Ukrainas Nationalbalett turnerar i Finland med Tjajkovskijs balett trots uppmaningar till bojkotter av rysk kultur – men kan kultur göras till ”vapen”?
Ukrainas kulturminister vädjar till omvärlden att sluta spela Tjajkovskij eftersom Kreml menar att rysk balett och annan kultur är ”vapen” i kriget. Julklassikern Nötknäpparen visas ändå som vanligt på Finlands Nationalbalett.
Länge har kulturen i Ryssland använts som maktmedel, mjuk makt, kanske mer än i något annat land. Men anfallskriget mot Ukraina har dragit frågan till sin spets.
Sluta spela Tjajkovskij och andra ryska kompositörer tills Rysslands invasionskrig i Ukraina är över. Det skriver Ukrainas kulturminister Oleksandr Tkachenko i en debattartikel i The Guardian som publicerades nyligen.
Ukrainas Nationalbalett turnerar i Finland med Tjajkovskijs balett – men kan kultur göras till ”vapen”?
Kriget är också ett kultur- och historiekrig där Ryssland försöker förstöra Ukrainas kulturarv. I september undertecknade Putin ett dekret. I det fastställer Kreml att kulturen är ett verktyg och till och med ett maktmedel som Ryssland aktivt ska använda i allt från att främja rysk balett och litteratur till att skydda ryskspråkiga utomlands, för att främja sina intressen. Kreml anser den ryska kulturen vara hotad i och med att kampen om kulturellt inflytande på världsarenan har intensifierats.
Putin ser den ryska kulturen som ett instrument för landets imperialistiska politik, menar Tkachenko. Han har också sagt att Ryssland öppet kallar Tjajkovskij, Sjostakovitj, Pushkin och Tolstoj sina ”vapen”.
Tjajkovskij har ukrainskt påbrå
Att just tonsättaren Tjajkovskij blivit en politisk spelknapp är intressant, eftersom hans farfar kom från Ukraina och dessutom lär han ha varit homosexuell, vilket är problematiskt i ett Ryssland som förbjuder homosexuell propaganda. Svenska Yle skrev i våras om hur Tjajkovskij och baletten Svansjön har varit en mycket stark symbol också under Putins tid, men också hur de historiskt använts som en symbol för censur.
Sedan krigets början har Ukraina uppmanat omvärlden att bojkotta all rysk kultur, och i många länder har man valt att avgöra från fall till fall. Tvisten fortsätter alltjämt. Finländska Marko Juusela som anställdes vid Polens Nationalbalett i höstas säger att man bara haft kring 20 balettföreställningar under höstsäsongen.
– Jag tror att det beror på att Tjajkovskijs baletter Nötknäpparen och Svansjön inhiberades. Man får inte spela rysk musik här, säger han.
Ukrainas Nationalbalett turnerar
Samtidigt turnerar också Ukrainas Nationalbalett, The Ukrainian National Ballet of Odessa, i Finland med just Tjajkovskijs Svansjön. Kyiv Grand Ballet var på turné i Finland i slutet av november med Nötknäpparen. Svenska Yle har kontaktat den Ukrainska Nationalbalettens konstnärliga chef, Aleksandra Fedorina för en kommentar kring varför de turnerar med Tjajkovskij trots uppmaningar till bojkott, men hon säger att hon inte kan kommentera frågan.
På Finlands Nationalopera framförs Tjajkovskijs julklassiker, baletten Nötknäpparen precis som förr. Generaldirektör Gita Kadambi säger att operan nu ofta för principdiskussioner om frågan.
– Vi fördömer kriget fullständigt, men vi bojkottar inte produktioner av ryska kompositörer som till exempel Nötknäpparen. Det finns fortfarande ett värde i att visa den sortens föreställningar. På en principiell nivå har vi beslutat att ryska artister fortfarande kan anlitas hos oss. Vi diskriminerar inte utifrån nationalitet, men vi accepterar inte politiska åsikter från ryssarna, säger hon och fortsätter:
– Det funkar inte att bojkotta kompositörer som har levt för över 100 år sedan eftersom de inte har något att göra med det här kriget just nu.
På frågan om Nationaloperan tänkt införa mer ukrainsk konst på repertoaren svarar Kadambi att man som bäst för diskussioner med takorganisationen Opera Europa om hur man kan hjälpa ukrainska konstnärer och ukrainare överlag.
Nazimusik under andra världskriget
Under andra världskriget framfördes verk av kompositörer från det tyska området som Beethoven och Brahms regelbundet i Storbritannien. Också Nazityskland användes den klassiska musiken som vapen, och man gjorde allt för att övertyga det egna folket och andra om att tyskarna är en kulturell stormakt. Antisemiten Wagner var Hitlers favoritkompositör, och tyska orkestrar gästspelade i Norden som charmoffensiver.
Men under vinter- och fortsättningskriget i Finland bojkottade man också ryska operor en tid. Kadambi ser att omständigheterna då var andra.
– Det är inte relevant i dagens globala samhälle. Konsten kan ta ställning och måste göra det, men det behöver man inte göra med all verksamhet. Det är klart att man kan stärka den nationella identiteten via konst, men konsten har också ett egenvärde.