Finska vägnamn ger huvudbry i Larsmo
I Larsmo funderar man på finska översättningar på 170 vägar. En parlamentarisk kommitté ska få ta fram namnförslag, men det är inte helt lätt.
Kärlekavägen är bara ett namn man har svårt att översätta i Larsmo. Efter att kommunen blev tvåspråkig ska alla vägar och gator ha namn också på finska.
- I många fall använder vi antagligen det gamla svenska vägnamnet och hakar på det finska tie på slutet, säger tekniska chefen Bjarne Häggman.
Kommunen hade tänkt att Larsmo skulle få finska namn på landsvägarna och bygdevägarna i år, men förslagen har blivit liggande hos Vägförvaltningen.
- Jag antar att namnförslagen är på språkgranskning, säger Häggman.
2016 ska detaljplanerade områden och enskilda vägar få finska namn. Sist i tur står vägarna till fritidsbebyggelse.
Olipa vaikeaa
Det var inte lätt, säger Larsmobon Tarja Högberg som jobbar på Strandcamping i Larsmo. Hennes modersmål är finska, men när hon ser listan på 170 svenska vägnamn, säger hon att översättningsjobbet skulle ge henne gråa hår.
- Kärlekavägen? Är det Rakkaustie, nej, det är det väl inte, säger Högberg.
Vassvägen är då lättare, det blir ju Kaislatie, men så ser hon Svedevägen och strax blev det svårare igen.
I Larsmo hör man i vardagen inte så mycket finska, berättar Högberg. Undantaget är sommaren då turister strömmar till.
- Ibland ber butiksflickorna att jag ska prata finska, de hör ju inte så mycket finska i Larsmo och det blir liksom lite praktisk undervisning.
Att Larsmo blivit tvåspråkigt tycker hon är bara bra, men inte syns det ju någonstans.
Larsmo får finsk skolsektion
Från årsskiftet får Larsmo en finsk skolsektion. Det ska man ha enligt lagen, berättar förvaltningschef Carola Löf.
- Det är väl lite onödigt kan man tycka, vi har ju ingen finsk skola utan sänder barnen till Jakobstad.
En annan förändring är en språkparagraf som fogats till förvaltningsstadgan. Kallelsen till fullmäktiges möten är numera på båda språken och fullmäktiges protokoll översätts till finska.
Förvaltningsspåket är däremot fortfarande svenska.
- Det fungerar i stort sett som förr, vi bemöter kunderna på deras eget modersmål, säger Löf.
Larsmo, men inte Luoto ännu
Den första som möter besökare i kommunkansliet är Marianne Jylhä. Hon visar besökarna till rätt tjänsteman och sköter i telefonväxeln.
- Jag säger Larsmo kommun när folk ringer, kanske jag fogar till Luodon kunta i framtiden, men ännu känns det inte rätt, säger Jylhä.
Det är lunchtid och av 15 samtal som kommit var endast tre finskspråkiga.
- Naturligtvis bemöter jag kunderna på deras modersmål, och det gör alla på kommunkansliet, säger Jylhä.
Hon kan inte komma på att det en enda gång skulle ha uppstått problem på grund av språket.
Också knepigt i Korsnäs
Korsnäs blev likt Larsmo en tvåspråkig kommun vid årsskiftet. En kommitté har tillsatts för att översätta vägnamnen till finska men något konkret har kommittén inte kommit med än.
- Det är lite knepigt med vägnamnen, dels då de har lokal anknytning och Korsnäs länge varit enspråkigt svensk kommun. Då måste man hela tiden fundera om det är ett namn som ska översättas eller inte, säger kommundirektör Christina Båssar i Korsnäs.
Kommittén som ska översätta vägnamnen håller än så länge på med en kartläggning. Men för ett bynamn funderar kommunen redan på om det ska översättas eller inte.
- Vi har haft en liten diskussion om namnet Molpe i samband med att vi översätter andra texter. Ska det bara vara Molpe eller ska man använda Moikipää, säger Båssar.
Några andra byars namn har man inte funderat på att översätta. Finska ordet för Molpe, Moikipää, används i vissa sammanhang men det är inget officiellt ortnamn på finska. Varken de andra byarna i Korsnäs eller ens kommunen har något finskt namn.
Båssar tror att det kommer att ta hela nästa år före översättningen är klar.
- Det första året som tvåspråkig kommun har överlag gått bra, säger Båssar.
Närpes började i somras
Också Närpes blir tvåspråkig stad vid årsskiftet och redan i somras började man fundera på översättningen av vägnamn.
Det kan du läsa mer om här.