Mirjam Kalland: Fler insatser behövs för att förebygga våld mot kvinnor

Myndigheter och närstående måste bli bättre på att känna igen tecken på våld, säger Mannerheims barnskyddsförbunds ordförande. I majoriteten av fallen där en kvinna dödas är det maken, partnern eller ex-partnern som är skyldig.

– Det behövs mera förebyggande arbete och arbete som hjälper närstående att känna igen situationer och hur man ska ingripa. Det finns satsningar men det behövs mera satsningar, säger Mirjam Kalland, ordförande för Mannerheims barnskyddsförbund och professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Våld i närrelationer är ett stort och välkänt problem i Finland sedan länge som i de flesta fall drabbar kvinnor. Våldsdådet i Ulrikasborg i helgen aktualiserar diskussionen om förebyggande insatser och myndighetsarbete för att hindra liknande händelser.

Våld i familjen och i relationer karaktäriseras av att det ofta är svårupptäckt, av närstående och myndigheter.

– Den som är offer i situationen känner sig skyldig, känner skuld och skam över att befinna sig i den situationen och därför är det väldigt svårt att ta upp det med någon. Den andra saken är att det är närståendevåld. Det handlar alltså om att avslöja en närstående inför andra eller myndigheterna, vilket också kan vara svårt att göra, säger Kalland.

Antalet brott mot liv överlag i samhället verkar öka för närvarande, och trenden är oroväckande. Kalland oroar sig bland annat för skyddshemmens resurser. I vissa fall har skyddshem varit så fullsatta att de inte kunnat ta emot klienter.

Våldsstatistiken i Finland är dyster med europeiska mått. Hotet om våld kan öka om kvinnan tillhör en minoritet.

Finland är fortfarande ett av Europas farligaste länder för kvinnor att leva i – upp till varannan kvinna har enligt ny forskning upplevt våld

Här dör mellan 20-30 kvinnor per år av våld i parrelationer.

Enligt Elina Ruuskanen, konsultativ tjänsteman på Justitieministeriet, saknas uppgifter från de senaste åren om hur många kvinnor som dött årligen på grund av brott mot liv. Statistiken finns inte eftersom Polisstyrelsen och Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet (Krimo) inte har haft ett avtal om datainsamlingen.

Men åren 2013–2019 var de kvinnliga offren per år mellan 16 och 30 i antal, och 60 procent av dem hade dödats av sin make, partner eller ex-partner.

När det gäller hur mycket kvinnor i Finland upplever våld verkar det inte ha skett en märkbar förändring mot det sämre eller bättre, säger Ruuskanen utifrån preliminära resultat av en europeisk enkätundersökning. Undersökningen ska enligt planerna publiceras våren 2023.

I vår väntas också ny information om myndigheternas ingripanden. Enligt Ruuskanen har Krimo och Östra Finlands universitet granskat vissa våldsbrott för att fastställa om myndigheterna hade kunnat ingripa i eller förhindra våldet.

Enligt en undersökning som släpptes i slutet av sommaren 2022 upplever varannan flicka eller kvinna under sitt liv fysiskt eller sexuellt våld och våldsförbrytaren är oftast kvinnans egen partner.

Välfärdsområdena behöver ta ansvar

Som den nuvarande regeringens främsta åtgärder för att främja det förebyggande arbetet lyfter Ruuskanen fram den skärpta lagstiftningen som gäller sexualbrott och effektiviserat besöksförbud. Inom ramen för ett åtgärdsprogram med fokus på digitalt och hedersrelaterat våld har man fokuserat på att främja myndigheters kunnande i att känna igen våld.

– Det brister fortfarande i hur myndigheterna lyckas känna igen våldsoffer, till exempel inom hälsovården eller då polisen gör hembesök, säger Ruuskanen.

Enligt Ruuskanen behöver välfärdsområdena nu ta sig an ansvaret för bekämpningsarbetet.

Mer pengar behövs också. Jämfört med sin östra granne lägger Sverige ner flerfaldigt med pengar på arbetet mot våld mot kvinnor.