Kommentar: Kriserna krossade blockpolitiken i Danmark – nu bildar ärkerivalerna regering

I Danmark gjorde borgerliga Venstre en kosväng och knep en plats i regeringen trots katastrofval. Frågan är om den danska regeringen kan påverka svenska vägval i framtiden, skriver Nordenkorrespondent Lucas Dahlström.

Det här skulle absolut inte hända, menade man. Det var otänkbart. Borgerliga Venstre skulle inte sitta i samma regering som Socialdemokraterna och den ”maktfullkomliga” statsministern Mette Frederiksen.

Sedan kom valet den första november. Venstre tappade hälften av sina mandat i danska Folketinget, det rödgröna blocket fick en majoritet och den politiska kartan ritades om.

Svenska Yle på valfest i Köpenhamn under dansk valrysare – det röda blocket vinner valet men målet är en mittenregering: ”Det är bäst för Danmark”

Trots en majoritet avgår regeringen, säger statsministern.

När chansen att byta oppositionsbänkar mot ministerbilar kom gjorde Venstre sedan en kosväng.

– Låt oss kalla en spade för en spade. Självklart är det ett löftesbrott, sa Venstres partiledare Jakob Elleman-Jensen till TV2 när han meddelade att han kan tänka sig att sitta i en regering med Socialdemokraterna.

Lars Løkke är gladast

För trots att det rödgröna blocket fick en majoritet valde statsminister Mette Frederiksen från Socialdemokraterna att försöka bilda en regering över mitten och samtala med alla partier. Det här på grund av att de osäkra tiderna krävde en stark regering, sa hon.

En efter en lämnade partierna förhandlingarna. Från vänsterhåll var man upprörda över bristen på klimatsatsningar. Från högerhåll såg flera partier inte att det fanns förutsättningar för att enas.

Och till slut var de bara tre partier kvar: Socialdemokraterna, Moderaterne och Venstre. De tre bildar nu en majoritetsregering.

Det är första gången på över 40 år som Danmark får en regering där ärkerivalerna Venstre och Socialdemokraterna ingår.

Den som sjunger gladast i duschen efter förhandlingarna är den tidigare Venstre-statsministern Lars Løkke Rasmussen. För fyra år sedan öppnade han dörren för en regering över mitten, men då fick han inget gehör.

Han lämnade sitt kära Venstre, bildade Moderaterne och får nu sitta i sin drömregering.

Helgdag försvinner då regeringen satsar på försvaret

Och politiken då? Det blir en blandning av höger- och vänsterpolitik. Till de mer uppmärksammade förslagen i regeringsprogrammet hör avskaffandet av en helgdag (Stora bönedagen) från och med 2024. Det här för att finansiera försvarets ökade utgifter.

Målet för regeringen är att kunna nå Natos mål om att medlemsländerna ska satsa två procent av bnp på försvaret år 2030.

Landet fortsätter att föra en stram migrationspolitik, skattelättnader väntas för alla, man vill se fler jobb och valfriheten inom välfärdssektorn ska öka. Vården, som var en av de viktigaste valfrågorna, får ett stort krispaket. Stora vårdreformer och ett lönelyft väntas.

Dessutom håller regeringen fast vid målsättningen om att reducera utsläppen av växthusgaser med 70 procent.

Krisregeringen kan tysta kritiker – och inspirera Sverige?

Socialdemokraterna och Mette Frederiksen väljer alltså i ett läge där hon hade möjligheten att fortsätta med ett rödgrönt block att istället ta med sina främsta konkurrenter i en regering. Så kan man också tysta sina främsta kritiker.

Inför valet ville både Moderaterne och Venstre se att Mette Frederiksens agerande under den så kallade minkskandalen skulle utvärderas av advokater. Under regeringsförhandlingarna försvann det kravet.

Det här har ett släktskap med hur Frederiksen och Socialdemokraterna har lyckats få bort frågan om invandring från den politiska dagordningen. Istället för att kämpa emot den strama migrationspolitiken som bland annat högerpopulistiska Dansk Folkeparti efterlyste så implementerade man den.

I Sverige, där blockpolitiken fortfarande är cementerad, sneglar Socialdemokraterna på vad Danmark gjort. På samma sätt som de danska Socialdemokraterna har det svenska systerpartiet börjat tala varmt om en stram migrationspolitik. Målet är att locka tillbaka de arbetarmän som flytt till Sverigedemokraterna.

– Att Sverige ska ha en stram migrationslagstiftning råder det ingen tvekan om, sa partiledare Magdalena Andersson till Svenska Yle i en intervju.

Och likt de danska Socialdemokraterna har de svenska öppnat upp för ett blocköverskridande regeringssamarbete med borgerliga Moderaterna.

Men till skillnad från det danska valet vann högersidan det svenska valet, och för att få bort Socialdemokraterna från statsministerposten valde Moderaterna istället ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Efter årets val valde Sverigedemokraterna att nöja sig med att agera stödparti till en Moderatledd regering. Men senast om fyra år vill man själva sitta i regeringen och, om man än en gång blir största parti i blocket, möjligen ha statsministerposten.

Då är frågan om Moderaterna väljer att göra som sina danska kollegor i Venstre och krossar blockgränsen, eller stannar kvar och låter Sverigedemokraterna få regeringsmakt.