Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Regeringen förhandlar om pristak på el – avgörande hur stödet ska nå de som drabbas värst och samtidigt inte få folk att slösa med elen

Uppdaterad 19.12.2022 10:17.
Julbelysning på ett egnahemshus.
Bildtext Ska alla hushåll få stöd eller bara en del, och hur ska stödet se ut? Den nöten försöker regeringen knäcka.
Bild: Kalle Niskala / Yle

Regeringen har under helgen förhandlat om hur finländarna ska stödas för att klara av de skyhöga elräkningarna. Under måndag eftermiddag väntas regeringen komma med ett besked.

Regeringskvintetten förstärkt med näringsminister Mika Lintilä (C) förhandlade redan i fredags.

Statsminister Sanna Marin skrev på fredagseftermiddagen på Twitter att frågan ska behandlas parlamentariskt tillsammans med alla riksdagspartier på måndag.

Mötet inleds klockan 14:15 och ett besked väntas komma under eftermiddagen.

I januari träder en form av elstöd i kraft: ett tudelat paket där man antingen drar av elkostnader i beskattningen eller söker ett bidrag från Folkpensionsanstalten.

Men hushållen ska få mer stöd än så, enligt regeringens planer. Yle Uutiset rapporterade på fredagen att regeringen väljer mellan tre modeller:

  • Att utöka de skattelättnader på elektricitet som redan är i bruk

  • Ett pristak på elen

  • Ett garantipris på elen, där elbolagen skulle åläggas att erbjuda nya elavtal till ett rimligt pris

SDP föreslog i riksdagens plenum i torsdags ett tillfälligt pristak på 20 cent per kilowattimme.

Elstöd till alla skulle kosta miljarder

Det är viktigt att beakta två saker då man fattar beslut om hur hushållen ska stödas, säger ledande forskare Marita Laukkanen vid statens ekonomiska forskningscentral VATT till nyhetsbyrån STT. Dels måste hushållen få en morot för att spara el och dels måste stödet riktas till dem som lider mest av det höga elpriset.

Laukkanen påpekar att stödet blir väldigt dyrt för staten, om det gäller alla hushåll.

– I offentligheten har det talats om miljarder. Det betyder att man skär ner någon annanstans, att skatterna stiger eller att staten tar mera lån, säger hon.

Hon konstaterar att det säkert är svårt att rikta stödet på ett fullständigt sätt, men att det är bättre att ta risken att det blir ofullständigt än att betala ut stöd till alla hushåll.

En morot för att få hushållen att spara el behövs enligt Laukkanen, eftersom folk annars inte minskar sin förbrukning tillräckligt.

Det finns överväldigande bevis på att koncept där nyttan delvis tillfaller andra men kostnaderna faller på en själv inte fungerar, säger hon.

En blond kvinna med blå skjorta tittar in i kameran.
Bildtext Marita Laukkanen är ledande forskare på statens ekonomiska forskningscentral VATT. Hon kritiserar regeringen för att igen ha fått bråttom med att införa stödåtgärder då hushållens elräkningar är skyhöga.
Bild: Sampo Saikkonen / Yle

Garantipris är bättre än pristak – de nuvarande stöden är också problematiska

Marita Laukkanen säger att det skulle vara svårt för Finland att ensidigt sätta ett pristak på elen. Det skulle tidvis kunna leda till brist på elektricitet säger hon.

– Om andra länder i samma elbörs inte har ett likadant pristak, så går elen dit då priserna är höga, inte till Finland.

Ett pristak skulle också i värsta fall öka elförbrukningen.

Garantipriset, där elbolagen åläggs att teckna avtal till ett visst pris, låter vettigare än pristaket, men dyrt. Ett fast garantipris skulle dessutom ta bort incitamentet från dem som nu har börsel att använda el under andra tider på dygnet än då elförbrukningen i samhället och elpriset är på topp.

Laukkanen föreslår därför att garantipriset skulle bindas till tidigare elkonsumtion.

– Om det skulle täcka till exempel 80 procent av det man förbrukat under samma tidsperiod tidigare år så skulle där ändå finnas ett incitament att spara el.

Det goda med att utöka de nuvarande stödformerna är att verktygen redan finns och är klara. Det finns ändå många problem med dem, bland annat att skattelättnaderna märks för långsamt.

Laukkanen påpekar att de här problemen med stödåtgärderna kunde ha undvikits med bättre framförhållning.

– Nu bereddes det med stor brådska och gjordes klappade och klara i budgetförhandlingarna. Och i det skedet berättde experterna via medierna hurdana problem som kan uppstå.

Regeringen har fått bråttom att besluta om stöden både inför budgetförhandlingarna och nu, påpekar hon.