Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Oro över sänkta kompetenskrav på färjeförare på Nagu-Korpofärjan – Sandra Bergqvist lämnade in skriftligt spörsmål om trafiksäkerheten

Den gula landsvägsfärjan mellan Korpo och Nagu kämpar sig fram genom vågorna under en höststorm.
Bildtext De sänkta behörighetskraven för färjeförare på färjepasset Nagu-Korpo väcker oro. Arkivbild.
Bild: Arash Matin / Yle

Samtidigt som en virtuell vajerfärja ska börja trafikera Nagu-Korpopasset sänks behörighetskraven för färjeförare. Detta oroar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar hur trafiksäkerheten ska garanteras.

I början av 2023 ska landets största vajerfärja börja trafikera mellan Nagu och Korpo. Hittills har en frigående färja skött trafiken på det livligt trafikerade färjepasset. Nu har en lagändring möjliggjort att den nya färjan är utrustad med en så kallad virtuell vajerstyrning i stället för den traditionella fysiska vajern.

I och med att den nya färjan får en virtuell vajerstyrning sänks behörighetskraven för färjeföraren radikalt jämfört med nuläget. Samtidigt kommer den nya färjan innebära ökad kapacitet – det här i kombination med sänkta behörighetskrav väcker oro om trafiksäkerheten.

”I praktiken krävs det inget annat av föraren på en vajerfärja än det att personen är 18 år, har ett läkarintyg och fått en introduktion i hur fartyget fungerar. Det krävs ingen form av sjömansutbildning över huvud taget trots att färjan är 70 m lång och kan ta 52 bilar” säger SFP:s riksdagsledamot Sandra Bergqvist i ett pressmeddelande.

Bergqvist har lämnat in ett skriftligt spörsmål där hon frågar hur trafiksäkerheten kommer att garanteras framöver.

Efterlyser lagförändring där vajerfärjor definieras som fartyg

Kommunikationsutskottet lyfte upp frågan om färjeförarnas kompetenskrav då lagändringen om virtuell styranordning på vajerfärja behandlades i riksdagen i februari 2022. Man var orolig för att livligt trafikerade färjepass lagligt kan ändras till vajerfärjepass, vilket betyder lägre kompetenskrav hos färjeföraren.

Enligt Bergqvist meddelade kommunikationsministeriet i samband med lagändringen som möjliggjorde den virtuella vajerstyrningen, att man i brådskande takt bör göra en utredning där man även granskar definitionerna av vajerfärja och frigående färja. Men ingen utredning har ännu gjorts.

Redan år 2018 har Olycksutredningscentralen, i samband med en utredning då en vajerfärja körde på grund i Velkua, rekommenderat att kommunikationsministeriet borde bereda en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg.

”Det handlar om att upprätthålla en trygg landsväg. Nu är vi i en situation där personer utan någon som helst yrkeskompetens kan köra sådana färjor. Jag hoppas vi inte behöver gå så långt att en olycka inträffar innan man inser allvaret. Utredningen behövs nu”, säger Bergqvist.

Diskussion om artikeln