THL:s granskning: För lång väntetid för många östnyländska äldre som brådskande behöver plats på serviceboende med heldygnsomsorg

Lite över 70 procent av de östnyländska äldre som brådskande behöver få dygnet runt-vård på boende eller institution måste vänta längre än de lagstadgade två dagarna.

Det visar svaren på en enkät som Institutet för hälsa och välfärd THL skickade ut till kommuner och samkommuner i september. Hälften av kommunerna som svarat på enkäten uppgav att de i brådskande fall kan ordna med dygnet runt-vård på boende eller anstalt för äldre redan samma eller nästa dag.

I icke-brådskande fall ska äldre få en plats på dygnet runt-boende inom tre månader efter fattat beslut. Den tidsramen håller i de östnyländska kommunerna.

Fem östnyländska kommuner har svarat på enkäten och fyra av dem hamnade på THL:s svarta lista när det gäller brådskande behov av vård. Borgå, Sibbo, Askola och Lappträsk meddelade att åtminstone en del av de äldre som var i ett brådskande läge inte fick en plats på boende eller anstalt inom samma eller nästa dag.

Värst var läget i Borgå. Kommunen meddelade att 10 procent av klienterna får en plats inom en vecka medan 90 procent måste vänta längre än en vecka.

Enligt Krister Lindman som är servicedirektör för äldreomsorg och handikappservice så beror de dystra siffrorna på att man missförstått och fyllt i frågeformuläret fel. Han var själv på semester då, men säger att man rett ut saken senare.

– Inom dygnet runt-boende, som är den där tremånaderstiden, där kommer vi duktigt under tre månader i att lyckas placera våra kunder. Samma gäller också kristillfällen. Om till exempel sjukhuset meddelar att man inte kan skicka hem kunden så är det i första hand Näseavdelningarna som tar emot dem i Borgå, säger Lindman.

Där på hälsovårdscentralens bäddavdelning reds situationen ut och om den äldre faktiskt är i sådant skick att personen inte kan skickas hem så sätts processen i gång kring att ordna dygnet runt-boende. Ingen lämnas vind för våg.

– Då är kunden där på avdelningen tills vi hittar en boendeplats. Kunden blir inte hemskickad utan vi har så att säga krisplatser på avdelningarna i Näse, säger Lindman.

– När det talas om att man i brådskande fall ska få dygnet runt-vård på boende eller anstalt antingen samma eller nästa dag, räknas det som att kravet uppfylls om de sedan ligger på bäddavdelningen i Näse?

– Det är en intressant fråga. Sjukhuset kan göra bedömningen att de behöver en boendeplats, men vi har kriterier för våra boenden. Så det betyder att vi måste göra en utvärdering av om kunden fyller kriterierna för boendeplats och vilken sorts boendeplats det i så fall är, svarar Lindman.

Värderingen inbegriper bland annat minnestest och olika utvärderingar, den går inte att få klar på en dag.

När värderingen gjorts och klienten fått ett beslut om att hen ska få en boendeplats, då har kommunen de tre månaderna på sig att se till så kunden får flytta in på boendet.

- Vårt mål är att snabbt få bort dem från hälsocentralen. Tio till trettio dagar är köerna för tillfället, vår situation i Borgå är jättebra, säger Lindman.

Svårtolkade frågor och paragrafer

Att Borgå fyllt i enkäten fel är inte så underligt, för det är inte alldeles lätt att avgöra hur man ska tolka lagen och räkna tiden det tar att få en brådskande boendeplats.

THL har i många år följt upp genomförandet av äldreomsorgslagen genom att skicka ut enkäter men det här var första året då man frågade om tillgången på brådskande och icke-brådskande dygnet runt-vård. Frågan är formulerad på ett sätt som inte helt passar ihop med hur det fungerar i kommunerna.

Hur länge väntetiden får vara bestäms i paragraf 18 i äldrevårdslagen. Det står tydligt utskrivet att gränsen för icke-brådskande vård är tre månader efter att beslutet tagits. Lagen har nyligen skrivits om och efter årsskiftet gäller det att beslutet ska verkställas senast tre månader efter att ärendet inleddes. Tiden kan i specialfall vara längre.

När det gäller brådskande situationer så räknar THL med att två dagar är den lagligt acceptabla tidsramen, men det står inte utskrivet i lagen.

I lagtexten som träder i kraft efter årsskiftet har kommunen bytts ut mot välfärdsområdet, i övrigt lyder moment 1 liksom tidigare: ”Kommunen ska med anledning av en skriftlig eller muntlig ansökan fatta beslut om beviljande av socialservice som en äldre person brådskande behöver och utan dröjsmål ordna den service som har beviljats, så att den äldre personens rätt till nödvändig omsorg inte äventyras.”

Kommunerna räknar med att personens rätt till nödvändig omsorg i brådskande situationer uppfylls till exempel genom att hen får en plats på bäddavdelningen. Då räknas inte heller situationen längre som brådskande eftersom personen är under uppsikt och får hjälp, vilket betyder att kommunen har tre månader på sig att ordna plats på äldreboende.

Många klienter och för lite personal

Sibbo svarade på THL:s enkät att 20 procent av klienterna i brådskande läge får en plats under samma eller nästa dag medan 80 procent får en plats på ett serviceboende med heldygnsomsorg inom en vecka.

Servicedirektör Sari Häkkinen som ansvarar för service för äldre och personer med handikapp berättar att det i Sibbo finns två krisplatser för äldre som snabbt behöver få dygnet runt-vård. Om krisplatserna är fulla och den äldre inte klarar sig hemma, ens med extra hjälp, så kan personerna tillfälligt placeras på akut- och rehabiliteringsavdelningen.

Enligt Häkkinen beror köerna på att det finns fler äldre än lediga vårdplatser och på att det är brist på vårdpersonal inom hela Nyland.

– Vi har privata serviceproducenter som skulle ha plats för klienter, men de har inte tillräckligt med personal för att uppfylla personaldimensioneringen och kunna öppna upp platserna, säger Häkkinen.

Köerna till serviceboende med heldygnsomsorg är ungefär 60 dygn långa i Sibbo. Tiden börjar räknas efter att den äldres servicebehov utretts och ett beslut om vårdplats tagits, och faller inom ramen för icke-brådskande vård.