Fyra av tio skolbarn har dålig kondition – åtgärder på individnivå behövs

Fyra av tio barn har så svaga resultat när det gäller fysisk kondition att de har svårt att orka i vardagen. Det visar den senaste riksomfattande Move undersökningen som mer än 100 000 barn och unga på årskurs fem och åtta har deltagit i.

Move undersökningar har gjorts sedan 2014 och trenden har sedan dess varit nedåtgående när det gäller barns fysiska skick.

Fysioterapeut Charlotta Karlsson säger att hon är överraskad men samtidigt inte.

– Det är väldigt populärt att syssla med olika sorts aktiviteter. Samtidigt är man inte överraskad då man vet att barn har mycket skärmtid.

Resultaten både när det gäller rörlighet och uthållighet har sjunkit längs åren. Det som också framkommer i undersökningen är att de regionala skillanderna är rätt stora. Förenklat kan man säga att ju större stad, desto bättre resultat.

Jan-Erik Romar som är akademilektor vid Åbo Akademi och utbildar gymnastiklärare säger att resultatet åtminstone till en del förklaras med utbud.

– Barnen i städerna har lite lättare att vara fysiskt aktiva och träna. Det har blivit lite populärare till exempel att gå på gym och träna styrka, säger Romar.

Barn på landet har i sin tur ofta längre väg till ledd aktivitet. Också vardagsmotionen blir det lätt mindre av då man till exempel har lång väg till skolan och för det mesta åker skolbuss eller skoltaxi.

Fysioterapeut Charlotta Karlsson tror också att resultaten i undersökningen kan påverkas av att mätningarna eventuellt görs på lite olika sätt i olika skolor.

– Kanske kulturen är lite olika i olika skolor. Man har kanske en viss kämparanda någonstans och någon annanstans inte. Man kanske inte ens försöker sitt bästa.

Enligt undersökningen har barnen i Västar Nyland och Norra Österbotten de bästa resultaten. Österbotten ligger i mitten. De som hade de svagaste resultaten fanns i Mellersta Österbotten Egentliga Tavastland och i Lappland.

Rörelse i skolan

Det att barn skulle behöva röra på sig mera är ingenting nytt. Och det är någonting som man åtminstone på vissa håll försöker ta tag i.

En kommun där man satsat på att försöka få barnen att röra på sig mera under skoltiden är Malax.

Inom projektet Rörelse i skolan har man vid högstadiet i Petalax anställt en rörelsecoach. Hon heter Magdalena Storsved.

– Jag är den där extra resursen som kan ge personlig feedback som kan ge personliga coachningar och träningsprogram. Sedan sköter jag också rastaktiviteter. Vi har en aktivitetsrast en gång per dag. Då får de som har mest spring i benen komma och springa av sig med fotsal eller kådda eller olika saker. Så har vi också rastcoacher som hjälper till.

Nayrouz Hussien är en av skolans rastcoacher. Själv är hon fysiskt rätt aktiv och spelar bland annat fotboll men tycker trots det att det skulle vara bra med mer motion i skolan.

– Det skulle vara bra konstaterar hon.

Reaktioner på individnivå behövs

Framförallt flickor i Mellersta Österbotten presterade svagt i Move undersökningen. Det visade sig att till och med mer än hälften av flickorna har så svaga resultat att det kan störa deras hälsa och välbefinnande.

– Det är skrämmande. Mätningarna görs för livet inte för skolan. Det skulle vara viktigt att de här flickorna också skulle hitta en glädje i att röra på sig, säger Charlotta Karlsson.

– Det är viktigt att hela samhället reagerar på det här från riksnivå till regional och funderar vilkla möjligheter man skapar i kommunerna. Inte bara i skolan utan också överlag i kommunen, säger Jan-Erik Romar.

Karlsson poängterar också att det skulle vara viktigt att fånga upp de elever som har de sämsta resultaten och på individ nivå försöka göra någonting åt saken.

– Man ska inte bara se på stora siffrorna utan den här ungdomen ska få stöd i det problem den har. Hen behöver få hjälp via skolhälsovården. Bli remitterad till en fysioterapeut och också att föräldrarna tar sitt ansvar.

Föräldrar spelar stor roll

Enligt Move undersöknigen är det rätt stor skillnad på de elever som är fysiskt svagast och de som är fysiskt starkast. Och den skillnaden syns också ofta i skolprestationen i övrigt. De som är i bättre fysiskt skick orkar också med skolarbetet på ett annat sätt.

– Vi har en 20 procent av barnen som är ganska passiva och det är till dem det är viktigt att vi når ut. I gymnastikundervisningen är det viktigt att beakta de som inte annars rör på sig. Att vi kan inspirera dem att röra på sig, säger Romar.

Är man i dåligt skick redan som barn och ung kan det i värsta fall få ganska långtgånede konsekvenser.

Det kan komma att återspeglas i hur och om man orkar och klarar av fullgörandet av beväringstjänsten, ansöker till olika branscher, förmågan att studera och arbeta, sjukfrekvensen och sjukfrånvaron, pensioneringen och social- och hälsovårdskostnaderna. Det säger läkare Tommi Vasankari, direktör för UKK-institutet

– Det har räknats ut att inaktiviteten kostar stora summor i ett långt perspektiv. Om vi sätter in en euro nu kan vi få ut rätt mycket senare. Men den euron finns inte för tillfället heller, säger Romar.

– Jag skulle vilja framhålla föräldrarnas roll i det här. Att göra saker med sina barn, det ger både samvaron och så är det hälsosamt, säger Karlsson.