Kyrkslätts politiska ledning tiger om Aarnios uppsägning – expert: ”Ovanligt att en så långvarig kommundirektör säger upp sig så här”

Kyrkslätts styrelseordförande Timo Haapaniemi (Saml) vill inte säga vad som ligger bakom Aarnios avgång. Enligt kommunforskaren Siv Sandberg är metoden vanlig. Det här fallet är ändå ovanligt.

Under torsdagen meddelade Kyrkslätt kommun att den långvariga kommundirektören Tarmo Aarnio slutar på grund av en förtroendebrist mellan honom och den politiska ledningen.

Styrelseordförande Timo Haapaniemi (Saml) säger att processen varit odramatisk, men vill inte berätta vad som sått fröet till misstron.

– Det här är kommunens interna angelägenheter.

Ni har försökt lösa meningsskiljaktigheterna genom förhandlingar. Vem har deltagit i de förhandlingarna?

– I nuläget kan jag inte svara på sådana här frågor.

Vilka partigrupper har uttryckt misstro mot kommundirektören?

– Det kan inte jag svara. Det får du ta med partigrupperna. Om de vill uttala sig är det deras sak.

Hur är stämningen i samarbetet mellan politikerna och tjänstemännen?

– Det fungerar jättebra, det är min uppfattning.

Under senaste fullmäktigemötet behandlade ni en motion som vill råda bot på politikers osakliga bemötande gentemot tjänstemän.

– Jag rekommenderar att du läser hela vår senaste personalenkät. Det du hänvisar till är absolut ett problem som bör åtgärdas. Men på det stora hela har trivseln bland personalen förbättras under den senaste tiden.

Förtjänar inte invånarna att veta varför kommundirektören avgår?

– Det är inget speciellt som har hänt. Det är ingen dramatik i det här överhuvudtaget, det har växt fram under en längre tid. Men om invånarna har frågor kan de ringa mig.

Förtroendebrister utreds numera ofta i det tysta

För att sammanfatta den politiska ledningens version så har det uppstått en brist på förtroende mellan den politiska ledningen och Aarnio. Meningsskiljaktigheterna har diskuterats under förhandlingar. Kommundirektören har själv konstaterat att han saknar förtroende och begär nu avsked.

Ett annat sätt att avsätta en kommundirektör är att fullmäktige utser ett utskott som granskar felsteg och reder ut om det finns tillräckligt förtroende bland de invalda.

Men nu blir det alltså ingen utredning och den bakomliggande orsaken förblir oklar. Siv Sandberg är kommunforskare på Åbo Akademi. Hon säger att det här sättet att byta kommundirektör har blivit vanligare. Men just det här fallet är ändå ovanligt.

– Det som gör just det här fallet intressant är att Aarnio suttit på posten så länge, i 22 år. Det är ovanligt att en så långvarig direktör säger upp sig på det här sättet. Men det gör det också svårare för en utomstående att förstå vad som ligger bakom.

Kommundirektörsavtalen blev obligatoriska i mitten av 2010-talet. De innehåller en klausul som säger att om det råder brist på förtroende kan anställningen avslutas utan att det behandlas politiskt så att orsakerna blir offentliga.

– På det här sättet slipper man en upprivande process som tär på de inblandade. Om ett tillfälligt utskott tillsätts för att utreda förtroendet kräver det att man noggrant motiverar orsakerna till uppsägningen. Tidigare processer har visat att det är svårt att konkretisera brist på förtroende och besluten har ibland resulterat i långa rättsprocesser.

Ovanligt förfarande för långvariga direktörer

Dylika uppsägningar som grundar sig i misstroende och sköts i det tysta brukar ske tidigare i anställningsförhållandet.

– Det kan handla om att politikerna upplever att man rekryterat fel person eller upptäcker att personens ledarstil inte passar i en kommunal organisation.

Avtalet innebär också att en ersättning betalas ut till direktören. Aarnio får 14 månadslöner i avgångsvederlag det vill säga 150 000 euro.

Så kommer Kyrkslättsborna få veta varför deras kommundirektör sedan 22 år avgår? Det tror i alla fall Sandberg.

– Förr eller senare kommer det säkert fram vad det handlar om. Det kan bara vara att politiska ledningen blivit mer aktiv. Kommundirektörsavtalet var ett sätt att stärka den politiska ledningen, som ju har det yttersta ansvaret.

I Kyrkslätts pressmeddelande står det att uppdraget förutsätter ett ömsesidigt ovillkorligt förtroende mellan politisk ledning och kommundirektör. Är det ett realistiskt mål?

– Det låter som en stark formulering och i själva verket är förhållandet mer ensidigt. Politikerna har helt klart en starkare position.