Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Nu inleds följande toppmöte – den här gången för att rädda naturens mångfald

Uppdaterad 07.12.2022 10:38.
Naalinpentu seisoo tunturissa.
Bildtext Fjällräven är en av många arter som hotas av utrotning.
Bild: Kaisa Siren / AOP

Samma dag som Finlands riksdag ska rösta om en ny miljölag, som har anklagats för att vara urvattnad, samlas 196 länders representanter till den 15:e partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald i Montreal.

För bara ett par veckor sedan avslutades klimatmötet i Sharm el-Sheikh där man inte lyckades skärpa åtgärderna för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. Nu är det dags för ett nytt toppmöte, denna gång med fokus på den biologiska mångfalden.

Finland förhandlar i Montreal som en del av Europeiska unionen. Mötet pågår fram till den 19 december. Förhoppningen är att det här mötet ska bli en vändpunkt när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2030, på samma sätt som klimatmötet i Paris var en vändpunkt i arbetet mot klimatkrisen.

Marina von Weissenberg, en kvinna i mörkt hår med pannlugg och glasögon
Bildtext Finlands huvudförhandlare Marina von Weissenberg hoppas världens länder kan enas om finansiering.
Bild: Ellen Forsström / Yle

– Kanske de största frågorna i den här helheten är frågan om pengar och hur länderna ska kunna uppnå målet om att minska sina fotavtryck med 25 procent. Finns det politisk vilja att nå de här målen så klarar vi det, säger Finlands huvudförhandlare Marina von Weissenberg.

Strävan är att förlusten av biologisk mångfald ska vara stoppad till 2030 och att naturens tillstånd då förbättras.

Det är meningen att man ska enas om fyra långsiktiga övergripande mål till 2050. På konferensens agenda står:

  • skydd av den biologiska mångfalden samt förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd på land, i sjöar och vattendrag och i haven

  • främjande av ett hållbart nyttjande av naturen

  • jämlik och rättvis fördelning av den nytta som användningen av genetiska resurser ger

  • ett snabbare genomförande av åtgärderna i konventionen, till exempel genom finansiering och en starkare integrering av biologisk mångfald i politiken och samhällets olika delområden.

Det behövs också beslut om bekämpning av invasiva främmande arter, handel med vilda djur och minskning av föroreningar som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden, såsom bekämpningsmedel och avfall.

Problemen är liknande i Finland

– Den biologiska mångfalden minskar snabbare än någonsin tidigare. Förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem hör till de största hoten mot mänskligheten och vår ekonomi. Vi behöver åtgärder på internationell nivå, men det är förstås också väsentligt att den finska naturen skyddas uttryckligen i Finland, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo, som leder den finländska delegationen vid konferensen.

Hon deltar i konferensen den 15–19 december.

– Det finns skillnader i förhandlingarna mellan länderna i nord och syd och mellan öst och väst. Biståndspolitiken är en stor del av frågeställningarna och de fattigare länderna kommer att kräva att biståndsandelen till u-länderna ökas. Den fördubblades 2020 och här kommer det att bli intressant att se var vi landar, konstaterar von Weissenberg.

Ingen oljelobby hindrar förhandlingarna

I klimatförhandlingarna finns oljeproducerande länder som motsätter sig åtgärder, till exempel Iran och Saudiarabien. Motsvarande finns inte i biodiversitetsförhandlingarna. Men nog en motsvarande dynamik med länder som Brasilien och Argentina som har hög biodiversitet och själva vill bestämma vad som händer med Amazonas regnskog.

Amazonas regnskog fotograferad ovanifrån i Brasilien.
Bildtext Kom inte och säg vad vi ska göra med vår skog, säger man i Brasilien. Låter det bekant?
Bild: Alamy / All Over Press

– De är intresserade av bilaterala avtal, mellan Kina och Brasilien eller mellan EU och Brasilien. De är inte intresserade av multilaterala avtal utan de är intresserade av att ha handel eller bilaterala avtal där de får finansiellt stöd för skogsvård.

På det sättet har FN ett problem för världen är inte nu en vän av multilateralism. Starka länder ser att det är till större fördel för dem att ha bilaterala avtal mellan enskilda länder, säger von Weissenberg.

Eftersom endast en liten del av naturen på vårt jordklot är skyddad, är det med tanke på den biologiska mångfalden av central betydelse att även den 70 procent av ytan som inte ska skyddas används på ett hållbart sätt. Förhandlingarna kommer bland annat att handla om krav på hållbart nyttjande inom jord- och skogsbruket, fisket och övriga produktionssektorer.

Ursprungsbefolkningarna skyddar 80 procent av den återstående orörda naturen

Frågan om ursprungsbefolkningarna, som samerna i Finland är en oerhört viktig fråga i de här förhandlingarna. Det är vetenskapligt noterat att ursprungsbefolkningarna skyddar sin miljö bättre och bevarar naturens mångfald bättre än övriga befolkningen.

– Människorättsfrågor, kvinnornas och ursprungsbefolkningarnas rättigheter kommer att genomsyra många av de här målen och det är glädjande, konstaterar von Weissenberg.