Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Dyrt är det – så in i helsike” – raseborgare oroade över skyhöga elräkningar

En elräkning där summan är 417,77 euro.
Bildtext Många får förbereda sig på höga elräkningar i vinter. Momsen kommer att sjunka från 24 till 10 procent, men det räcker inte långt för dem som är beroende av elvärme.
Bild: Matias Väänänen / Yle

Luftvärmepumpar, elanvändning under de billigare timmarna, lägre inomhustemperatur, bra isolering, ingen elbastu. Knepen som raseborgarna tar till är många, men ändå kommer elräkningarna att komma som en kalldusch för många.

Eero Uggelberg i Karis har ett avtal om börsel med Fortum. Avtalet löper ut nu i december och det ser ut som att han kommer att fortsätta med börsel.

– Man får ju inte några andra avtal som skulle vara förmånligare heller. Tillsvidare har börselen kanske varit lite billigare än vad man kan läsa i de avtal som de bjuder på i dag.

Nu under hösten har Uggelbergs elräkningar legat på mellan 150 och 200 euro per månad.

– Vi har luftvattenvärmepump som går med el och det är den som förstås drar mest.

Hushållsmaskinerna som frysbox, kylskåp, tvättmaskin, diskmaskin, lampor och tv drar också el, räknar han upp.

Oroad inför vintern

Uggelberg följer noga med elkonsumtionen och försöker starta tvättmaskinen och diskmaskinen när förbrukningen är lite billigare. Han funderar på när det lönar sig att använda el.

– Det gör man nog nu när elpriset är uppe i nästan 50 cent/kWh. Så nu funderar man lite på att hurdana maskiner man startar. Har du någon som drar två kilowatt per timme så är det ju euron plus överföringen som du betalar och det blir ju fort pengar på en månad med det.

Han har redan tidigare vant sig vid att släcka lampor och att inte ha tv:n att stå på. Luftvattenvärmepumpen laddar upp varmvatten på natten när det är som billigast.

Uggelberg är oroad över vad vintern kommer att föra med sig i form av elräkningar och är rädd för att det blir dyrt.

– Jag tycker att statsmakten skulle ha behövt komma med in i bilden betydligt tidigare. Nu ska ju mervärdesskatten ner till tio procent och det hjälper väl lite, men där är ju andra elskatter på också. Men dyrt är det – så in i helsike.

Man med mustasch om glasögon i närbild.
Bildtext Eero Uggelberg deltog i Raseborgs Energis och Raseborgs stads energikväll i Karis 7.12.
Bild: Helena Rosenblad / Yle

Han tror inte att de kommer att komma upp till så höga summor att de kan få skatteavdrag.

Om summan på elräkningarna överstiger 2 000 euro mellan första januari och sista april så kan man ansöka om skatteavdrag på den del som överstiger. Avdraget ges för max 2 400 euro.

Ett annat alternativ är att söka om stöd från folkpensionsanstalten FPA om inkomsterna inte räcker till och elräkningen är över 400 euro per månad. Stödet på 60 procent betalas ut på en summa som är max 660 euro per månad. Det lönar sig att vara i direkt kontakt med FPA för att höra sig för om stödet.

Uggelberg använder inte el i onödan och tycker att han redan gör det mesta han kan för att spara el och hålla konsumtionen så låg som möjligt

– Då blir det att sänka rumstemperaturen, det skulle jag ogärna göra. Vi har cirka 20 grader inne – det blir nog kallt sedan.

Det är ganska svårt att spara. Det mesta man kan spara på är att låta bli att bada elbastu

― Rolf Aschan

Rolf och Ghita Aschan har bott i Ekenäs i åtta år. De har ett elavtal med Raseborgs Energi som löper ut i mars. Han är kritisk till Carunas höga elöverföringsavgifter

– Man är förvånad över att leveranskostnaderna är högre för energi än själva varan som vi köper från Raseborgs Energi. Det vill säga Caruna tar mera betalt än den som har varan. Jag skulle gärna vända på steken – att det skulle vara tvärtom.

Rolf Aschan säger att de redan har ganska låg inomhustemperatur – kring 19 grader.

– Det är ganska svårt att spara. Det mesta man kan spara på är att låta bli att bada elbastu.

Just nu funderar de på vad de ska göra efter att deras gamla värmepump har sagt upp kontraktet. De bor i ett relativt nytt hus och har också satsat på jordvärme.

Han tror ända att elpriserna kommer att stabilisera sig.

– Jag tror att både bristen på gas och bensinpriset jämnar ut sig på längre sikt och att marknadsmekanismen ser till att vi får ett facilt pris på lång sikt.

Äldre man och kvinna i närbild. Båda har glasögon.
Bildtext Peter Rosendal från Karis och Ghita Aschan från Ekenäs deltog i energikvällen för att få veta mera om energipriserna och hur man kan spara energi.
Bild: Helena Rosenblad / Yle

Karisbon Peter Rosendal tror också att elpriserna kommer att vara lägre i framtiden.

– Nog tror jag att det kommer att lösa sig - det är några månader nu – bara vi får Olkiluoto 3 i skick. Och de här sparåtgärderna hjälper ju nog, men de borde ha kommit tidigare.

Raseborgarna tar till många knep för att spara el – de höga elpriserna oroar

8:54

Rosendal gör vad han kan för att spara energi. Han sänker temperaturen till natten och använder led-belysning och han tänker på hur han värmer upp huset, som är ganska väl isolerat.

– Jag ska installera en luftvattenvärmepump nästa vecka.

Han har precis fått brev från Fortum om att elen i hans fritidsbostad kostar 46 cent/kilowattimme. Men i bostadshuset har han ett förmånligt elavtal.

– Jag har ett bra avtal, jag har ännu ett och ett halvt år med cirka 7 cent/kWh – om det nu sedan håller - att de inte hittar på att de säger upp det.

Raseborgs Energis vd Frank Hoverfelt försäkrar att de i alla fall inte säger upp förmånliga tidsbundna avtal.

Vi har nog fått rekordmycket samtal av kunder, aldrig förut har vi blivit så här nedringda som vi har blivit nu

― Mikaela Holmström, Raseborgs Energi

De kunder som har tidsbundna tvååriga avtal som gjordes upp för mer än två år sedan har nu de förmånligaste elavtalen. De tidsbundna avtalen som görs upp just nu är betydligt dyrare och därför väljer många att istället köpa börsel.

Raseborgs Energi gör för tillfället inte upp tillsvidareavtal som justeras fyra gånger per år. Prisen på tillsvidareavtalen har varit stabila och de kraftigt fluktuerande elpriserna gör att avtalen blir dyra för elbolagen.

Raseborgarna har många frågor

Raseborgs Energi och Raseborgs stad ordnade en invånarkväll i Karis på onsdagen för att förklara orsakerna till att elmarknaden är så instabil just nu och för att försöka förutspå framtiden.

“Det är nog många som har det kämpigt i vinter” – Raseborgs Energi blir nerringda av kunder

7:48

Dessutom gav stadens hållbarhetskoordinator Salli Ojala tips på hur raseborgarna kan spara el och vilka stöd som finns att få för höga elräkningar.

Kvinna i glasögon vid mikrofon, i bakgrunden en bild av snöklädda träd.
Bildtext Stadens hållbarhetskoordinator Salli Ojala kommer också att ge råd och tips på energikvällen på Raseborgsvägen 5 i Ekenäs torsdag 15.12 klockan 18.
Bild: Helena Rosenblad / Yle

Många invånare har hört av sig till Raseborgs Energi den här hösten berättar Mikaela Holmström som ansvarar för elförsäljningen.

– Vi har nog fått rekordmånga samtal av kunder, aldrig förut har vi blivit så här nedringda som vi har blivit nu.

Holmström säger att det är positivt att så många tar kontakt. Det är mest elpriserna som väcker frågor:

– Vad man kan göra åt sina elavtal? Kommer elen att räcka till i vinter och hur tror man att elpriset kommer att utvecklas inom den närmaste tiden och de närmaste åren?

Det är nog många som har det kämpigt i vinter. Man får försöka spara där man kan

― Mikaela Holmström, Raseborgs Energi

Holmström och hennes kolleger vid Raseborgs Energi har ingen kristallkula, men de tror att priserna i framtiden kommer att bli lägre.

– Den här vintern vet vi ju att elpriserna kommer att vara höga - till sommaren kommer de antagligen att sjunka igen. Antagligen lite högre till nästa vinter och sedan tror vi att elpriserna kommer att hållas på lägre nivå i framtiden. Det är ju marknadsläget som avgör och det är svårt att ge en korrekt gissning.

Kunderna är intresserade av vad som kommer att hända, säger Holmström

– De flesta tycker att de förstår marknadsläget och försöker förbereda sig hur de kan spara på elen och sänka sina elkostnader på det viset.

För dem som värmer sina hus med el rekommenderar Holmström först och främst att de sänker inomhustemperaturen och minskar på användningen av bruksvatten eftersom de drar mest el.

En kvinna i långt hår och en man i kort hår står vid en tavla som föreställer två gräsänder.
Bildtext Mikaela Holmström och Frank Hoverfelt organiserade energikvällen på Västra Nylands folkhögskola i Karis. I bakgrunden folkhögskolans studerandearbeten.
Bild: Helena Rosenblad / Yle

Det är också bra att granska tätningarna och så är det bra att skaffa en luftvärmepump om man har direkt eluppvärmning.

Men trots att många tar till alla knep för att spara energi så kan elräkningen bli väldigt dyr i vinter.

– Det är nog många som har det kämpigt i vinter. Man får försöka spara där man kan - att göra sin elräkning så liten som möjlig. Men samtidigt så kan man ju inte sitta och frysa heller och man kan ju nog ha belysningen på, säger Mikaela Holmström.

Hon betonar att det lönar sig att ta kontakt med FPA om man inte klarar av att betala elräkningen.

Kritisk vinter

Raseborgs Energis vd Frank Hoverfelt sticker inte under stol med att läget är spänt just nu.

– Det blir en kritisk vinter på så sätt. Speciellt om det blir en sträng och kall vinter så kan vi nog ha utmaningar framför oss. Då ska vi hoppas att produktionen och överföringen från Sverige fungerar. Då tror jag att vi ska klara oss. Sedan ska vi hoppas att den stränga vinterkylan inte blir så hemskt långvarig.

Priserna kommer att vara höga under vintern.

– Jag tror att vi kommer att ha en besvärlig vinter framför oss med tidvis jättehöga elpriser, till och med risk för elbrist. Den risken finns nog och vi ska förbereda oss på att det kan ske.

Hoverfelt utgår från att Raseborgs energi kommer att klara energikrisen bra. Det beror på att de har flera ben att stå på.

– Förutom elförsäljning så har vi också lite egen elproduktion och vi har fortfarande vår elnäts- och fjärrvärmeverksamhet.

Trots att det går bra för Raseborgs energi kan de inte ha för låga priser,

– Vi är tvungna att till största delen sälja el till marknadspriser. Vi köper in elen från marknaden till marknadspriser och säljer den vidare till våra kunder. Den egna elproduktionen täcker ungefär 30 procent av vår elförsäljning.

Fjärrvärmepriserna stiger lite

Raseborgs Energi har eget elnät i Ekenäs centrum och fjärrvärmenät i Ekenäs, Karis och Pojo. Fjärrvärmepriserna kommer inte att drabbas lika hårt.

Men eftersom efterfrågan på träbränsle också har stigit finns det ett litet pristryck på fjärrvärmen.

– Några procents prishöjningar under nästa år ska man nog förbereda sig på. Vi uppskattar att vi landar någonstans mellan fyra och fem procents prishöjning nästa år.

Ett fjärrvärmeverks byggnader med skorssten. I förgrunden en riskhög, i bakgrunden en sågspånshög.
Bildtext Raseborgs Energi har ett flisvärmeverk i Bäljars i Karis.
Bild: Pia Santonen / Yle

Hoverfelt förutspår att elpriserna på sikt kommer att sjunka

– Förr eller senare kommer den här marknadsstörningen att ta slut och då kommer vi att återvända till betydligt stabilare elpriser.

Inte lika låga priser som tidigare

Priserna kommer alltså att bli betydligt lägre än i dag. Men Hoverfelt tror inte att vi kommer att komma tillbaka till lika låga elpriser som för några år sedan.

– Jag tror inte att vi kommer tillbaka till det läget där vi har varit - att vi skulle ha jättestabila och jättelåga priser. Utan vi kommer nog att ha en större prisfluktuation på framför allt el, men jag tror ju nog att medelnivån på elkostnaden och elpriset kommer att bli betydligt lägre än vad vi har i dag.

Mikaela Holmström håller med Frank Hoverfelt och tror på lägre elpriser på sikt, men inte riktigt lika låga som tidigare.

– Prisskillnaden mellan höga och låga timmar kommer att vara större. När det är ordentligt med blåst och stor vindkraftsproduktion så kommer det att vara förmånliga timmar och sedan när det är vindstilla är priset högre.

En vindmölla i vindkraftspark i Pyhäntä
Bildtext Vindkraften byggs ut i snabb takt i Finland och kan på sikt stabilisera elpriserna.
Bild: Linnea de la Chapelle / Yle

Det är framför allt den snabba utbyggnaden av vindkraften i Finland som kommer att leda till lägre priser och till att Finland blir mera självförsörjande, konstaterar Hoverfelt.

– Vindkraften är den förmånligaste elproduktionsformen i dagsläge när man funderar på att investera i ny produktion. Det investeras, och byggs mycket ny vindkraft.

– Problemet som Mikaela här nämnde är att då det inte blåser så kan nog elpriserna stundvis vara höga och jättehöga till och med. Men medelpriset på el om man ser över hela året tror vi att kommer att bli betydligt lägre.

Diskussion om artikeln