Ny rapport: Finland engagerade sig på fel sätt då vi deltog i den USA-ledda militäroperationen i Afghanistan – de utländska soldaterna förstod inte afghanerna
Den internationella interventionen i Afghanistan avslutades i augusti 2021. De internationella styrkorna lämnade landet i all hast under kaotiska former på grund av talibanernas snabba maktövertagande.
Finland har hjälpt Afghanistan med återuppbyggnad i närmare 20 år. Arbetet har bestått av militär krishantering, civil krishantering, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och diplomati.
En ny rapport som granskar det finländska arbetet under åren 2001–2021 pekar på brister.
Agerandet var inte förankrat i en tillräckligt realistisk bild av läget i landet. I praktiken förstod man inte de lokala förhållandena tillräckligt bra.
Enligt forskningsledaren Katariina Mustasilta var lokalbefolkningen i vissa områden mycket misstänksam mot utlänningar, bland annat på grund av en rad motstridande handlingar.
– En dag bombas en by, och människor som anses vara talibaner eller personer kopplade till al-Qaida grips eller dödas. De utländska soldaterna agerar på ett mycket krigiskt sätt. Sedan kommer de nästa dag och frågar vad invånarna behöver.
Invånarna och soldaterna var båda misstänksamma
Enligt rapporten fjärmades invånarna från soldater som skulle skydda dem. Soldaterna kunde komma marscherande i full, och kanske lite skrämmande, utrustning genom byarna, men stannade inte för att prata, och verkade själva vara obekväma med sin situation – vilket är helt begripligt med tanke på säkerhetsläget, säger Mustasilta.
Finlands utrikespolitiska institut FIIA har analyserat Finlands agerande och motiv i Afghanistan. Analysen grundar sig på ett omfattande intervjumaterial, och tanken är att det ska ge användbar lärdom för den här typens insatser i framtiden.
Då projektet inleddes 2001 levde man i hoppet om lugn och återuppbyggnad
Då det bestämdes att finländare skulle skickas till Afghanistan vid årsskiftet 2001–2002 rådde det en viss osäkerhet men ändå hoppfullhet.
Efter en USA-ledd militärintervention hade talibanledningen fallit och en bred internationell front lovade hjälpa landets tillfälliga regering att vända landet i en bättre riktning. Också Finland deltog i stabiliserings- och återuppbyggnadsarbetet.
Finlands verksamhet i Afghanistan anses tekniskt ha varit av hög kvalitet.
Optimismen förvandlades till misstro
Men under den andra hälften av 2000-talet gled Afghanistan allt djupare in i ett destruktivt inbördeskrig, och den första optimismen förvandlats till en växande misstro bland afghanerna både gentemot landets regering och mot de internationella aktörerna.
Finlands styrka, som hade vuxit till omkring 200 soldater, deltog upprepade gånger i eldstrider i samband med militäroperationer under Natos ledning.
Finlands operationer i Afghanistan slutade under kaotiska förhållanden i augusti 2021 då det internationella samfundet lämnade landet till följd av USA:s beslut om tillbakadragande – och talibanerna tog över makten i landet.
”Talibanerna ett mindre ont”
Talibanerna utkämpar inte nu något krig mot den afghanska armén och västerländska styrkor, och de orättvisor som invånarna upplevde under kriget har fått en del av dem att se talibanerna som ett mindre ont.
Många afghaner är trötta på det eviga krigandet och de utländska soldaternas agerande.
– Vi blev trakasserade och plågade, och vi stod mellan talibanerna och utlänningarna. Utlänningarna hjälpte oss inte alls, säger en lokal invånare i en by som Yle besökte i augusti.
”Folk var rädda för de utländska soldaterna”
För en del afghaner var de utländska soldaternas avfärd en lättnad. Lokalbefolkningens missnöje förklaras delvis med att de inte blev tillräckligt involverade.
Yle besökte några byar i provinsen Balkh i augusti – ett år efter att talibanerna kom till makten.
– Folk var rädda för de utländska soldaterna, säger byäldste Asadullah Azimi. Han säger sig minnas att även finska soldater rörde sig i området.
Husrannsakningar irriterade lokalbefolkningen
Alla invånare väster om Mazar-e-Sharif stödde inte nödvändigtvis talibanerna, men många hade inget annat val än att samarbeta med rörelsen. De som bodde i området gav mat till talibankrigare när de krävde det – vilket ledde till problem med utländska soldater.
– Varje gång soldaterna gick genom vår by sökte de igenom mitt hus, säger en man som Yle talat med.
En av de främsta orsakerna till att många motsatte sig de utländska styrkorna här var enligt lokalbefolkningen just husrannsakningarna. I deras kultur är det olämpligt att främmande män går in i husen eftersom kvinnorna inomhus kan röra sig utan huvudduk.
I rapporten går man inte in på detaljer kring finländska soldaters agerande i regionen.
Finlands intervention i Afghanistan – slutsatser
Finland deltog i återuppbyggnaden av Afghanistan som en del av en internationell intervention under nästan 20 år med totalt cirka 2 500 soldater och 140 civila krishanteringsexperter.
Finlands verksamhet blev ändå i första hand inriktad på utrikes- och säkerhetspolitiska partnerskapsmål; att upprätthålla och fördjupa relationerna med USA och Nato. Resurser satsades på säkerhetsarrangemang för internationella operatörer.
Stabiliseringen av Afghanistan och övervakningen av lokala åtgärder blev sekundära.
Finlands verksamhet i Afghanistan hade flera, delvis otydliga och ibland motstridiga mål. Avsaknaden av en långsiktig strategi gjorde det svårt att planera insatserna.
Tanken med insatsen var framför allt att stabilisera och stödja Afghanistan för att stärka internationell fred och säkerhet. Man skulle utveckla rättsstatsprincipen, och främja särskilt kvinnors och flickors mänskliga rättigheter.
I rapporten konstateras det att det är nästan omöjligt att bedöma i vilken utsträckning Finland uppnådde sina mål i Afghanistan, eftersom de inte var tydliga och transparenta.
I stället för kritisk analys och strategisk uppföljning försökte man betona framsteg, samtidigt som man höll tyst om strider och svårigheter.
Insatsen kom att få en rad negativa effekter; civila offer för militära operationer, förändringar i lokala maktstrukturer, förskjutning av lokal verksamhet och ökad korruption.
I rapporten påpekas det vidare att en effektiv verksamhet också kräver tillräckligt med resurser, och att pengar för utvecklingssamarbete och utsända experter går till spillo om inte tillräckligt med mänskliga resurser finns tillgängliga för planering, genomförandet och övervakning. Den samlade kultur- och språkkunskapen får inte heller användas fel.
Det är nästan omöjligt att bedöma i vilken utsträckning Finland uppnådde sina mål i Afghanistan eftersom de inte var tydligt och transparenta
―
Slutsatsen är att mål måste definieras tydligare och att det måste finnas tillräckligt med personal.
Finland har lämnat Afghanistan – men får inte lämna engagemanget
Samtidigt påpekas det i rapporten att lärdomarna innefattar också det nuvarande läget i Afghanistan: Eftersom Finland har varit med och forma Afghanistans sociala strukturer i nästan ett par decennier bär Finland fortfarande ansvar för situationen även efter reträtten.
För att Finlands utrikespolitiska verksamhet ska vara trovärdig är det särskilt viktigt att på lång sikt engagera sig i bland annat främjandet av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter.
Utgångspunkterna för samarbete och hjälp i det svåra nuläget i Afghanistan sägs nu vara att prioritera afghanernas egna behov.
Det här ska ske bland annat genom att man lyssnar på och pratar med det afghanska folket, för att förstå.