Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kan ett barn vara onormalt? – Esbofullmäktige godkände budget efter oväntat stickspår

Ingång till fullmäktigegården i Esbo.
Bildtext Esbo stadsfullmäktige godkände nästa års budget.
Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

Brett stöd för men också svidande kritik mot Esbos budget. Skatterna och skolorna vållade debatt. Det gjorde också frågan om ett barn kan vara onormalt.

Efter utläggningar och avstick godkände Esbo fullmäktige till slut 2023-års budget under sitt onsdagsmöte.

Förhandlingarna mellan partierna har utgått från stadsdirektörens förslag. Förslaget hade fört med sig nedskärningar i skola och daghem. Men fullmäktige ville annorlunda.

Under förhandlingarna enades man om att öka kostnaderna med 4,3 miljoner euro. Av det ska 3,5 miljoner gå till satsningar på personalresurser inom skola och utbildning.

Mattby campus fick grönt ljus

Utöver satsningar på skol- och daghemspersonalen godkände fullmäktige också satsningar på vissa skol- och daghemsbyggnader. Planeringen av ett nytt svenskspråkigt campus i Mattby påskyndas. Det samma gäller finskspråkiga daghem i Olars och Larsvik. Rödskogsskolan fick också anslag och deras tillfälliga undervisningsutrymmen hyrs ända fram tills 2031.

Även om de flesta, om inte alla ledamöter, anser att tilläggsanslagen går till rätt adress, det vill säga utbildning, så var det många fullmäktigeledamöter som under onsdagen förde fram att pengen är för liten.

Två partier står utanför

Kristdemokraterna och Sannfinländarna står helt och hållet utanför budgetsamarbetet. Och de mest kritiska rösterna kom också från dessa partier.

Antero Laukkanen (KD) förundrades över hur fullmäktige, medvetet om rådande problem och styrande i en stad med Esbos goda ekonomi, kan hålla så hårt i pengarna.

– Det är smulor från de rikas bord. Jag kan inte stödja en budget som utgår från att staden inte vill satsa trots stora överskott. Skatteintäkterna ska användas för att förbättra servicen för Esboborna. Vi ska inte ge så lite som vi bara täcks, sade Laukkanen.

Från och med 2023 skärs Esbo-tillägget ned. Stödet som föräldrar får för hemvård av barn förkortas med ett år och betalas tills barnet är 1,5 år. Det är fel väg att gå då småbarnspedagogiken är överbelastad, anser Mika Poutala (KD).

– Underbemanningen inom daghem och skola uppgår till 600 anställda. Trots det här vill ni sänka Esbo-tillägget och tvinga familjerna att lägga barnen på daghem ännu tidigare.

Styrelseordförande Henrik Vuornos (Saml) försvarade budgeten och sa:

– Överskottet vänds till underskott då vi tittar framåt. Jag är nöjd med den här budgeten. Den är ansvarsfull då det kommer till lånebördan.

Skatteprocenten

Fullmäktige har redan slagit fast skatteprocenten för 2023 och hade på grund av vårdreformen inte möjlighet att själv bestämma skattetrycket. Trots det ville många samlingspartister föra fram att skatteprocenten om något borde sänkas framöver. Något som vänstern och socialdemokraterna motsätter sig.

– Jag förstår att skattepopulism är lockande. Det är lätt att säga åt folk att ni får bestämma själv vad ni gör med pengarna. Men alla de förslag som folk har kommit med idag, de förutsätter skatteintäkter, sade Kari Uotila (SDP).

Kan ett barn vara onormalt?

GAL-TAN-skalan har beskrivits som ett nytt sätt att analysera politik då fördelningen av resurser erbjuder politikerna mindre manövreringsutrymme. Skalan fokuserar främst på sociala- och kulturella värden: gröna, alternativa och liberala kontra traditionella, auktoritära och nationalistiska.

Stundtals fokuserade också debatten i Esbo fullmäktige mer på sociala värden än på ekonomi.

Kaisa Alaviiri (Saml) tog illa vid sig av Henna Kajavas (Sannf) formuleringar kring inklusion av barn med specialbehov i klassrummen. Ska ett barn definieras av sin diagnos, frågade Alaviiri.

Flera sannfinländare ställde sig oförstående, och replikerade med att man väl måste kunna säga att ett onormalt barn är onormalt. Nina af Hällström (SFP) och Nora Koponen (Gröna) ilsknade i sin tur till över det. De framhöll att definitioner normaliserar och att inget barn ska få leva i tron att det är onormalt för att skolan saknar verktyg för att anpassa sig till barnets behov.

Brett stöd för budgeten

Till slut godkändes ändå budgeten med god marginal. Simo Grönroos (Sannf) förslag om att skära i planläggningens budget avslogs. Det samma gällde Antero Laukkanens (KD) förslag om att bibehålla Esbo-tillägget i nuvarande omfattning.

Det lämnades också 11 önskemål till budgeten, möjliga tillägg som hänger på fullmäktiges godkännande. De avhandlas på nästa möte, inkommande måndag. Bland annat behandlas då Julia Lindholms förslag för att språkbadsundervisningen via budgetmedel ska bli mer långsiktig i Esbo.