Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

De har siktet inställt på polisyrket: ”Man kan uppfylla drömmar om man jobbar hårt och tror på sig själv”

Uppdaterad 07.12.2022 07:34.

Polisutbildningen i Tammerfors har många sökande, men det är få som blir antagna. Av dem som har gått den förberedande utbildningen på Kronoby folkhögskola Kvarnen är det däremot många som har kommit in.

I det lilla gymmet på Kronoby folkhögskola Kvarnen är träningsmaskinerna i full gång. Här gör de studerande på den förberedande polisutbildningen sig redo för inträdesprovet till Polisyrkeshögskolan i Tammerfors.

Under förmiddagen stod modersmål på schemat. Nu har det blivit dags för den fysiska biten. Mycket av utbildningen kretsar kring de här två delarna.

De flesta som går den förberedande utbildningen siktar på att söka in till Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Polisutbildningen är inte den lättaste att komma in på. Under hösten har det rapporterats att den svenskspråkiga kursen som börjar i januari kanske bara lyckas fylla hälften av studieplatserna. Samma problem finns också på finskspråkigt håll.

Skylt med texten "Kronoby folkhögskola". I bakgrunden står en kvarn.
Bildtext Den första förberedande utbildningen för polisstudier på Kronoby folkhögskola ordnades 2019.
Bild: Jakob Lillas / Yle

En som vet att han kommer att börja på polisutbildningen i januari är Gabriele Tasco.

– Jag ser fram emot att börja studera till polis. Det är en dröm jag har haft länge.

Tasco växte upp i en förort på Sicilien. När han var fjorton år såg han en äldre kvinna bli rånad.

– Då kände jag starkt att jag måste göra något för att hjälpa människor som är utsatta för kriminalitet, berättar han.

För sju år sedan flyttade han till Finland, först till Mariehamn och sedan till Kronoby, där han började studera svenska på folkhögskolan. Han sökte in till polisutbildningen i Tammerfors första gången för två år sedan. Då var han två poäng ifrån att komma in.

På andra försöket i våras gick det bättre.

– Man kan uppfylla drömmar om man jobbar hårt och tror på sig själv, säger Tasco.

Tvåspråkig utbildning

Den förberedande utbildningen på Kvarnen har ordnats tre gånger tidigare. I år går den för andra gången på både svenska och finska. Gruppen består av åtta studerande, tre på den svenska kursen och fem på den finska.

Laura Hakasalo kommer ursprungligen från Kannus. Hon har gjort inträdesprovet till polisutbildningen en gång tidigare. Då gick det inte vägen, men nästa gång kommer hon bättre förberedd.

Att bli polis har hon drömt om sedan hon var liten.

– Nu är jag på väg mot det målet i full fart.

Också för Salla-Mari Hautala från Vasa är polisyrket en dröm hon har haft länge. Hon började funderade på det innan hon ryckte in i armén. Däremellan har hon också hunnit fundera på en karriär som brandman.

Både Hautala och Hakasalo säger att det som lockar med polisyrket är att man får hjälpa människor och att det finns ett brett spektrum av olika arbetsuppgifter.

– Jag vill ha ett fysiskt arbete där man får röra på sig mycket, berättar Hautala.

Språk, motion och studiebesök

Många som har gått den förberedande utbildningen kommer direkt från gymnasiet eller yrkesskolan. Så var det också för Samuel Sjöstrand från Åland som tog studenten i våras.

– Polisyrket är något jag länge har beundrat. Att arbeta med människor och hjälpa människor är något som skulle passa mig, säger han.

Sjöstrand tycker att utbildningen har varit väldigt lärorik och att han själv har gått mycket framåt under hösten. Nästa år siktar han på att göra inträdesprovet till Polisyrkeshögskolan i Tammerfors.

– Jag skulle aldrig kunna vara mer förberedd än jag är nu.

Under hösten har de studerande utöver att studera modersmål och träna inför den fysiska delen av inträdesprovet haft flera studiebesök, bland annat till Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Snart är de också på väg till Umeå för att bekanta sig med en liknande förberedande polisutbildning som den i Kronoby.

I Finland finns en motsvarande utbildning på finska i Seinäjoki.

Kommunikationen viktig i polisyrket

I motsats till vad man kanske skulle tro är det inte den fysiska delen som ställer till det för de flesta som vill bli poliser, utan modersmålet. Till inträdesprovet hör nämligen bland annat att man ska skriva en essä.

Tony Widjeskog som är modersmålslärare i finska på den förberedande utbildningen berättar att de studerande får jobba både med kroppsspråk och att uttrycka sig i tal och skrift.

– Vi brukar prata om ”puhejudo” (på svenska ungefär ”pratjudo”, red. anm.). Det är en viktig egenskap hos polisen säger han.

Han får medhåll av Matti Ranta som är lärare på den finska utbildningen.

– Det är kanske det allra viktigaste, att man kommer överens med folk och vågar vara med folk.

Tre män står på en vintrig innergård.
Bildtext Lärarna Jens Emet, Matti Ranta och Tony Widjeskog vill ge sina studerande förutsättningar att klara inträdesprovet till Polisyrkeshögskolan.
Bild: Jakob Lillas / Yle

Den förberedande utbildningen verkar göra en stor skillnad. På den svenskspråkiga polisutbildningen som börjar i januari kommer nästan hälften av de antagna från Kvarnen, berättar den linjeansvariga läraren Jens Emet.

– Vi har fått in ganska många studerande.

Att studieplatserna totalt är så svåra att fylla kan i förlängningen leda till brist på poliser. Det här är något Emet har varnat för i flera år. Han tror att rekryteringen är en orsak, en annan är den privata sektorns dragningskraft.

Polisbristen är ändå inget man kan lösa på Kvarnen.

– Vi försöker hjälpa och se till att de studerande har bra förutsättningar att klara inträdesprovet, säger Matti Ranta.