kvinna på en fest.
Bildtext Anita och Poju Zabludowicz på en tillställning 2017.
Bild: Richard Young / All Over Press

Vad är ”artwashing”?

I det öppna brevet från Haapoja och Yli-Vakkuri kräver skribenterna att Zabludowicz ska avgå från styrelsen, med motiveringen att Kiasma i andra fall ”deltar i ’artwashing’ kopplad till politisk verksamhet som utgör en fara för människoliv”.

Med ”artwashing” menas mjuk påverkan, eller sätt som företag, stater eller andra instanser försöker påverka samhälleliga värden eller föreställningar med hjälp av konst.

Mjuk påverkan kan vara till exempel att Kina hyr ut söta pandor till västländer eller att Qatar ordnar internationella idrottstävlingar.

Inom konstvärlden kan ”artwashing” betyda en situation där en instans försöker förbättra sitt rykte genom att ge donationer till museers samlingar. I Nederländerna stödde de stora oljebolagen Aramco och Shell under många år lokala museer och drog nytta av att deras namn nämndes i samband med konst.

Artikeln är en bearbetad version av Yle Uutisets artikel Taiteilijoiden boikotti Kiasmaa kohtaan kasvaa vauhdilla – tästä on kyse mielenilmauksessa, joka kohdistuu miljardööri Poju Zabludowicziin, skriven av Anton Vanha-Majamaa. Översättning och bearbetning: Jakob Lillas.

Korrigering 3.12 kl. 8:20: Sarvisalo ändrat till Sarvsalö.