Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kommunerna betalar för stadskameran, men endast polisen ser bilderna: ”Man kan till exempel se vem som slagit vem”

Uppdaterad 21.12.2022 20:23.
Sprayad text på en vägg. Texten på finska lyder hienot kamerat, vilket kan översättas till fina kameror.
Bildtext Placeringen av kamerorna är viktig. Här har någon lyckats spraya texten hienot kamerat (på svenska fina kameror) på väggen till fiskhallen i Karleby. Polisen hoppas att kameran som finns på byggnaden kunde flyttas till stadshusets tak.
Bild: Raila Paavola / Yle

Ännu för några år sedan uppmuntrade polisen österbottniska landsbygdskommuner att skaffa så kallade stadskameror. Enligt polisen är mängden kameror nu på en hyfsad nivå.

I 13 kommuner finns det ungefär 60 kameror, vanligtvis placerade på centrala ställen där det händer saker. Nästa år tar även Östermark i bruk kameror.

Kommunerna betalar själva för övervakningskamerorna, men endast polisen kan se bilderna. Bildmaterialet skickas automatiskt till situationscentralen och kan komma till nytta både då det händer något eller när det som hänt ska utredas.

Med hjälp av kamerorna har man lyckats utreda bland annat slagsmål, fortkörningar, men också situationer med skjutvapen.

Speciellt i Södra Österbotten har kommunerna varit villiga att skaffa kameror. Där har åtta kommuner gått in för övervakningskameror. I Österbotten har två kommuner kameror och i Mellersta Österbotten tre.

Polisen vill ändå inte att det ska finnas kameror överallt.

– Främst är det fråga om centrum och andra platser där det samlas mycket människor. Användningen ska vara vettig och tanken är inte att kamerorna ska täcka alla hörn i kommunen, konstaterar kommissarie Pasi Sillanpää vid polisen i Österbotten.

Däremot hoppas polisen att kamerorna uppdateras i takt med att tekniken utvecklas, så att bildkvaliteten och användningsmöjligheterna skulle vara à jour.

Polispatruller får information i realtid

Kamerorna är till nytta för brottsutredningar, men även för polispatruller som kan få information i realtid från situationscentralen.

– Till exempel sådant att gärningsmannen har lämnat brottsplatsen eller att en sådan här bil har synts där. Kamerorna kan ge tilläggsinformation och styra patrullernas agerande, beskriver Sillanpää.

– I princip kan vi svänga kamerorna mot brottsplatsen direkt då vi får larmet från nödcentralen. Då får patrullen hjälp och förhandsinformation innan de anländer till platsen, säger kommissarie Vesa Toivanen i Karleby.

Speciellt på landsbygden kan man få stor nytta med små satsningar.

– Ifall man funderar noggrant på placeringen av kameran så kan i princip en kamera räcka på en mindre ort, konstaterar Toivanen.

Polisen och kommunen förhandlar tillsammans om var kamerorna ska placeras. I Karleby finns de nyaste kamerorna i Evenemangsparken och polisen var med redan i planeringsskedet och kunde påverka placeringen.

– Under själva evenemangen är kamerorna av yttersta vikt. De har en förebyggande aspekt och då det kommer till utredningar så kan man se till exempel vem som har slagit vem, säger Toivanen.

Kamerorna kommer till användning även utanför evenemangssäsongen.

– Vintertid så händer det ganska lite i Evenemangsparken, men ibland kan någon irra sig hit och öva att köra bil och det har gett oss några uppdrag.

Polisen hoppas också att kamerorna hindrar störande beteende.

– Man kan jämföra dem med trafikkameror. En tom kamerastolpe vid sidan av landsvägen inverkar på människors beteende. Så det har nog en förebyggande effekt, säger Toivanen.

Utredningen kan också dra nytta av vad kameran inte visar. Till exempel om polisen försöker reda ut var någon person rört sig, så kan man med hjälp av kameran utesluta den rutten under en viss tidpunkt.

Kommunen och kommuninvånarna vinner på det

Infrastrukturchefen Visa Wennström i Karleby uppskattar att staden betalar drygt tusen euro per kamera per år. Kommunen betalar också för elen som kameran förbrukar.

Enligt Wennström vinner ändå invånarna på att kamerorna finns i stadsbilden.

– Självklart. Om något händer så kan man med hjälp av bildmaterialet utreda händelsen i efterhand. Och eftersom kamerorna skickar bildmaterial i realtid så kan man också förebygga farliga situationer.

Någon negativ kritik har varken polisen eller staden fått.

– Kanske tvärtom. Det hjälper att skydda egendom och ger kanske också en trygghetskänsla då man vet att övervakningskamerorna är på, säger Wennström.

Artikeln är en översättning av Yle Kokkolas artikel Kaupunkikameran maksaa kunta, mutta kuvat katsoo vain poliisi – ”Niistä pääsee näkemään vaikka että kuka löi ketä, jos on tappelunpoikanen ollut” skriven av Sari Möller. Översättning och bearbetning av Juho Teir.