Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Soc & koms nyvalda rektor Tuomas Martikainen vill återskapa den sociala samhörigheten efter pandemiåren: ”Rent praktiskt vill jag få den att fungera bättre igen”

Tuomas Martikainen är vd för Migrationsinstitutet i Finland.
Bildtext Soc & koms nya rektor Tuomas Martikainen är finskspråkig med en svenskspråkig arbetsidentitet.
Bild: privat

Den nyvalda rektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan, Åbobon Tuomas Martikainen, inleder sitt arbete vid årsskiftet. Som rektor vill han se till att återskapa den sociala samhörigheten och satsa på forskning.

– Det känns väldigt skönt och det är ju en ära. Det visar att folk litar på dina kunskaper och insikter i Soc & koms utveckling, säger han om att bli vald till ny rektor.

Trots att man kan se Soc & kom som en liten svenskspråkig fakultet vid Helsingfors universitet, så är det en del av ett stort universitet, påpekar han.

– Det blir intressant att vara delaktig inom Finlands största universitet och få se de hela ifrån ett nytt perspektiv. Jag tycker det ska bli särskilt spännande att se hur allt fungerar.

Vill förstärka forskningen och återskapa den sociala samhörigheten

Martikainen tror att det finns möjligheter att förstärka forskningen vid Soc & kom.

– Jag har också fört lite diskussioner om utvecklingen av internationellt samarbete, men det är lite svårt att se hur det blir, först måste jag komma in i vardagen och se de faktiska behoven som finns.

En byggnad med belysning inne.
Bildtext Tuomas Martikainen har en professorsbakgrund på Soc & kom.
Bild: Ari Aalto / Helsingin yliopisto

Han lyfter också fram att han vill se till att den sociala samhörigheten vid fakulteten mår bra efter pandemiåren, och påpekar att det förekommit en svacka i gemenskapen de senaste åren.

– Soc & kom har haft ett gott rykte kring sin sociala samhörighet och om att det har varit en oerhört trevlig arbetsmiljö. Men under de här 2–3 åren så har något hänt, jag är inte helt säker på vad, men rent praktiskt vill jag försöka få den sociala gemenskapen att fungera bättre igen.

Finskspråkig med svenskspråkig arbetsidentitet

Martikainen som ursprungligen är finskspråkig tillägger att alla de finlandssvenska institutioner där han hittills jobbat har varit trevliga platser där människor tar varandra i beaktande och tar hänsyn till olika behov.

– De är väldigt mänskliga miljöer, säger han och hänvisar till både Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi och hans tidigare arbetserfarenhet som professor vid Soc & kom.

Ditt modersmål är finska, hur stark finlandssvensk identitet har du?

– För mig har svenskan varit ett arbetsspråk. Jag tycker också att det är ett väldigt socialt språk som jag använder alltid när jag har möjlighet.

Martikainen minns också tillbaka till tiden vid ÅA då en kollega en gång gav honom benämningen ”hedersfinlandssvensk”.

– Jag ansåg de som någon slags erkännande, att jag är med i gänget så att säga, skojar han.

Tumult inför rektorsvalet

Valet till rektor var omdiskuterat då den nuvarande rektorn Johan Bärlund anklagade beredningsgruppens ordförande för jäv i rektorsvalet på grund av en tidigare konflikt parterna emellan.

Rektorsvalet blev uppskjutet fram till att styrelsen fick information om juridiken och jävsfrågan. På basis av det beslöt styrelsen att det inte förelåg jäv i frågan.

Hur ser du på det att att det fanns lite gnissel i samband med det här rektorsvalet?

Ur min synvinkel gick processen helt som det ska och jag har inget att klaga på själv. Visserligen var jag medveten om att det förekom någon form av interna konflikter sedan tidigare, men mer än så vill jag inte kommentera det.

Martikainen berättar att han inte kände till mer om vad konflikten handlade om.

– Allt jag vet i dagens läge kommer från mediedebatten, det är ju inte det bästa sättet, men så blev det nu denna gång, konstaterar han.

Åbobo med lång akademisk bakgrund

Martikainen kommer ursprungligen från Åbo och har både bakgrund i Åbo Akademi och Åbo universitet, och varit direktör för Migrationsinstitutet i Åbo. För tillfället är han lektor vid Östra Finlands universitet i Joensuu, men han har också en professorsbakgrund på Soc & kom.

Du jobbar i Joensuu, bor i Åbo och ska börja arbeta i Helsingfors, hur skiljer sig städerna från varandra akademiskt?

– Åbo är min hemstad, så förstås känner jag Åbo bättre än de andra. Åbo Akademi och Åbo universitet är olika men båda är framåtsträvande. Norra Karelen är ju en del i Finland där alla inte har det lika bra ställt och folk söker sig ofta någon annanstans. Där spelar universitetet en väldigt central roll. Helsingfors tror man ofta är centrum i hela världen. Men det är en livlig och fin stad. Folk kommer och går och det händer saker och ting. Dynamiken är lite annorlunda i förhållande till andra ställen.

Diskussion om artikeln