Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Tvättmaskinen brummar och i duschen flödar varmvattnet – så här blev vi energislösare

skäggig man njuter i badet och lyssnar på musik med stora hörlurar på huvudet
Bildtext Vi använder varmvatten onödigt mycket med tanke på energikonsumtionen.
Bild: Photo by Olena Sergienko on Unsplash

Golvvärme, en ren tröja varje dag och långa varma duschar. Allt detta är saker som man för hundra år sedan inte ens kunde drömma om.

För hundra år sedan fanns det bara elektriska lampor i vart fjärde hem. Badrum var någonting borgerligt och resten tvättade sig med hjälp av en balja eller i bastun.

Den största delen av Finlands vatten- och avloppssystem byggdes på 60- och 70-talet. De sista byarna i Finland fick el först på 1980-talet. Före det fick man klara sig utan.

Det är inte så länge sedan vi tvingades leva utan el och trots det är det otroligt utmanande att leva utan el idag. Hur kunde vi bli sådana här energislösare på en så kort tid?

kraftelstolpar i solnedgången med blåröd himmer och moln i bakgrunden.
Bildtext Det är inte så länge sedan vi tvingades leva utan el och trots det är det otroligt utmanande att leva utan el idag.
Bild: Photo by Matthew Henry on Unsplash

Jenny Rinkinen är forskare och doktor inom konsumentundersökning och enligt henne är en av orsakerna att både konsumtionsvanorna och de sociala normerna har förändrats. Det att vi till exempel slösar varmvatten är något som blivit normalt på grund av många olika faktorer.

– Det är inte socialt acceptabelt att komma till exempel arbetsplatsen då man är smutsig eller luktar, säger Rinkinen.

En bärbar dator på ett bord. Bredvid datorn finns en bok och en kaffekopp. Bakom datorn vilar en katt på bordet.
Bildtext Vi använder mycket mer apparater och elektronik än förut.
Bild: Alamy / All Over Press

Då det är lätt att få el och vatten används det också mer

En annan faktor är att det är så lätt att slösa: det kommer varmt vatten ur duschen och alla har en hemma. Det samma gäller tvättandet av kläder. Det är alltså det ständiga tvättandet som vi kan skylla på – eller tacka – för att teknologin utvecklats och för att vi fått ett bra vattennätverk.

– Marknadsföring skapar också efterfrågan. Nuförtiden är det till exempel helt normalt att använda tre olika sorters hårvårdsprodukter under en dusch. För det krävs det redan en ganska lång dusch, tillägger Rinkinen.

Man går inte heller i en varm dusch enbart för att tvätta sig, det är också något man gör för att slappna av. En form av ritual för att skämma bort sig själv.

Omärkta tvål- och schampoflaskor i olika färger står radade på hyllor.
Bildtext Nuförtiden är det vanligt att använda sig av många olika produkter då man duschar. Det i sig gör att man också duschar längre.
Bild: Mostphotos/ttatty

Det är alltså frågan om en längtan efter bekvämlighet, samtidigt som det också är svårt att ge upp de privilegier man uppnått. Det går åt el för att det har varit billigt och för att det är mysigt med golvvärme, ett hemma-spa och en plasma-TV i sovrummet.

– Energiförbrukningen har också att göra med till exempel byggande och familjerelationer. Nuförtiden bor vi mer rymligt än tidigare och det krävs mer energi för att värma upp en stor lägenhet, säger Rinkinen.

Vi märker inte ens hur beroende vi är av el

Den största delen, alltså ungefär hälften, av hushållets energiförbrukning går åt till att värma upp hemmet. I medeltal går ungefär trettio procent åt till elektriska apparater och tjugo procent till uppvärmning av vatten.

Årstiderna har också en betydelse. Den största delen av energin förbrukas under vintermånaderna.

Kerrostaloja Helsingissä Jätkäsaaressa
Bildtext Vi har också mer rymliga lägenheter än tidigare, och en större lägenhet kräver mer energi för att bli uppvärmd.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Rinkinen jobbar med att forska i ämnet och har märkt att då man frågar människor om deras energiförbrukning, anser en stor del att de redan använder så lite energi som möjligt. Förbrukningen har ökat utan att vi märkt det och därför är det svårt att se hur bortskämda vi är. Man ser det som en självklarhet att allting ska vara lätt.

Vi har blivit blinda för hur energiintensiv vardagen är: det finns många apparater och vi använder dem konstant. Ändå känner vi inte att vi kan avstå från något.

– Till och med de korta elavbrotten bevisar hur beroende vi är av energi och el. Så det är bra att fundera på vad man kunde klara sig utan, säger Rinkinen.

Henkilö peseytymässä suihkussa.
Bildtext Med tanke på hygienen är det inte nödvändigt att tvätta håret varje dag.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Vad är oundvikligt och vad är vanor eller behov av bekvämlighet?

Med tanke på hygien är det inte nödvändigt att till exempel tvätta håret varje dag. Men det finns också andra behov, till exempel de som nämndes innan: de sociala behoven och de behov som har med bekvämlighet att göra. Sedan finns det också vanor.

– Till exempel byk tvättar man mer av vana än av behov. Där kunde det finnas utrymme att tänka lite mer rationellt, säger Salka Orivuori, utvecklingschef för miljö och klimat inom det finska Marthaförbundet.

Hon tror också att orsaken till att vi konsumerar mer beror på ett behov av bekvämlighet. Man har till och med forskat i att de som har högre inkomster har större koldioxidavtryck än de med medelinkomst. Om man har pengar så använder man dem, och har man haft på sig en skjorta så tvättar man den.

Elektroniken är nuförtiden mer energisnål, så att man tvättar byk ofta betyder inte automatiskt att någon går i konkurs. Men det finns mer maskiner och apparater än förr, så konsumtionen i sin helhet blir inte nödvändigtvis alls lägre.

– Det har aldrig funnit så mycket elektronik som har med underhållning att göra som det finns nu. Men i det stora hela handlar det om vad vi blivit vana med. Elen har varit billig och det har inte funnits orsak att spara, säger Orivuori.

En person fyller en tvättmaskin och en annan sitter på en toalettstol.
Bildtext Ibland tvättar man byk mer på grund av vanor än verkligt behov.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Att städa är en miljögärning

Marthorna har redan i åratal talat om energisparande, men det är först nu som folk blivit intresserade av det då energin blivit dyrare.

– Det är bra att komma ihåg att all konsumtion inte syns i den egna elräkningen. De saker och tjänster vi köper gör av med energi globalt.

Alla har inte möjlighet att spara på fler saker: hemmet måste värmas upp, man måste gå på jobb och ibland måste man också tvätta sig. På grund av att vi inte kan leva utan el kan det vara att de besparingar man gör sist och slutligen inte är så stora.

En person med gula gummihandskar torkar en köksyta med en ljusblå trasa.
Bildtext Att städa kan vara bra för miljön.
Bild: Mostphotos/Wavebreakmedia

Kunde man då spara in på till exempel skötsel av hemmet – det som Marthaförbundet mest är kända för?

– Vi på Marthaförbundet menar att städning är en ekologisk gärning. Då man håller hemmet och sina saker rena och inte låter smutsen gro in, så förlängs lägenhetens och sakernas livslängd och man behöver inte använda sig av starka, oekologiska rengöringsmedel. Det är bra att städa lite i gången men ofta.

Men kanske dammsugaren inte måste surra hela tiden. Man kan istället ta modell av den tiden då det inte fanns el: en sopborste och sopskyffel är bra första hjälp.

Artikeln är en översättning av Tiia Rantanens artikel ”Pesukone laulaa ja suihkussa läträtään surutta – näin meistä tuli energian törsääjiä”.