Barnbarometern: Bara 58 procent av barnen känner sig trygga varje dag på förskolan
Resultaten av årets Barnbarometer har publicerats. Barn i åldern 6-7 år har fått tycka till om vad trygghet betyder för dem. Pålitliga vuxna som lyssnar och visar sin kärlek skapar trygghet, enligt barometern.
På det stora hela upplever 6-7 åringarna i Finland att de har en trygg person i sitt liv och en trygg plats att vistas på. Att definiera ordet trygghet upplevdes svårt, men barnen kunde ändå berätta vad som ökar eller minskar känslan av trygghet.
Om jag har någon nära mig då är jag inte rädd
Alla borde känna sig trygga varje dag
Det finns dock några orosmoln i årets barometer. Endast 58 procent av förskolebarnen som deltog i barometern kände sig trygga varje dag på förskolan. 39 procent uppgav att de känner sig trygga ibland.
– Resultatet i sig är inte oroväckande. Rädslor är vanliga och att arbeta i grupp kan vara spännande. Men då detta kombineras med personalbristen inom småbarnpedagogiken blir det oroande, säger Barnombudsman Elina Pekkarinen.
Krisen inom småbarnspedagogiken måste åtgärdas
― Elina Pekkarinen, Barnombudsman
Nina Rothberg, lärare inom småbarnpedagogik på Karamalmens förskola i Esbo, berättar att personalen lagt märke till att många barn känner oro och söker trygghet hos personalen.
– Pandemin, bristen på personal och olika förändringar kan vara några bidragande orsaker till att barnen känner sig otrygga, säger Nina Rothberg.
Den socioekonomiska bakgrunden hade stor betydelse i undersökningen. Barn till högutbildade föräldrar kände sig oftare trygga i förskolan jämfört med barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå.
– Detta strider mot principen om jämlik utbildning i Finland. Alla barn ska ha lika rätt att lära sig och utveckla sin potential oberoende av familjens socioekonomiska ställning, säger Mirjam Kalland Professor i småbarnspedagogik.
Barnombudsmannens byrå publicerar Barnbarometern vartannat år. Barnbarometern utreder 6–7-åriga barns synpunkter på frågor som förknippas med deras vardag.
Trygghet är temat för årets upplaga. Vad trygghet betyder för barnen, och vad som ökar eller minskar trygghetskänslan. Målet med barometern är att rikta blicken mot barnen och låta deras röst höras.
– Ett resultat som ger anledning till oro är att en del av barnen säger att de inte har någon trygg plats eller människa i sitt liv. Ofta är det samma barn som inte känner sig trygga, hemma eller på förskolan och de brukar också sakna trygga vuxna kontakter, säger Kalland.
Forskningen visar att redan en trygg vuxen kan fungera som en skyddande faktor
― Mirjam Kalland, Professor i småbarnspedagogik
Hon vill poängtera vikten av att se över kvaliteten på småbarnspedagogiken och att se till att alla barn blir sedda och deras behov blir mötta.
Vanligt med rädslor
Hela 81 procent av barnen berättar att de är rädda ibland. Barnen lyfte upp rädsla för mörker, nöjesparker och skrämmande platser utomhus. De flesta rädslor kan åtgärdas med relativt små medel. Trygga vuxna, vänner och gosedjur kommer väl till pass då rädslan slår till.
– Barnbarometern är ett viktigt redskap som berättar hur barnen mår och hur de ser på världen och sin omgivning, säger Mirjam Kalland.
Trygghetskänslan är viktig
Det är viktigt att inte underskatta barnens rädslor. Det gäller att försöka förstå barnens känslor och prata om dem tillsammans. Trygga vuxna är väldigt viktiga för barn. Ömhet och omvårdnad av föräldrar skapar trygghet även när barnet känner sig rädd. Att ha vänner omkring sig bidrar också till känslan av trygghet.
Materialet för Barnbarometern samlades in med telefonintervjuer som genomfördes under våren 2022. Det gjordes 404 intervjuer. Bakgrundsinformation såsom typ av bostadsområde och föräldrarnas utbildningsnivå gavs av barnens föräldrar.
Därefter svarade barnen på 13–18 frågor under telefonsamtalet. Av barnen som deltog i undersökningen hade 96 procent finska som modersmål och 5 procent svenska som modersmål.
Barnombudsmannen är en självständig och oberoende statlig myndighet. Barnombudsmannen rapporterar till statsrådet och till Finlands riksdag om hur barn och unga mår och om hur deras rättigheter genomförs. Myndigheten påverkar bland annat genom att göra motioner, ge utlåtanden och delta i den samhälleliga diskussionen.