Expert: Ryssland har ingen nytta av en ny stor mobilisering i vinter

Den ryska armén har redan tillräckligt många soldater för att klara vinterns strategiska mål. De behov som uppstår täcks av smygmobiliseringar bland utsatta grupper, säger expert vi har talat med.

– Ryssland har redan börjat en smygmobilisering av män till fronten. De tar män från fängelser och från utsatta grupper, precis som de gjorde i somras.

Det säger Iván Klyszcz, en ursprungligen mexikansk forskare på Estlands största utrikes- och säkerhetspolitiska tankesmedja ICDS.

Han forskar i Rysslands mobiliseringar i år och Moskvas agerande i de ryska regionerna i norra Kaukasien.

Ryktena om att president Vladimir Putin förbereder en ny stor mobilisering ska därför tas med en nypa salt.

– Kanske på våren, säger Klyszcz.

Kreml vet att en mobilisering väcker enorma känslor

Mobiliseringen under hösten ledde till kaos och stor oro i Ryssland. Många jämförde den med Stalins terror på det sättet att ingen visste på vilka grunder de tvångsrekryterade valdes.

– Den kändes väldigt oorganiserad och slumpmässig. Många uppfattade att de utsattes för personlig hämnd för något de hade sagt eller gjort tidigare.

Tiotusentals, kanske fler, ryssar flydde landet för att komma undan att skickas till Ukraina.

Hur många som sist och slutligen rekryterades är oklart. Det rör sig antagligen om mellan 200 000 och 500 000 personer som mobiliserades till armén.

I onsdags sa Rysslands president Vladimir Putin att det rör sig om 300 000 man, varav hälften ”befinner sig i operationsområdet”.

– De nyligen mobiliserade truppernas uppgift är i första hand att frysa ner fronten, alltså bemanna stridsgroparna, försvara ställningarna och den ryska arméns tillgångar, säger Klyszcz.

Till tillgångarna räknas också yrkessoldaterna och specialtrupperna, som behöver vila. Ryssland har inte råd att förlora dem i ett ställningskrig.

Enligt Klyszcz klarar sig Ryssland alltså bra med de nyrekryterade trupper de har.

– De som nu fryser i vid fronten blir snart utbytta av dem som befinner sig på utbildning nu.

Till det kommer de som smygmobiliseras från osynliga samhällsgrupper.

Mycket tyder på att Kreml bollar med tanken på en till stor mobilisering på våren, men en sådan kan vara svår att motivera.

– Det skulle kräva att beslutet motiveras på ett mycket konkret sätt, säger Klyszcz, med tanke på kaoset tidigare och de miserabla resultaten i kriget.

Putin måste kunna lova att mobiliseringen leder till klara framgångar på slagfältet som kan vända krigets gång.

– Hittills har Kreml kunnat hantera folkets besvikelse och missnöje. Förutom den normalt höga basnivån av paranoia är de inte speciellt rädda för sitt eget folk, tror Klyszcz.

Men mycket tyder på att läget i norra Kaukasien kan spåra ur - förr eller senare.

Under rådande omständigheter är det helt enkelt meningslöst att prata om ytterligare mobiliseringsåtgärder

― Vladimir Putin den 8 december

I synnerhet Dagestan har varit i nästan konstant uppror mot Moskva redan sedan Sovjettiden.

– Den ryska centraliserade ledningsstilen gör att fattiga minoritetsområden som Dagestan eller Burjatien alltid negligeras.

Unga män från de här regionerna är överrepresenterade i den ryska armén.

Den vanligaste anledningen är att fattigdomen gör att många frivilligt söker sig till en karriär inom armén.

En annan att armén gärna aktivt rekryterar personer från regioner där ryssarna är i minoritet för att det är enklare.

I Dagestan finns det åtta folkslag med rötter i området. Deras klagomål når aldrig de stora ryska städerna - och ingen verkar bryr sig.

Jag frågar Klyszcz om man kan kalla det här för rasism.

– Det är rysk imperialism som har rasistiska undertoner, svarar han.

I somras talades det mycket om hemliga mobiliseringar i de här områdena.

Under höstens partiella mobilisering uppmärksammade utländsk media att de här regionerna var överrepresenterade bland dem som tvångsinkallades.

I slutet av september ordnades protester mot mobiliseringen i Tjetjenien, Dagestan och andra ryska regioner i Kaukasien.

Läs mer om dem här i Novaya Gazeta Europes engelskspråkiga artikel från den 28 september.

– Under 2010-talet har det varit ovanligt lugnt i norra Kaukasien. Kreml borde vara försiktigt med att inte återuppväcka separatisterna med orättvisa mobiliseringar, säger Klyszcz.

Det skulle kunna leda till en våldsspiral av uppror och repression.

– Det här är något som Putin skulle vara tvungen att ta itu med med hårda nävar och det har han inte riktigt råd med, säger forskaren Ivan Klyszcz.