Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Nationalekonomen Roger Wessman: Räntetoppen kan redan vara nådd

En man i röd skjorta ser in i kameran.
Bildtext Roger Wessman, som är företagare och nationalekonom, tror att räntorna börjar sjunka när vi närmar oss 2024.
Bild: Patrik Schauman / Yle

Nationalekonomen förklarar hur ekonomin nu bromsar upp – och vad det betyder för räntan på ditt bostadslån.

Roger Wessman, som är företagare och nationalekonom, tror att euriborräntan inte nödvändigtvis stiger under de kommande månaderna.

– Jag räknar med att toppen ligger någonstans kring tre procent. Det mest sannolika är att vi inte kommer att se värst mycket högre räntor än vad vi ser nu.

Europeiska centralbanken kommer ännu att höja styrräntan. Det återspeglar sig redan i euriborräntorna.

– Jag tror att räntan ännu nästa sommar är på samma nivå som nu. Det beror på hur snabbt den europeiska ekonomin bromsas upp. En liten räntenedgång är möjlig på sommaren, men ECB kommer knappast att vara beredd att börja sänka räntorna i större utsträckning redan då. Räntorna tänkas börja sjunka mer när vi närmar oss 2024, säger Wessman.

ECB:s styrränta och euribor 12

12 månaders euriborränta har stigit sedan sommaren, men kan nu ha planat ut. På fredagen den 2 december låg räntan på 2,811 procent. På tisdagen samma vecka var den högre, 2,892. Det kan jämföras med läget 1 juli då räntan var 0,961.

Marknadsräntorna tenderar att vara steget före den Europeiska centralbankens räntebeslut. Det är möjligt tack vare att centralbankerna försöker se till att de inte kommer med några överraskningar. De förklarar på förhand hur de tänker.

Också ECB signalerar i samband med sina räntebeslut vad den kommer att göra i fortsättningen. 12 månaders euriborräntan speglar i princip gissningar om hur styrräntan kommer att utvecklas under de kommande tolv månaderna.

När marknadsaktörerna förutspår att centralbanken kommer att höja styrräntorna syns det genast i marknadsräntorna. På samma sätt sjunker marknadsräntorna i förväg när man börjar spekulera i att centralbanken i något skede igen börjar sänka styrräntorna.

Räntan beror nu på inflationen

Den huvudsakliga orsaken till att centralbanken stadigt har höjt sina styrräntor sedan medlet av sommaren är att den försöker bekämpa inflationen. Huvudanledningen till att inflationen är så hög nu är de höga energipriserna. Därför har vi en inflation i euroområdet på tio procent.

Centralbanken har fått en del kritik för att den höjer styrräntan trots att det har mycket liten inverkan på energipriserna. De höga energipriserna är en följd av Rysslands energikrig mot Europa, och det påverkas inte av EU:s räntepolitik.

Men Roger Wessman säger att energikrisen inte är den enda orsaken till att inflationen har stigit. Andra priser har också börjat stiga i en allt snabbare takt under det senaste året.

– Vi har sett vissa tecken på att lönerna stiger i snabbare takt. Den europeiska centralbanken signalerade att den kommer att börja höja räntorna först då man såg att andra priser steg. Så länge det bara var energipriserna som steg var inte ECB så oroad. Den tog det ganska lugnt och såg inflationen som en tillfällig störning som man trodde man kunde vänta ut.

Det som banken nu är orolig för är att priserna har stigit så mycket att folk allmänt börjar förvänta sig en inflation. Också företag som inte lider så mycket av de höga energipriserna passar nu på att höja sina priser i hopp om att det inte ska märkas då också alla andra priser stiger.

– Det är de följdeffekterna av den höga inflationen som ECB vill stävja, säger Roger Wessman.

Inflationen kom som en överraskning

Så gott som alla observatörer överraskades av att inflationen i Europa tog fart i ett skede då hela kontinentens ekonomi hade fått ett dråpslag av kriget i Ukraina.

De flesta prognoser har konstant slagit fel då inflationen i regel har varit högre än man väntat sig. För att förstå det som händer nu måste man enligt Roger Wessman se tillbaka ända till finanskrisen 2008.

– Efter den var det svårt att få ekonomin att återhämta sig. Arbetslösheten var hög och det höll nere löneökningar och inflationen. Under de senaste tio åren blev vi konstant överraskade av hur segt inflationen hölls låg trots att centralbankerna mycket aggressivt försökte stimulera ekonomin och till och med pressade räntorna under noll för att få folk att ta lån.

När pandemin slog till var de politiska beslutsfattarna runt om i världen fast beslutna att inte göra samma misstag en gång till.

– De valde att stimulera ordentligt och trodde att det inte skulle leda till någon inflation då heller. De ekonomiska teorier som säger att man får inflation ifall man stimulerar för mycket verkade inte mera aktuella. Men nu har vi sett att man nog får inflation bara man stimulerar tillräckligt mycket.

Späder på inflationsbrasan

Det verkar alltså fortfarande finnas en gräns för hur mycket pengar man kan pumpa in i en ekonomi utan att få inflation.

– Och det var inte bara det att man stimulerade när pandemin slog till och ekonomin kraschade. När ekonomin återhämtade sig från pandemin och livet återgick till det normala fortsatte man att stimulera både i Europa och USA, säger Roger Wessman.

Den ryska invasionen av Ukraina gav igen Europas ekonomi en negativ chock i form av höga energipriser som minskade konsumenternas och företagens köpkraft.

Men Roger Wessman påpekar att de flesta länderna i Europa har beslutat hjälpa de hushåll och företag som drabbas av höga priser.

– De får pengar eller staten subventionerar energipriserna. Vi har fortfarande för lite energi men vi ger folk mera pengar, och det hjälper till att späda på inflationsbrasan. Det sprider sig också till resten av ekonomin.

Den ekonomiska tillväxten i Europa har varit överraskande bra.

– Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten är på den lägsta nivå vi sett på över tio år. Det är ju det som hjälper till att hålla inflationstrycket uppe, säger Roger Wessman

Räntan bromsar redan ekonomin

Därför har centralbanken höjt räntan. Inkomsterna i euroområdet har ökat med en takt på tre till fyra procent. Uppgången i räntor är större.

– Det är helt klart att räntehöjningarna har en bromsande effekt. Vi ser det till exempel på att bostadsmarknaden håller på att mattas av då det har blivit dyrare att ta lån, säger Roger Wessman.

Han uppskattar att de månatliga avbetalningarna på bostadslån för många nu är 20 procent högre än de var för ett år sedan.

Dessutom har löntagarnas kostnader stigit på grund av den dyra energin.

– Allt färre tar bostadslån och bostadspriserna sjunker. Det betyder att bostadsbyggandet kommer att mattas av. Det leder i slutändan till att hela ekonomin mattas av, vilket kommer att hjälpa till att bromsa upp inflationen, säger Roger Wessman.

Vi ser det också i resten av världen. Amerikanska centralbanken har också höjt räntorna klart, och tillväxten börjar bromsas upp där.

– Det påverkar också den europeiska ekonomin. De senaste siffrorna visar att inflationen i euroområdet sjönk lite i november från den topp vi såg i oktober. Den är förstås ännu alldeles för hög ur europeiska centralbankens synvinkel, men vi börjar gå mot rätt riktning, säger Roger Wessman.

Höga lönekrav kan ännu höja räntan

Trots att mycket pekar på att räntan har stigit tillräckligt för den här gången är det inte helt säkert att låntagarna kan andas ut. Centralbankens mardröm är att folk nu börjar kräva mer lön och att företagen ska gå med på det.

Så kan det gå om företagen upplever att folk är mer beredda att acceptera prisförhöjningar för att den höga inflationen gör att vi ser prishöjningar överallt.

Då får vi en så kallad löne- och inflationsspiral som ECB ihärdigt varnar för.

– Om vi ser på de avtal som har gjorts i Europa talar vi om tre till fyra procents löneökningar. Skulle de börja gå upp till 6–7 procent skulle det sannolikt krävas högre räntehöjningar för att stävja inflationsspiralen, bedömer Roger Wessman.

Men de flesta företag har också haft en mycket liten ökning i inkomsterna och många ser att deras försäljning börjar sjunka nu när ekonomin mattas av. Dessutom har också företagen drabbats av högre energikostnader. Deras villighet att gå med på löneökningar är inte särskilt stor.

Den andra risken Roger Wessman ser är om den ekonomiska utvecklingen i Europa blir bättre än man väntar sig nu.

– Det kan få folk att fortsätta ta lån trots den höga räntan. Då får vi igång bostadsmarknaden igen och företagen börjar investera på nytt. Då får vi ett mer ihållande inflationstryck. Men som sagt, de tecken som nu finns tyder på att tillväxten håller på att mattas av och villigheten att ta lån klart har sjunkit.

Diskussion om artikeln