Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Regeringen lovar inga extrapengar till jordbruket: "Krisstöd är ingen långsiktig lösning"

Uppdaterad 07.12.2022 19:25.
En mjölkko med gula markeringar i båda öronen tittar nyfiket fram ur sitt bås i en ladugård.
Bildtext Speciellt mjölkgårdarna hotar att gå under om de inte får stöd för att klara av de stigande produktionskostnaderna.
Bild: Berislav Jurišić / Yle

Trots stigande matpriser kämpar bondgårdarna om sin överlevnad. Regeringen ger ännu inga löften om nya stödpaket till jordbruket.

Regeringen svarade på oppositionens interpellation om krisen inom det finländska jordbruket och tryggandet av den inhemska matproduktionen i framtiden.

Enligt oppositionen har regeringen inte gjort tillräckligt för att hjälpa jordbrukarna att klara av de brant stigande kostnaderna för el, bränsle och gödsel.

Interpellationen, som framfördes av kristdemokraternas ordförande Sari Essayah, uppmanar regeringen att ge mera stödpengar till jordbruket för att trygga matförsörjningen i vinter.

– När vi gjorde interpellationen hoppades vi att det skulle få regeringen att agera. Även statsministern konstaterade att interpellationen troligtvis skulle påskynda regeringens förhandlingar om jordbrukets stödpaket. Dag efter dag har vi fått bli besvikna, sa Essayah.

Inga nya stödpengar utlovades när jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) svarade på interpellationen för regeringens del. Enligt Kurvinen följer regeringen med läget och är färdig att reagera ifall självförsörjningen hotas.

Maa- ja metsätalousministeri Antti Kurvinen eduskunnan täysistunnossa Helsingissä 7. joulukuuta 2022.
Bildtext Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) gav inga konkreta löften om nya stödpengar till jordbruket.
Bild: Vesa Moilanen / Lehtikuva

Kurvinen betonade att regeringen redan på våren gav ett stödpaket på 300 miljoner euro, varav 200 miljoner gick direkt till matproduktionen.

Krisstöd i olika former är inte en långsiktig lösning

― Sandra Bergqvist (SFP)

En långsiktig ökning av lönsamheten förutsätter att odlarna får en större andel av sina intäkter från marknaden än från stöd, sa Kurvinen.

– Vi behöver en mera rättvis livsmedelsmarknad där primärproducenten får en större andel jämfört med nuläget.

Riksdagen behandlar för tillfället förslaget om att ändra livsmedelsmarknadslagen så att man stärker lantbruksproducenternas ställning.

Jordbrukarna lider trots högre matpriser

Jordbruket har befunnit sig i en lönsamhetskris, speciellt på grund av gödselpriserna, redan före kriget i Ukraina bröt ut. Kostnaderna för bland annat bränsle, gödsel och el har stigit kraftigt på grund av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, vilket drabbar många gårdar.

I och med den stigande inflationen har konsumentpriserna ökat, men det hjälper inte jordbrukarna eftersom priset på insatsvaror för producenterna har stigit snabbare.

”Varje dag lägger tre gårdar ner sin verksamhet och allt fler gårdar kämpar med betalningssvårigheter”, skriver oppositionspartierna i sin interpellation.

Mika Tervo. Tervon lypsykarjatila Pukkilassa
Bildtext Speciellt mjölkgårdarna har drabbats hårt av de stigande produktionskostnaderna och det är svårt för gårdarna att få lån.
Bild: Berislav Jurišić / Yle

Redan innan Ryssland anföll Ukraina hade priset på gödsel stigit med mer än det dubbla, priset på energi med en tredjedel och foderpriset med drygt en femtedel i förhållande till året innan. Sedan kriget började har kostnaderna fortsatt att öka rekordartat.

SFP:s Sandra Bergqvist sade att jordbrukets lönsamhet måste förbättras. Hon kritiserade oppositionen för att inte komma med några egna förslag på hur man skulle stödja jordbruket.

– Krisstöd i olika former är inte en långsiktig lösning. De finländska producenterna vill ha en fungerande marknad, de vill ha lön för sitt arbete. Detta är inte bara är en regeringsfråga utan hela samhällets och alla aktörers ansvar att få det till stånd, sa Bergqvist.

Regeringen har 350 miljoner euro kvar i sina budgetramar och planerar lägga fram en tilläggsbudget. Dragkampen som förts i offentligheten handlar om hur mycket pengar som ska gå till att avveckla vårdköerna, och hur mycket som ska gå till jordbruket.

Till en början talade man om ett stödpaket till jordbruket på 300 miljoner euro, sedan sjönk uppskattningen till drygt 200 miljoner euro. Nu ligger Centerns krav på minimibelopp på dryga 100 miljoner euro.

”Från hand till mun”

Även EU:s stödsystem måste bli mera rättvist, säger Kurvinen, och menar att Finland lyckats väl i sina förhandlingar om den mångåriga budgetramen för jordbruket.

Den nya programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) gör att tidsplanen för utbetalningen av stöd flyttas framåt, vilket kan förvärra gårdarnas likviditetsproblem.

Enligt Sannfinländarnas Ritva Elomaa tvingas jordbrukarna leva från hand till mun.

– Gödsel, torrströ och andra tillbehör måste betalas på förhand även om stöden inte syns till. Framtidstron prövas nu för fullt. Att betala ut stöden i efterskott är fullständigt oansvarigt, sa Elomaa.

Riksdagen röstar om regeringens förtroende på fredag.

Artikelns rubrik uppdaterades kl. 19.25 efter att interpellationsdebatten i riksdagen hade avslutats.