Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Nyinstallerade professorn i ryska vid Åbo Akademi om ämnets framtid: “Så länge det finns ett intresse för ryska ska möjligheten finnas att studera det vid Åbo Akademi”

En brunhårig kvinna med glasögon klädd i en ljusröd tröja.
Bildtext Martina Björklund är nyinstallerad professor i det ryska språket och den ryska litteraturen vid Åbo Akademi.
Bild: Maria Lammassaari / Yle

Trots diskussioner för tio år sedan om att dra in professuren och krympa ämnet till ett biämne har ryskan överlevt som huvudämne vid Åbo Akademi fram till i dag. Enligt nyinstallerade professor Martina Björklund är ryskan i dag viktigare än någonsin.

I fredags var det äntligen dags för professorsinstallation vid Åbo Akademi efter att tillställningen skjutits upp på grund av coronapandemin. En av dem som installerades är Martina Björklund, som är professor i det ryska språket och den ryska litteraturen.

Ämnets senaste professor före Björklund, Barbara Lönnqvist, gick i pension år 2013. Vid den tiden tampades Åbo Akademi med sparkrav, och ryskans framtid som huvudämne var på tapeten. Det fanns tankar om att man skulle dra in professuren i ryska och att ryska i fortsättningen endast skulle ha erbjudits som ett biämne, men till slut blev så ändå inte fallet.

Björklund säger att det känns bra att det fortfarande finns en professur i ryska vid Åbo Akademi.

– Det är klart att det är helt A och O att vi har en professur när Åbo Akademi har utbildningsansvar i slaviska språk. Det var ju turbulenta tider år 2013, men det löste sig, säger Björklund.

Björklund säger att professuren som hon besitter aldrig ledigförklarades, utan att hon först jobbade med ryska som forskningsledare, sedan som biträdande professor och slutligen anställdes som professor år 2020.

Vad tänker du om att du installeras som professor i ryska i det rådande världsläget, där Ryssland är under lupp till följd av invasionen av Ukraina?

– Jag förknippar inte alls professorsinstallationen med världsläget, de är två helt skilda saker, säger Björklund.

En korridor med betonggolv som kantas av väggar med planscher.
Bildtext I denna korridor i Arken i Åbo har ryskan sitt hem vid Åbo Akademi. Flera andra språkämnen håller också hus i samma korridor.
Bild: Maria Lammassaari / Yle

Intresset för ryskan har inte svalnat på grund av Rysslands invasion av Ukraina

Björklund betonar att Rysslands invasion av Ukraina inte har något med det ryska språket att göra och säger att kriget inte har haft en negativ inverkan på intresset för ämnet vid Åbo Akademi.

I höst inledde tre huvudämnesstuderande studier på kandidatnivå och fem på magisternivå i ryska. Enligt Björklund har antalet studerande i ryska på kandidatnivå varit på samma nivå de senaste åren.

– I samband med debaclet 2013 hade vi nästan inga sökande på grund av att många trodde att ryskan inte alls fanns vid Akademin mera. Sedan såg vi en liten återhämtning, men när Krim invaderades 2014 rasade intresset igen. Intresset har hållits på samma nivå sedan dess, och mellan två och fyra kandidatstuderande har dykt upp varje höst, säger Björklund.

Antalet sökande till magisterprogrammet i ryska har tidigare varierat mellan två och cirka ett dussin sökande, men i våras var intresset rekordstort.

– Vi hade 63 sökande, varav de flesta var från Ryssland. Vi tror att det här berodde på att folk ville komma bort från Ryssland och få en chans att få ett studievisum. De hade upptäckt att Åbo Akademi inte kräver att man måste kunna svenska genast när man börjar studera, medan andra universitet kräver att man måste kunna finska.

Det är livsviktigt för vårt land att följa med och veta vad som händer i grannlandet, och att det finns folk som förstår vad de säger i Ryssland.

― Martina Björklund, professor i ryska språket och litteraturen vid Åbo Akademi

Den stora påverkan som Rysslands invasion av Ukraina har haft på ryskan vid Åbo Akademi är att ämnets möjligheter till utbyte och språkpraktik så gott som försvann. Några studerande skulle ha åkt till Tver i vintras, men de planerna blev inställda.

– De skulle ha åkt till Tver bara några dagar efter att kriget bröt ut, så i och för sig är det ju tur att de inte hann åka dit.

Björklund berättar att man löste situationen genom att de studerande i stället åkte till Estland och fick undervisning på ryska i Tallinn och Narva. Liknande planer finns för våren.

– Våra studerande får åka till Lettland i mars, där de kommer att vara en vecka i Daugavpils och tre veckor i Riga.

En orange plansch med bilder på personer.
Bildtext Planschen som gjordes till Åbo Akademis 100-årsjubileum berättar om ryskans historia som ämne vid Åbo Akademi.
Bild: Maria Lammassaari / Yle

Kunskaper i ryska nu viktigare än någonsin

Professor Martina Björklund poängterar att det är viktigt att komma ihåg att ryska inte bara talas i Ryssland, utan att det är officiellt språk också i Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Dessutom finns det stora minoriteter i många andra länder som pratar ryska. Ryskan är ett världsspråk med miljontals talare, och i och med kriget riktas blickarna nu allt mer mot de andra länderna där man pratar ryska, och kunskaper i ryska har fått en allt större betydelse.

– Fastän det i nuläget inte går att handla med Ryssland och det inte kommer turister därifrån, finns det många andra ändamål där det är viktigt att kunna ryska.

– Det är livsviktigt för vårt land att följa med och veta vad som händer i grannlandet och att det finns folk som förstår vad de säger i Ryssland, vilken stil det är på orden som används och vad som ligger bakom orden, säger Björklund.

Hur viktigt är det att man kan studera ryska vid ett svenskspråkigt universitet i Finland?

– Vi finlandssvenskar är en minoritet och ska väl ha samma rättigheter som alla andra. Så länge det finns ett intresse för ryska ska möjligheten finnas att studera det vid Åbo Akademi. Men om det skulle råka gå så att ingen överhuvudtaget längre är intresserad av att studera ryska så måste man tänka om, säger Björklund.

En brunhårig kvinna med glasögon klädd i en ljusröd tröja.
Bildtext Professor Martina Björklund hoppas på att ryskan vid Åbo Akademi fortsätter intressera människor också i framtiden.
Bild: Maria Lammassaari / Yle

Diskussion om artikeln