Också bland taxichaufförer finns det ett missnöje med färdtjänsten i östra Nyland: ”Ingen tar ansvar för att en bil dyker upp hos kunden”

Systemet för färdtjänsten i Östnyland är uppbyggd på ett dåligt sätt, vilket lämnar användare i sticket. Det anser en taxichaufför som förespråkar färdtjänstmodellen som används i Vanda och Kervo.

Det är inte bara användare av färdtjänsten som upplever att den inte fungerar. Också bland taxichaufförerna finns det ett missnöje för det nya systemet som togs i bruk i höstas.

Tidigare i december rapporterade Yle Östnyland om 80-åriga Lovisabon Stefan Baumgartner, som bara fått skjuts hälften av de beställda resorna i november. Han vittnar om problem allt från starten i september.

Lovisabon Stefan, 80, är beroende av färdtjänst för att kunna besöka matbutiken – i november dök hälften av taxina aldrig upp

Det nya systemet för färdtjänst fungerar uselt, tycker han.

Taxichauffören Jocke Hellström kör färdtjänst i regionen och han pekar på flera problem i det nya systemet.

Överlag är kutymen i taxibranschen att en beställning ges till den bil som är närmast kunden, men för färdtjänst vänder sig centralen numera sig till den bil som ger det billigaste priset för en resa. Det här leder till att resorna till en kund blir längre, säger Hellström.

Chaufförerna som kör färdtjänst kan tacka nej till en resa, till exempel om den ser ut att bli olönsam. Det leder till att kunder i vissa situationer riskerar att bli utan bil när de ska i väg.

– Om någon under rusningstid ska till ett område där man vet att det tar lång tid att köra, så finns det risk att det blir svårt att hitta en bil, säger Jocke Hellström.

Dessutom kommer oftast alla beställningar vid samma tidpunkt, mest på morgonen eller på eftermiddagen. Då konkurrerar färdtjänsten med FPA-skjutsar eller vanliga taxiresor, tillägger han.

Taxichaufför: Vandas modell fungerar bättre

Jocke Hellström upplever att det allra största problemet i östra Nyland är att färdtjänsten upphandlades i två olika delar – själva beställningscentralen och taxibilarna som kör färdtjänst var för sig.

Det här gör att det inte finns någon som i praktiken ansvarar för att en taxi dyker upp när till exempel en rörelsehindrad person behöver färdtjänst för att ta sig till matbutiken.

Hellström tycker att kommunerna i östra Nyland kunde ha lärt sig av Esbos misstag. Där gjordes upphandlingen på samma sätt och även där har problemen med färdtjänsten hopat sig, konstaterar han.

Han förespråkar det system som används i Vanda och Kervo, där han också kör färdtjänst. I den modellen finns det flera olika centraler som kunden kan ringa och centralen är sedan skyldig att hitta en ledig bil.

– Varför göra det så otroligt krångligt när det kunde vara lätt, frågar han sig.

Konsult: ”Alla modeller har sina problem”

Borgå stad ansvarade för konkurrensutsättningen av färdtjänsten, som gjordes gemensamt för alla kommuner i östra Nyland.

Den person som ansvarade för upphandlingen jobbar inte längre för Borgå stad. Därför får upphandlingens konsult, juristen Susanna Lehti, förklara varför upphandlingen gjordes på det här sättet.

Hon berättar att det finns flera sätt att ordna färdtjänst på. Alla system har sina för- och nackdelar och inget är problemfritt, betonar hon.

Baserat på den information som de östnyländska kommunerna och städerna hade så föll valet på att ha centralen och fordonen i två separata helheter.

Planeringen av upphandlingen drog igång redan 2019 när man inte visste vilka problem det skulle bli med färdtjänsten i Esbo. Dessutom ser alla upphandlingar och områden olika ut, påpekar Susanna Lehti.

Lättare med samåkning

De östnyländska kommunerna var ute efter en modell där transporterna kunde samlas under en och samma central. Då kunde man få en helhetsbild av hurdana transporter som görs i regionen och också i vissa fall få kunder som åker samma rutter under samma tider att samåka.

– I Vandamodellen, med flera centraler, är det inte lika lätt att få till stånd samåkning, en sak som skulle ha en ganska stor ekonomisk effekt, säger Susanna Lehti.

Enligt henne har Vandamodellen också till viss del samma problem som i östra Nyland, det vill säga att det är brist på taxibilar under vissa tider.

Fördelen med det nuvarande systemet är att man kan upphandla fler taxibilar när antalet bilar inte är tillräckligt många. Man kan också ändra upphandlingen så att den gäller skjutsar för bara ett visst område.

Lehti medger till viss del att det inte finns någon aktör som tar på sig ansvaret för att en bil dyker upp som den ska. Hon menar att kommunerna därför försökt få med tillräckligt med bilar och försökt få chaufförerna motiverade att köra färdtjänst.

– Men det kan hända att det inte är tillräckligt och att vi i fortsättningen behöver avtal med bilar som bara kör färdtjänst, säger hon.

Rapporter visar att läget förbättrats

Ansvaret för färdtjänsten går vid årsskiftet över till det nya välfärdsområdet i östra Nyland. Färdtjänsten är något som välfärdsområdet måste få att fungera, säger områdets social- och hälsovårdsdirektör Annika Immonen.

– Jag vet att man för tillfället jobbar mycket för att få det att fungera, men det finns ännu saker att göra, säger hon.

Hon utesluter inte att det nya systemet för färdtjänsten rivs upp och görs om på nytt.

– Vi blir tvungna att gå igenom vad vi har för alternativ. Räcker det med att systemet blir bättre eller bör vi ta en timeout och fundera på hur saken ska framskrida, funderar hon.

Tre månader är en ganska kort tid att få allt att fungera och utvecklingen har enligt rapporterna gått mot det bättre

― Susanna Lehti

Konsulten Susanna Lehti anser att det vore bäst att ge systemet lite tid och använda de verktyg som finns. Enligt henne finns det ännu flera saker man kan göra för att påverka situationen till det bättre, men på grund av upphandlingsbyråkratin sker inte förändringen över en natt.

– Tre månader är en ganska kort tid att få allt att fungera och utvecklingen har enligt rapporterna gått mot det bättre, säger Lehti.

I november var mängden negativ feedback relativt liten i jämförelse med mängden färdtjänstresor. Av ungefär 5 500 skjutsar har mellan 20 och 30 resor inte kunnat genomföras, säger Lehti.

Den här informationen går ändå stick i stäv emot Lovisabon Stefan Baumgartners erfarenheter.

Både Immonen och Lehti betonar vikten av att användare skickar respons varje gång det varit problem med färdtjänsten.

– Om man inte reklamerar och ger feedback så får vi inte rätt information, påpekar Annika Immonen.

Yle Östnyland har intervjuat en handfull andra taxichaufförer än den som är namngiven i artikeln. Majoriteten av dem ansåg att det nya systemet för färdtjänst fungerar dåligt men ville inte ställa upp på intervju.

Du kan kommentera artikeln fram till 27.12.2022 klockan 18.