El och framtidstro kryper till Bengtskär längs havsbottnen – den historiska fyrön har stor betydelse än i dag

En ny sjökabel gör eltillförseln till fyrön Bengtskär säkrare. Ön erbjuder bra möjligheter för bevakning av fartygstrafiken – och för myndigheternas telekommunikation är Bengtskär oersättlig.

Den krälar fram längs havsbottnen, kilometer efter kilometer utom synhåll från människoögat.

Ibland sticker den upp på en av Skärgårdshavets många öar innan den åter störtar ner i havet.

Bötsön, Bärsskären, Skallen. Och till sist, långt ute i havsbandet: Bengtskär.

Fyrön Bengtskär i Kimitoöns skärgård fick nyligen en elanslutning när ön kopplades ihop med fastlandet genom en 20 kilometer lång kabel på havsbottnen.

Elkabeln når Bengtskär på flera meters djup och löper in i en smal tunnel som borrats in under öns strandklippor. Uppe på torra land springer kabeln ut ur tunnelns andra ända och vidare in i Bengtskärs fyr.

Inne i fyren håller paret Paula och Per Wilson till. De bor egentligen på ön Rosala men har drivit företagsverksamhet på Bengtskär sedan 1990-talet. Paret håller på att flytta över verksamheten till nästa generation, men tillbringar fortfarande mycket tid på Bengtskär.

De är glada över att fyrön nu kopplats till elnätet.

– Det är enormt skönt och en stor lättnad för oss som ska sköta om Bengtskär året runt, säger Paula Wilson.

Fem generatorer har puttrat på ön

Hittills har elen på Bengtskär producerats på ön, med totalt fem generatorer som går på brännolja. Elproduktionen har krävt en hel del jobb: omkring 30 000 liter brännolja har transporterats till ön varje år, och därtill behöver generatorerna regelbundet underhåll.

– Man har varit tvungen att åka hit ut under svåra omständigheter, som på vintern och i dåligt väder, säger Per Wilson.

Generatorerna stannar kvar på ön som reservenergikälla så att ön inte blir helt utan el om den nya sjökabeln exempelvis skulle skadas.

Elkabeln till Bengtskär kostade ungefär en miljon euro. Familjen Wilsons företag pungade ut med cirka 230 000 euro, och resten av kostnaderna fördelades mellan Gränsbevakningsväsendet, teleoperatörerna Telia och Elisa samt det statliga bolaget Suomen Erillisverkot som upprätthåller myndigheternas telekommunikationsnätverk Virve.

Telia, Elisa och Suomen Erillisverkot använder alla Bengtskär som basstation för sina telekommunikationsnät, och för det behövs el.

– De har hela tiden använt el som vi har sålt till dem. För dem blir det nu billigare att få elen direkt genom kabeln i stället för att vi debiterar för vår el som är dyr att producera med generatorer, säger Per Wilson.

Oersättlig basstation för myndigheternas telekommunikation

Vid Suomen Erillisverkot säger operativa chefen Jarmo Vinkvist att Bengtskär varit den enda av totalt 1 450 basstationer i Finland där eltillförseln varit beroende av privatpersoners elproduktion.

– De har gjort ett fint arbete, men myndigheter strävar efter att ordna sin verksamhet så att behovet av arbete och underhåll hålls på en rimlig nivå. Nu har man varit tvungen att besöka ön med några veckors mellanrum året runt för att kunna säkra en kontinuerlig eltillförsel.

Vinkvist säger att Bengtskär har en stor betydelse för myndigheternas kommunikation på grund av sitt läge nära den yttre gränsen för Finlands havsområde. För Virvenätet är ön en oersättlig basstation: om Bengtskär inte fanns skulle nätverket inte sträcka sig lika långt ut till havs.

– Det finns inga alternativ till Bengtskär. Vi kan bara grunda basstationer på sådana ställen där det är geografiskt sett möjligt, i det här fallet på en ö, säger Vinkvist.

Enligt Vinkvist använder både räddningsväsendet, Sjöräddningssällskapet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och polisen Virvenätet när de rör sig till havs, till exempel i området kring Bengtskär.

Gränsbevakningsväsendet har också teknisk apparatur på Bengtskär, och i ett mejl till Yle Åboland uppger Gränsbevakningsväsendet att den nya sjökabeln gör eltillförseln säkrare. Utöver det vill Gränsbevakningsväsendet inte kommentera elkabelsprojektet eller Bengtskärs strategiska betydelse.

Projektet inleddes för flera år sedan

Rysslands anfallskrig i Ukraina har satt fokus på säkerhetsfrågor också i Finland. Jarmo Vinkvist säger ändå att det inte finns någon direkt koppling mellan Rysslands intrång i Ukraina och elkabelsprojektet i Skärgårdshavet.

Enligt Vinkvist började man utreda olika alternativ för att ersätta generatorerna på Bengtskär redan för 4–5 år sedan på initiativ av familjen Wilsons företag och stiftelsen Turun Yliopistosäätiö som äger fyren på ön.

– Så vi har varit i gång med det här projektet redan tidigare, men om man tar en titt på Bengtskärs historia kan man se att det fördes strider på ön under fortsättningskriget. Det finns ingen orsak att underskatta Bengtskärs säkerhetspolitiska betydelse i dag heller, säger Vinkvist.

– Bengtskär är Finlands sydligaste ö och där finns Nordens högsta fyr. Det erbjuder bra möjligheter att bevaka till exempel fartygstrafiken.

Fyren på Bengtskär byggdes år 1906. Efter att fyren automatiserades i slutet av 1960-talet försvann de sista människorna från ön och byggnaderna började förfalla. När paret Wilson började driva inkvarteringsverksamhet på ön år 1996 vaknade Bengtskär på nytt till liv.

För Paula och Per Wilson kommer den långa kabeln som kryper fram på Skärgårdshavets botten inte bara med el – den kommer också med framtidstro.

– Den tryggar fyrens framtid på många sätt bättre än den tidigare oljeeldningen och generatorförsörjningen med el. Vi tror att Bengtskär har möjlighet att fungera i åtminstone hundra år framåt i och med den här nya elförsörjningen, säger Paula Wilson.

Artikeln uppdaterad den 14.12.2022 klockan 12.57. Tidigare stod det att teleoperatörerna Telia och Sonera skulle ha deltagit i kostnaderna för elkabeln till Bengtskär. De rätta teleoperatörerna är Telia och Elisa.