Pargas satsar på hållbarhetsfostran i skolan: ”Det handlar om att lyfta fram och stärka det som redan finns i läroplanen”

I Pargas ska eleverna mera systematiskt få lära sig om hållbarhet. Projektet Hållbarhetsstigen introduceras i lågstadierna i Pargas från och med nästa höst.

För tillfället utvecklas en modell för hur hållbarhet i praktiken kan läras ut i skolorna i Pargas. Projektet Hållbarhetsstigen är ett samarbete mellan Skärgårdshavets UNESCO biosfärområde och Pargas stad.

Sonja Balthasar jobbar som lärare i naturvetenskaper vid Pargas stad och är den som planerar det pedagogiska materialet för Hållbarhetsstigen. Hon berättar att allt fick sin början redan hösten 2020 i samband med att Pargas stad gick med i projektet ”Stigar – med lärkraft mot en hållbar livsstil” vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

– Inom Stigar-projektet fick vi en bra grund att utgå ifrån och lärarna fick mycket fortbildning, så projektet var lyckat. Men vi ville göra en mer fördjupad satsning på hållbarhet inom Pargas stad, säger Balthasar.

Stigen ska fungera som ett konkret verktyg för lärarna

Balthasar har nu jobbat i ungefär ett år med Hållbarhetsstigen och tanken är att stigen ska tas i bruk i Pargas lågstadieskolor från och med nästa höst.

– Vi lärare upplever ibland att det kommer en massa planer och projekt som kan vara lite svåra att omsätta i praktiken. Min tanke är att skapa en stig som fungerar som ett konkret verktyg och hjälp för lärarna, säger Balthasar.

Hållbarhetsstigen är uppbyggd enligt tre olika aspekter av hållbarhet: ekologisk hållbarhet, social och kulturell hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Varje årskurs har fyra fotsteg att gå längs stigen från årskurs 1 till 6.

– Lärarna kan själva välja hur mycket och hur djupt de vill jobba med de här fotstegen, bara alla fotsteg behandlas. Det är helt enligt läroplanen, så det är ingenting nytt som sätts på lärarnas axlar, utan det handlar mera om att lyfta fram och stärka det som redan finns i läroplanen, säger Balthasar.

Balthasar har tillsammans med biosfärområdet och Artamanda skapat två figurer eller barn som heter Sanna och Emil, som följer med eleverna genom hela grundskolan till vuxenlivet.

Hållbarhetsstigens material kommer att finnas på en webbsida där det även finns tips på olika övningar för att behandla stigens olika teman.

– På årskurs 1 är ett av fotstegen att skapa en personlig relation till naturen. Ett av lektionstipsen för årskurs 1 heter ”Kompisträdet” och går ut på att eleverna hittar ett eget kompisträd och gör olika övningar, i allt från matematik till gymnastik, omgivningslära, bildkonst, modersmål och musik i anknytning till sitt kompisträd, säger Balthasar.

”Jag hoppas att Hållbarhetsstigen kan inspirera lärare att testa nya saker”

För tillfället utvecklas Hållbarhetsstigen för årskurs 1 till 6, men det söks även finansiering för att utveckla en pedagogisk modell för årskurs 7 till 9 och andra stadiet.

Under projektets gång har Balthasar besökt skolor och talat med klasslärarna om vilka behov och önskemål de har. Men eftersom hon också själv jobbar som lärare har hon även utgått ifrån de undervisningsmetoder hon själv redan använder. Mycket av det som hon utvecklat inom projektet har hon också testat i sin egen undervisning.

– Jag hoppas att Hållbarhetsstigen kan inspirera lärare att testa nya saker och att jag kan stödja lärare när någon har svårt att hitta ett sätt att ta upp en viss fråga. Men det är inte meningen att alla ska skrota det de gjort hittills, utan det här ska vara ett stöd och en handledning för jobbet, säger Balthasar.

Vad hoppas du att hållbarhetsstigen ska leda till för eleverna?

– En större synlighet och medvetenhet om hållbarhetsfrågor, så att de kan koppla samman de saker som de lärt sig från olika håll och se att det bildar en helhet. Så att det tror på en god framtid i våra samhällen och på vår planet, säger Balthasar.