Elchocken: De höga elpriserna är ingen naturlag
Många hushåll kämpar med överstora elfakturor. Per-Erik “Pelle” Grönroos i Svartå i Raseborg har gjort allt han kan för att få ner sin elräkning. Men ingenting räcker. Marknadsmekanismerna är obönhörliga.
– Det kommer att bli en ruskig vinter, om det fortsätter så här, säger Per-Erik ”Pelle” Grönroos.
Han bor med sin familj i ett stort egnahemshus, som värms upp av el. De senaste månadernas priskast har fått dem att följa med sin elkonsumtion och elräkningen noggrant.
– Om det är billig el kan det kosta 15 euro per dag, är det dyrt så kan det kosta 80 euro per dag.
Vi har nya fönster och isolering i taket. Jag har också gjort ett avtal om börsel och försöker undvika att konsumera el då det är som dyrast.
Pelle Grönroos
Jag tycker jag har gjort allt vad jag kan.
Pelle Grönroos
Ändå är elräkningen hisnande för familjen Grönroos.
För att förstå dagens elmarknad måste man gå tillbaka till mitten av 1990-talet; då avreglerades marknaden. Det betyder att vem som helst kan sälja el.
Det var också då – för ett kvartssekel sedan – som begreppet börsel myntades. För när elmarknaden avreglerades behövdes en marknadsplats, en elbörs.
Nord Pool är inte nordisk
Den går under namnet Nord Pool. Till en början var Norge och Sverige med. Något år senare började också de finska konsumenternas el handlas på den gemensamma nordiska börsen.
Men till skillnad från vad många tror är Nord Pool inte längre en nordisk elbörs, utan snarare en nordeuropeisk elbörs.
Allting förändrades år 2008 när Tyskland anslöt sig till Nord Pool. För Per-Erik ”Pelle” Grönroos i Svartå fungerar inte elmarknaden idag som stamnätsbolaget Fingrid och många andra målade upp när Tyskland kom med i Nord Pool. Då var tanken att konkurrensen på marknaden skulle leda till billigare priser. Ifjol visade det sig att det här inte stämmer länge.
– Om priset i Norden är billigt och dyrare i Tyskland, kommer priset att utjämnas via den gemensamma marknaden. Priset går upp i Norden, säger Peter Lund professor vid Aalto-universitet.
Det här har blivit tydligare än någonsin förr år 2022, året då elmarknaden råkade ut för en prischock.
Experterna är långt överens om att vinstmarginalerna i många fall är oskäligt höga.
Många elbolag säljer en produkt vars produktionskostnader inte gått upp.
Ändå höjs priserna flerfalt, som följd av marginalprissättningen.
Elmarknaden i Europa följer till punkt och pricka ett regelverk som är skapat av Europeiska unionen, närmare bestämt ACER – EU:s byrå för energisamarbete.
När priserna stiger för konsumenterna så till den grad att staten måste gå in och rädda dem, väcks frågan om marknaden fungerar.
– Det finns för- och nackdelar med allt, men systemet i sig fungerar, säger direktör Dennis Hesseling på ACER– EU:s byrå för energisamarbete.
Systemet är byggt inom EU under de senaste tio åren och tanken är att en avreglerad marknad fungerar effektivt.
Energimyndighet ser problemet
Nu har människor över hela Europa problem med sina elräkningar. Svenska Yle frågar ACER om det är syftet med systemet.
– Givetvis inte, det är inte vår strävan. Vi vill att folk ska kunna betala sina räkningar, men det går inte att skapa mer energi över en natt, säger direktör Dennis Hesseling.
Elmarknaden har vissa egenheter. Det gäller inte minst den mekanism som bestämmer priset, alltså det pris på börsel som spikas varje dag, varje timme på Nord Pool.
Mekanismen kallas marginalprissättning. Det är med andra ord priset i marginalen som bestämmer priset för dig och mig. Och så här går det till:
Låt oss hypotetiskt tänka oss en stormig dag, vindkraften går på maximal nivå och täcker 99 procent av elbehovet. Men det behövs en procent gas för att täcka totala behovet den dagen.
Priset på el bestäms då av den cirka 27 gånger dyrare gasen – trots att 99 % av elen produceras med vindkraft.
Vindkraften gör ”windfall”-vinster
Det här leder till att energibolagen gör stora vinster.
– Det är klart att företagen måste göra vinster annars fungerar dom inte men nu kommer en vinst som är ofantligt stor och det är den vinsten som konsumenterna i Finland måste betala, säger Peter Lund.
Många elbolag säljer en produkt vars produktionskostnader inte gått upp, men priserna stiger flerfalt, som följd av marginalprissättningen.
Det är rena rama berg- och dalbanan där topparna nu har nått oanade höjder. Men så skulle det inte behöva vara enligt professor Peter Lund.
– Det saknas reglerkraft, därför måste man importera el, varför kunde inte staten ta den delen åt sig och driva det, för att dämpa pristopparna?
Peter Lund talar om reglerkraft – alltså det som man tar till för att hindra att elnätverket blir utan el. Det handlar ofta om vattenkraftverk som startas upp då det inte blåser.
– Men det finns också nya teknologiska lösningar, som dessutom är finländska, säger Lund.
Lund avser här motorkraftverk som tillverkas i Finland och som dessutom har blivit en exportprodukt.
Han har också räknat ut vad den lösningen skulle kosta staten.
– Det skulle vara en investering över 20 år, och vi talar om 100 miljoner per år, kalkylerar Lund.
Den investeringen skulle rädda oss från dyr elektricitet.
– Den statliga aktören kunde komma in när marknaden inte fungerar. Jag tror inställningen på statliga sidan är att marknaden nog tar hand om det här och det gick som det gick, säger Lund.
Nu gynnas producenter på konsumenters bekostnad
Professor Timo Rothovius vid Vasa universitet följer med elmarknaden och säger att det nuvarande upplägget gynnar producenten på konsumentens bekostnad.
– Inte kan man väl säga att ett företag klarar sig för bra, men i det här fallet kan man ur konsumenternas synvinkel kanske säga så, konstaterar Timo Rothovius.
Marknadsplatsen för elhandeln är alltså Nord Pool, där bestäms priset i Nordeuropa utgående från marginalprissättningens principer. Men börshandeln är inte någon naturlag, det skulle finnas utrymme för att utjämna de snabba kasten.
– Man borde dela upp prissättningen, föreslår professor Timo Rothovius.
Dels har man den del av energiproduktionen som är billig, och det är cirka 80-90 procent av hela produktionen. I praktiken handlar det om vindkraft, vattenkraft och kärnkraft.
Dels har man den dyra energin, med andra ord kol och gas. Den billigare delen skulle ha ett pris och den dyrare delen ett annat pris. Och konsumenten skulle betala ett medelpris, ett viktat medeltal.
– Då skulle priset i medeltal hållas närmare det billigare priset, säger Timo Rothovius.
Nu styrs priset enligt den dyraste produktionsformen.
Rothovius föreslår att priset borde delas upp, så att det bygger både på både billigaste och dyraste priset.
Då skulle priset i medeltal hållas närmare det billigare priset.
Timo Rothovius
För att lösa den akuta situationen, där många hushåll kämpar med alltför stora elräkningar, presenterade regeringen i december 2022 ett förslag på ett engångsstöd, som baserar sig på hushållens elkonsumtion i november och december 2022.
För Per-Erik ”Pelle” Grönroos kan det innebära en lättnad.
– Det ju ganska avgörande. Men om elräkningen nuförtiden är större än vad min bättre hälft förtjänar i nettoinkomst, då är det någonting som är fel. Hur ska folk klara av det? Det går ju inte.
Regeringen undersöker också möjligheterna att bestämma ett pristak för elen. Dessutom kan man dra av kostnader för el i skatterna 2023. Summorna är ännu oklara.
– Det är svårt att planera en familjs liv. Man vet klockan 15 på eftermiddagen vad priset blir i morgon. Banken frågar när ni ska betala era lån, som tur har vi en bank med god förståelse men det är inte kanske alla som har det, säger Per-Erik”Pelle” Grönroos.
Du kan kommentera artikeln fram till 22.30.