Isläget är fortfarande dåligt i Svenskfinland – isforskaren: ”Man ska vara beredd på att gå igenom”

Snart börjar jullovet för många och då kan det kännas lockande att ta sig ut på isen för att promenera eller åka skidor och skridsko. Men det finns inte några isar att tala om ännu, speciellt inte i söder.

Vi står på en brygga vid Hammars strand i Borgå. Det finns is men den är täckt av snösörja och ett lager vatten och ser närmast ut som sorbet.

Isbillen sjunker snabbt igenom isen när isforskaren och Lovisabon Patrick Eriksson testar tjockleken.

– Några hugg bara så går en tung och vass isbill igenom, så isen är inte värst stark.

Eriksson säger att det inte är någon vits att säga något om isens tjocklek i det här skedet.

– Det handlar om en tunn skorpa kärnis som har bildats under den gångna kylan. Isen kan helt bra vara över fem centimeter på något ställe, men de ordentliga snömängderna som har kommit ovanpå har gjort det fullständigt oberäkneligt.

Skulle du själv våga kliva ut på isen här?

– Nä, inte egentligen, skrattar Eriksson. Eller åtminstone skulle jag vilja ha flytdräkt på mig, utan en sådan skulle jag inte ta mig ut.

Patrick Eriksson jobbar som isforskare vid Meterologiska institutet och följer med isläget på hela Östersjön dagligen. Kylan har lett till att is har börjat bildas i de skyddade delarna av hela Finska vikens skärgårdar, säger han.

Speciellt djupare vikar och grundare områden har fått någon typ av istäcke, och längre norrut har det hunnit frysa på lite längre i en del områden.

– I Vasa skärgård och därifrån norrut kan det i en del områden vara någorlunda jämnt och tjockt redan, men längre söderut finns inga isar man rör sig på. Över lag finns det nog inte säkra isar riktigt någonstans.

I den yttre skärgården och längre ut är det öppet vatten.

Isläggningen behöver kyla under en längre period

Nu krävs kallt väder för att isen ska lägga sig ordentligt. Enligt Patrick Eriksson har vattnet kylts ner ganska ordentligt – temperaturerna där det är öppet vatten ligger kring det statistiska medeltalet.

– Då behöver det inte vara jättekallt men nog kallt i några veckor för att man ska kunna tala om isar att gå på. Men bara kylan tar nya tag så börjar det bildas mer.

I det här skedet är det ännu svårt att säga hurdan isvinter vi får längs kusten. Eriksson säger att förra vintern, liksom den här, började ganska tidigt och ganska kallt, men sedan var midvintermånaderna ganska milda. Då var utvecklingen långsam och svajig.

– Det är svårt att säga. Vi har åtminstone potential för en rejäl isvinter men då ska kylan nog smälla till ordentligt här efter årsskiftet.

Att ha isdubbar runt halsen borde vara lika naturligt som att man tar på sig säkerhetsbältet i bilen

Patrick Eriksson

Eriksson följer kontinuerligt med isläget i sitt jobb vid Meteorologiska institutet och säger att tydliga förändringar har skett de senaste åren. Det märks speciellt då man jämför de tre senaste 30-årsperioderna.

– Vintrarna är helt enkelt lite kortare. Isen lägger sig i medeltal senare och smälter lite tidigare. De scenarier vi använder för att förutspå klimatförändringens påverkan tyder också på att trenden fortsätter.

Utrustningen är viktig när du ger dig ut på isen

I det här skedet är naturisarna inte så tjocka att man ska promenera eller åka skidor och skridsko på dem.

När isen väl bär finns det ändå några saker man borde tänka på innan man ger sig ut. Utrustningen är a och o.

– Att ha isdubbar runt halsen borde vara lika naturligt som att man tar på sig säkerhetsbältet i bilen, konstaterar isforskare Patrick Eriksson.

Utöver isdubbarna borde man ha med sig verktyg för att känna efter hur tjock isen är, eventuellt kastlinor och annan säkerhetsutrustning. En bra tumregel är också att inte ge sig ut på isen ensam. Om man har sällskap är det lättare ta sig upp om man hamnar i plurret.

– Tar man sig ut på isen får man vara beredd på att gå igenom, i synnerhet i början och slutet på säsongen. Mitt på vintern är det kanske en lite annan femma.

Dessutom är det viktigt att hålla koll på var man rör sig. Hammars i Borgå är ett bra exempel på en plats där isen kan vara förrädisk.

– Borgå ås flöde strömmar här förbi. Dessutom finns det små öar och smalare ställen längs hela sundet, eventuella grynnor, bryggor, bojar och sjömärken. Alla de här sakerna påverkar isens kvalitet så det gäller att se upp, förklarar Eriksson.

Du kan följa med isläget på Meteorologiska institutets webbplats.