Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Propositionen om Natomedlemskap gavs till riksdagen – samlade över 1 500 utlåtanden

Uppdaterad 05.12.2022 14:47.
Utrikesminister Haavisto: "Svårt att bedöma hur mycket Natomedlemskapet kostar för Finland" - Spela upp på Arenan

Statsrådet har gett sin proposition om medlemskap i militäralliansen Nato till riksdagen i dag. Enligt utrikesminister Haavisto är det här ytterligare ett steg framåt i medlemskapsprocessen.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) berättar att propositionen väckte stort intresse bland finländarna och fick totalt cirka 1 600 utlåtanden, av vilka 51 var från myndigheter och föreningar. Resten var från privatpersoner och en stor del kom från motståndare till Nato.

Många utlåtanden krävde en folkomröstning om Natomedlemskapet, men enligt Haavisto har den folkvalda riksdagen redan, så gott som enhälligt, röstat för ett medlemskap. Detta återspeglar ett folkligt stöd för att fortsätta processen.

– Enkel majoritet räcker för att det är internationell organisation som vi ska med i. Det tar inte bort någon makt eller beslutsfattande från Finland, vi är självständiga i beslutsfattande också i framtiden, säger Haavisto till Svenska Yle.

Enligt Haavisto har alla utlåtanden beaktats när propositionen färdigställdes.

– På basis av remissvaren har propositionens motiveringar fördjupats och kompletterats, bland annat gällande samarbetet mellan statsrådet och presidenten, riksdagens roll i beslutsfattandet som gäller Natoärenden, samt gällande Ålands folkrättsliga ställning, säger Haavisto under presskonferensen.

Haavisto säger att propositionen har utformats i gott samarbete med Åland och att deras representant har fått delta i diskussionerna.

Prislappen för Natomedlemskap fortfarande oklar

Han medger att det fortfarande svårt att uppskatta vilka kostnader ett Natomedlemskap kommer att medföra för Finland, men nuvarande beräkningar pekar på att prislappen landar på mellan 70 och 100 miljoner per år.

– Vi behöver till exempel flera personer inom Försvars- och Utrikesministeriet som jobbar i olika Natostrukturer, konstaterar Haavisto.

Sista chansen för NATO-nej eller ja i riksdagen

4:01

I väntan på Turkiets och Ungerns ratificering

I propositionen granskas de viktigaste konsekvenserna av anslutningen till nordatlantiska fördraget. Det gäller särskilt utrikespolitiken, säkerhetspolitiken och försvarspolitiken.

Som Natomedlem förbinder sig Finland till det nordatlantiska fördraget och deltar fullt ut i Natos verksamhet. Finland ska ha militär beredskap att uppfylla förpliktelsen enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget, inklusive bruk av vapenmakt.

Juridiskt sett kan riksdagen behandla regeringspropositionen innan alla Natomedlemmar godkänt Finlands anslutning.

Finlands och Sveriges medlemskap i Nato har redan ratificerats av 28 medlemsländer. Ratificering väntas fortfarande från Turkiet och Ungern. Ungern har lovat att ratificera ländernas ansökningar i februari.

Tidtabellen för Turkiet är fortfarande oklar.

Vad händer med Natopropositionen om regeringen faller?

Dispyter mellan regeringspartierna har lett till spekulationer om att regeringen skulle falla, men Haavisto vill inte spekulera i det.

– Jag tror att regeringen kommer att fortsätta att fungera fram till valet, säger Haavisto.

Propositionen går nu vidare till riksdagen, som gör en slutlig utredning. Efter att riksdagen behandlat propositionen, beslutar republikens president om Finlands anslutning till Nato.

Regeringen har alltså gjort sitt gällande förslaget, men enligt Haavisto behövs en fungerande regering till exempel i förhandlingar med Turkiet och Ungern.

Haavisto lyfte också fram det faktum att snabba förändringar kan ske i den internationella säkerheten, som exempelvis explosionerna vid Nord Streams gasledningar och robotangreppet i Polen. Det är också därför det, enligt Haavisto, behövs en fungerande regering.

Vanhanen: Riksdagen godkänner knappast Natolagen innan alla ratificerat

Riksdagens talman Matti Vanhanen tänker föreslå att riksdagen godkänner regeringens proposition om Finlands inträde i Nato först då alla Nato-länder har ratificerat ansökan.

Enligt Vanhanen kommer utrikesutskottet att förbereda sitt betänkande i väntan på att också Ungern och Turkiet ratificerar Finlands och Sveriges ansökningar. De gör ändå klart sitt betänkande först då också de två sista länderna har godkänt medlemskapet, och sedan röstar riksdagen i plenum.

Vanhanen säger också till nyhetsbyrån STT att han är beredd att sammankalla riksdagen under valpausen på våren ifall det behövs.

Vanhanen motiverar tågordningen med att säga att riksdagen inte godkänner lagar för att sedan låta dem vänta i en skrivbordslåda.

Vad händer nu?

Riksdagsbehandlingen av regeringens proposition är uppdelad i flera faser.

  1. En remissdebatt i riksdagens plenum inleder behandlingen. I slutet av den debatten beslutar riksdagen vilket utskott propositionen skickas till för betänkande, och vilka utskott som ska ge utlåtande åt betänkandeutskottet.

  2. Utskottsbehandlingen inleds så fort som möjligt efter det. När utskottet är klart med sitt betänkande går betänkandet vidare till plenum.

  3. I plenum behandlas de två lagförslagen som gäller anslutningen till Nato två gånger. I det här skedet är det utskottets betänkande som gäller, och inte regeringspropositionen. I den första behandlingen debatteras betänkandet och riksdagsledamöterna kan föreslå ändringar. Den andra behandlingen börjar med att riksdagen godkänner det internationella åtagandet, det vill säga avtalet om att ansluta sig till Nato. Därefter godkänner eller förkastar riksdagen lagförslagen.

  4. I riksdagens svar meddelas sedan riksdagens beslut om regeringens proposition till statsrådet. Svaret är undertecknat av talmannen och riksdagens generalsekreterare.

Källa: Riksdagen