Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Emsalö bro har nu tjänat i 30 år – men för Emsalöbon Mats sitter vanan att starta i tid för färjan ännu i

Vy mot Emsalö bro från sjöbevakningsstationen Kuggen. Solen lyser på isen som är öppen ställvis.
Bildtext Bron som sträcker sig över Kuggsundet är nästan 400 meter lång och har en fri segelhöjd på 17 meter.
Bild: Yle / Mira Bäck

Med sin längd på 378 meter och en fri segelhöjd på 17 meter var brobygget ett av de största på 1990-talet i Finland.

Det är lätt hänt att man lättar lite på gasen, eller om fordonet är en cykel – tar en kort paus, uppe på brokrönet. Utsikten över både Svartbäcksfjärden och Haikofjärden är som oftast magnifik.

Tyvärr glömde brobyggarna för 30 år sedan att bygga en rastplats uppe på bron.

För Emsalöborna har utsikten med tiden mera blivit vardag. Just den här dagen snöar det ymnigt över Emsalö och Östnyland.

– Jag saknar inte någon utsiktsplats där, men otvivelaktigt så tittar man nog åt båda hållen hur det ser ut. Sköldvik ser man ju alltid bra, men kanske inte idag för det är så pass tätt snöfall, säger Mats Juslin.

Brobygge, gammal svart-vit bild.
Vy mot Emsalö bro från sjöbevakningsstationen Kuggen. Solen lyser på isen som är öppen ställvis.
Jämförelse av två bilder: Brobygget inleddes i augusti 1991. Färdig stod bron i december 1992.
Bilder: Thure Malmberg (vänster), Yle / Mira Bäck (höger)

Han vet om fall då bilister stannar mitt på vägen uppe på bron för att beundra hav och himmel.

– Ibland när det står bilar i båda körfälten, tycker man att de skulle kunna gå dit upp och titta istället för att parkera mitt på bron. Ju finare väder desto fler stannar där, säger han.

Mats Juslin minns bra tiden före den långa höga bron, då körde en färja mer eller mindre nonstop över Kuggsund.

– Man lärde sig att starta i tid, för alltid kunde färjan just ha lagt ut då man kom. Missade man färjan tog det åtminstone en kvart innan den var tillbaka. Vanan att starta med marginal sitter ännu i och barnen brukar fråga varför vi ska fara iväg så tidigt.

Mats Juslin.
Bildtext Mats Juslin minns bra tiden innan det fanns en bro. Då gällde det att starta i tid.
Bild: Mikael Kokkola / Yle

Färjtrafiken inleddes 1951. Före det så rodde man över sundet. Så här berättas det i Emsalöboken del 1:

Från slutet av 1930-talet och cirka tio år framåt rodde Emmy Kvickström “Kuggi-Emmi” folk över Kuggsundet mellan Emsalö och fastlandet. Vid behov rodde hon i nästan alla väder, men ville inte ge sig ut i riktigt hårt väder när det dessutom strömmade starkt i Kuggsundet.

Vid leverans 1951 var färjan, med måtten 15 meter lång och 6 meter bred, den modernaste i Finland.

– Ibland var det köer till färjan, till exempel på söndagarna då folk hade varit på stugan, så då var det långa köer. Senare med större färja så drog det bättre, säger Mats Juslin.

Att någon Emsalöbo skulle sakna gångna tider tror han inte.

– Varför skulle man sakna färjan. Nu kan man bestämma över sin tidtabell själv. Det är bättre så här, säger han.

Bron kan också ha inverkat på återflytten till ön. Då bron byggdes hade Emsalö omkring 300 invånare. Nu är siffran omkring 400.

Gammal färja
Bildtext Den första vintern med den första Emsalöfärjan 1952. Inte många bilar rymdes med. Postkort som Emsalö Gillet har gett ut.
Bild: Gunilla Malmbergs samling

– Många, som flyttade bort som unga, har återvänt som äldre och byggt hus här och bildat familj. Kanske tack vare det att förbindelserna har blivit bättre.

Så positivt tänkte inte alla då broplanerna blev aktuella. Främst en del sommarbor hade vissa farhågor.

– Bland fritidsbosättarna fanns det ett visst motstånd. De var oroliga för inbrott, men det blev aldrig någon inbrottsvåg. Det att det bara finns en väg hit håller lite skurkarna borta också, säger Mats Juslin.

Brobyggandet inleddes i augusti 1991. De första bilarna körde över bron i december efter självständighetsdagen 1992. Bron byggdes precis innan Finlands ekonomi djupdykte.

– Tur att beslutet om byggandet kom just innan laman, annars kanske vi ännu skulle ha en färja, säger Mats Juslin.

 Emsalö bro och sjöbevakningsstationen.
Bildtext Sjöbevakarna håller till intill bron på Tolkis sidan.
Bild: Mikael Kokkola / Yle

Med sin längd på 378 meter och en fri segelhöjd på 17 meter var brobygget ett av de största på 1990-talet i Finland och kostade 34 miljoner mark. Bropelarna ligger fästa på 21 meters djup i sundet.

– De byggde bron på det sättet att de gjöt två pelare mitt i sundet och sedan började de skuffa ut balkar från båda hållen. Jag var bombsäker på att balkarna inte kommer att möta varandra, men det lär ha kastat med bara några millimeter, säger Mats Juslin.

Emsalö fick fast vägförbindelse till fastlandet, men enligt statsrådets förordning har ön alltjämt status som skärgårdsö.