Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Hangös budget: minskad lånebörda men minimalt med guldkant

Uppdaterad 13.12.2022 06:06.
Vy över Hangö från Drottningberg.
Bildtext Hangö gör ett miljonöverskott i år och räknar med att följa samma stil i nästa år. Åren därpå väntas bli kärvare eftersom det är först då som alla konsekvenser av vårdreformen börjar kännas av.
Bild: Maria Wasström/Yle

Hangö ser ut att göra ett rejält överskott i år och fortsätta på samma linje även nästa år. Målsättningen är att minska på lånebördan.

– Hotbilden när det gäller ränteläget är ansenlig, säger stadsstyrelsens ordförande Sture Söderholm (SFP).

Eftersom Hangö har över 50 miljoner euro i lån så innebär redan en räntehöjning på en procent att räntekostnaderna stiger med en halv miljon euro.

Vid årsskiftet halveras budgeten men alla lån finns kvar.

― Denis Strandell, stadsdirektör

Fyra miljoner på plus

Budgetöverskottet för i år beräknas ändå bli omkring fyra miljoner euro och för nästa år budgeteras likaså ett överskott på nästan 4,4 miljoner euro. De nya investeringar som görs behöver inte betalas med lån.

Samtidigt är det frågan om en övergångsperiod från tiden före och efter vårdreformen.

– Budgeten för år 2023 är en anpassningsbudget till de nya förhållanden som vi går in i vid årsskiftet, säger Söderholm.

Till anpassningen hör bland annat att rätta munnen efter matsäcken men nästa år har staden ännu glädje av det man kallar skattesvansar, det vill säga skatter som hänför sig till tidigare år men som betalas ut oavkortade först kommande år.

Mister alla statsandelar

I år får Hangö statsandelar till ett värde av 15 miljoner medan situationen blir den motsatta nästa år. Då blir staden i stället en nettobetalare, det vill säga Hangö kommer i någon mån att stå för andra kommuners statsandelar. För nästa år handlar det om ungefär 37 000 euro.

Tre glada män på rad.
Bildtext Controller Kim Adolfsson, stadstyrelseordförande Sture Söderholm och stadsdirektör Denis Strandell presenterade Hangös budget för pressen i måndags.

Hangö kommer att vara en av sammanlagt sju kommuner i hela landet som betalar statsandelar i stället för att erhålla dem.

Låter värre än det är

Det är ändå inte så dramatiskt som det låter. Orsaken är vårdreformen men tanken är att kommunerna varken ska kunna göra vinst eller förlust på reformen.

– Social- och hälsovårdsutgifterna är på en hög nivå i Hangö men en så stor del av inkomsterna kommer inte att försvinna, säger stadens controller, Kim Adolfsson.

Statsandelsystemet finns alltså till för att jämna ut olikheterna mellan kommunerna. Utan utjämningen skulle Hangö göra en stor vinst på vårdreformen.

Budgeten halveras

Vårdreformen innebär stora ekonomiska förändringar för kommunerna.

Kommunerna går miste om en stor del av sina skatteintäkter men samtidigt blir de också kvitt utgifterna för social- och hälsovården.

– På det sättet kan man säga att budgeten i fortsättningen är lättare att prognostisera, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Vattemtornet i Hangö och en gatlykta.
Bildtext I framtiden väntas stadens budget vara lättare att förutspå.
Bild: Maria Wasström/Yle

I praktiken kommer Hangös budget att halveras från och med årsskiftet. Efter det utgör bildningsväsendet den största biten av den ekonomiska kakan. Utgifterna för bildningen är lättare att förutspå än utgifterna inom särskilt specialsjukvården som tenderat att komma med överraskningar, på gott och ont.

– De direkta inkomsterna från Hangö hamn kommer att öka i betydelse, tillägger Strandell.

Det samma gäller övriga inkomstkällor som kommunen har tillgång till också i fortsättningen, som fastighetsskatten och samfundsskatten. Den del av inkomstskatten som blir kvar i kommunerna har givetvis också en avgörande betydelse för kommunens ekonomi.

Trots minskad ekonomi kommer lånebördan inte att försvinna.

– Vid årsskiftet halveras budgeten men alla lån finns kvar. De ska nu skötas med en hälften mindre budget, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Badhus på Tullstranden.
Bildtext Trots ett stort intresse att köpa bostad i Hangö fortsätter stadens befolkning att minska. Ett ökat antal fritidshangöbor kan ändå skönjas i siffrorna för samfundsskatten. Det går bra för företagen i Hangö.
Bild: Maria Wasström/Yle

För år 2023 har Hangö budgeterat en minskning av lånestocken med 1,8 miljoner euro.

Hangö har de senaste åren ansträngt sig för att minska på lånebördan. För sju år sedan var Hangös skuldbörda 65 miljoner euro medan den nästa år väntas gå snäppet under 50 miljoner. För att komma ner på en genomsnittlig nivå bland de finländska kommunerna borde lånebördan minskas med ytterligare 15 miljoner.

Nödvändiga investeringar

Trots att man nu har möjlighet att korta av lånen är också investeringsbudgeten högre än under de senaste åren. Några guldkanter är det ändå inte frågan om utan mer nödvändigheter.

Hangö budgeterar 5,9 miljoner euro för olika investeringar nästa år. Det största enskilda objektet är renoveringen av hälsovårdscentralen. Renoveringen av hälsovårdscentralen är det enskilt största projektet som kommer att gå löst på 700 000 euro i investeringskostnader plus de 800 000 euro som staden fick från försäkringsbolaget efter att en brand härjat i taket för tre år sedan.

Vattenverket får ett förhöjt anslag på 1,5 miljoner för att fortsätta arbetet med att förnya gamla vatten- och avloppsrör. Investeringspengar går också till att renovera gamla skolbyggnader som Hagaparkens skola, Centralskolan och Hangöbyskola. Också konstgräsplanen har fått plats i budgeten.

Skattesats spelar spratt

Kommunalskattesatsen kommer att vara 9,11 procent – vilket kanske låter lite eftersom skattesatsen nu ligger på 21,75 procent i Hangö. För invånarna blir det ändå ingen sänkning eftersom den resterande delen betalas till staten. Det är den delen som ska betala vår social- och hälsovård.

I samband med vårdreformen bestämdes att kommunalskattesatsen i alla kommuner för år 2023 är samma som år 2022 minskad med 12,64 procentenheter.

Hangös budget för år 2023 har behandlats av stadsstyrelsen och i kväll (13.12.2022) väntas den godkännas av Hangös stadsfullmäktige.

Diskussion om artikeln