Kroatien får ansluta sig till Schengen – men Bulgarien och Rumänien fick tummen ner

Det var framför allt migrationsfrågan som ledde till att två av EU:s nyaste medlemsländer inte får bli del av unionens passfrihet. Motståndet kom främst från Österrike, som menar att Schengensystemet för tillfället inte fungerar.

Det var glädje blandad med frustration då Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan och kommissionären för inrikesfrågor Ylva Johansson kom med ett kort besked från det pågående inrikesministermötet.

– Vi är nöjda över att efter en så lång väntan kunna tala om Schengens utvidgning, sa Rakušan och berömde Kroatien för landets insatser, samtidigt som han underströk att också Bulgarien och Rumänien enligt honom är redo för en likadan anslutning.

Ylva Johansson önskade likaså alla Kroatiens invånare varmt välkomna, men vände sig även till det rumänska och bulgariska folket med ett besked om att de hade varit värda samma Schengenstatus.

– Jag är också besviken sa hon, efter att ha betonat hur starkt stöd de hade fått.

Migrationsfrågan dyker igen upp på agendan

Såväl EU-kommissionen som Europaparlamentet hade på förhand bedömt att de tre länderna uppfyllde de tekniska kriterierna för att ansluta sig till Schengenavtalet.

Frågan skulle få sitt slutliga avgörande av unionens inrikesministrar idag, och krävde enhällighet.

Men Österrike motsatte sig både Bulgarien och Rumäniens anslutning. Motivering var att det delvis via dessa länder har kommit ett stort antal asylsökande, och man befarar att det kan öka ytterligare ifall gränskontrollerna slopas till de två ländernas unionsgrannar.

– Vi har i Österrike detta år sett över 100 000 illegala gränsöverskridningar av vilka 75 000 inte har registrerats, sa den österrikiska inrikesministern Gerhard Karner då han kom till mötesplatsen och menade att det visar att systemet inte fungerar.

Också Nederländerna hade varit kritisk till Bulgariens anslutning.

Frågan går vidare till nya ordförandelandet Sverige

Kroatien kan nu se fram emot att bli en del av Schengen från årsskiftet, då landet enligt ett tidigare beslut också ansluter sig till eurozonen.

För EU-länderna Bulgarien och Rumänien skulle den fria rörligheten ha inneburit smidiga handelsförbindelser med resten av unionen och ett efterlängtat lyft för ekonomin.

Samtidigt fanns det varningar att att euroskeptiska krafter får starkare fotfäste om det blir tummen ner för två av de fattigaste EU-medlemmarna, som har väntat på passfriheten i över tio år.

Frågan går nu vidare till det svenska ordförandeskapet som tar över den 1 januari.

– Det kommer att vara av högsta prioritet för mig som kommissionär att se till att de kan få tillträde till Schengenområdet så fort som möjligt, lovade Johansson.