Svenska Yle i Armenien: Humanitär kris hotar omtvistade Nagorno-Karabach – Armenien beskyller Azerbajdzjan för att blockera vägen till regionen

Armenien beskyller Azerbajdzjan för att medvetet försöka skapa en humanitär kris i det omtvistade området Nagorno-Karabach.

Sedan måndagen den 12 december har en grupp miljöaktivister från Azerbajdzjan blockerat Latjinpasset uppe i bergen.

Det här betyder att den enda större vägen från Armenien till regionen Nagorno-Karabach inte går att använda.

I dag, en vecka senare, är aktivisterna fortfarande där. Miljöaspekten av deras blockad verkar vara oklar.

– Det handlar om ett par gruvor i området. De drivs av armenier och ligger i ett område som skyddas av ryska fredsbevarare.

Det säger den armeniska journalisten Ani Avetisjan, som jobbar som lokal korrespondent för sydkaukasiska Open Caucasus Media.

– I bakgrunden verkar motivet vara att regimen i Baku vill ta över kontrollen över hela Nagorno-Karabach.

Under de senaste dagarna har det humanitära läget i Nagorno-Karabach blivit extremt mycket sämre

― Nikol Pasjinjan, Armeniens premiärminister

Armeniens regering beskyller regeringen i Azerbajdzjan för att ha sänt ut aktivisterna för att blockera alla kontakter mellan Armenien och regionen.

Azerbajdzjan vidhåller att det hela handlar om illegal gruvdrift. Baku säger också att det är de ryska fredsbevararnas ansvar att hålla vägen öppen.

Kära bröder och systrar, jag är orolig över den rådande situationen i Latjinkorridoren i södra Kaukasus

― påven Franciskus vid sin angelusbön den fjärde advent

Den pågående krisen ska ses i relation till den decennier långa tvisten om Nagorno-Karabach.

Den omtvistade regionen hör formellt till Azerbajdzjan, men befolkningen består nuförtiden huvudsakligen av armenier.

Enligt nyhetsbyrån Reuters bor 120 000 personer i det område som nu ligger bakom det blockerade Latjin.

På hösten 2020 utkämpades ett nytt krig i regionen, med tusentals dödsoffer, främst soldater.

Kriget vanns av Azerbajdzjan, som sedan slutet av 1990-talet har blivit rikt på olja. Azerbajdzjan fick därmed militär kontroll över Nagorno-Karabach.

I fredsförhandlingarna gavs Ryssland ansvar att bevaka freden i Nagorno-Karabach. Sedan dess har det funnits 2 000 ryska fredsbevarare där.

Men de säger att de inte har mandat att ingripa med våld för att öppna Latjinkorridoren.

I september blev det nya väpnade strider mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Båda beskyllde varandra för provokationer, men till slut var det Azerbajdzjan som gick till attack och ockuperade några armeniska byar på armenisk mark.

Under årens lopp har tiotusentals personer flytt från konfliktområdena.

Sedan 2020 har byarna i Nagorno-Karabach isolerats från omvärlden och nästan alla förnödenheter till regionen har förts dit genom Latjinpasset.

Nu är den korridoren blockerad, vintern kommer och av någon anledning stängde Azerbajdzjan i tisdags gasledningarna till regionen.

– Det har redan gått en vecka sedan de här aktivisterna blockerade vägen, säger den armeniska journalisten Ani Avetisjan, som jobbar som lokal korrespondent för sydkaukasiska OC-Media.

Hon är övertygad om att en del av dem har starka band till regimen i Azerbajdzjan.

– Vi ser redan nu att det råder brist på vissa livsmedel och mediciner i Nagorno-Karabach. Sjukhusen kan inte ta hand om patienter med ovanligare sjukdomar och de kan förstås inte heller komma till Jerevan för att få rätt vård, säger Avetisjan till Svenska Yle.

Det blir hela tiden svårare att tro på fred och att de olika folkgrupperna ska kunna leva sida vid sida

― Ani Avetisjan

Antalet ryska fredsbevarare har korrigerats till 2000.