Finlands kollapsade kolsänka behöver inte alls kosta Finland miljarder – det här hänger räkningen på

Vi reder ut detaljerna kring den kollapsade kolsänkan, EU-kraven och miljarderna.

Den färska rapporten från naturresursinstitutet Luke bekräftar att Finlands kolsänka har kollapsat och att Finland nu får svårt att nå EU:s klimatmål för skog och mark. Enligt Luke kommer Finland att behöva kompensera för 80–100 miljoner ton kolsänka under de närmaste åren, vilket kan komma att kosta hela 2–7 miljarder euro under den pågående femårsperiod EU mäter.

Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF, poängterar ändå att Lukes summa bygger på antagandet att inga förändringar görs.

– Om vi inte förändrar vårt skogsbruk, vår användning av virke, så kommer räkningen att vara hög. Vi på WWF ser ändå att Finland ganska lätt kunde nå upp till rätt nivåer. Men det kräver förändringar i vårt skogsbruk och vår markanvändning.

Luke: Stor avverkning och långsamt växande tallar gör det svårt för Finland att nå EU:s klimatmål – det kommer att kosta

Kolsänkan i Finland ser inte ut att växa de närmaste åren.

1. Att minska andra utsläpp är svårt, att köpa kolkrediter är dyrt

EU-förordningen om markanvändning ger två möjligheter om ett medlemsland inte når upp till sina mål om kolsänka.

Den ena är att motsvarande mängd koldioxidekvivalenter minskas i andra sektorer, till exempel inom trafik eller uppvärmning. Det här är sektorer som Finland redan i dag jobbar hårt med att minska utsläppen i.

Det andra alternativet är att köpa kolsänkeenheter, kolkrediter, från andra länder. Lukes uttalande om miljarder grundar sig på ett antagande att kolsänkeenheter skulle kosta 40 euro per ton.

En EU-förordning är ju bindande, så i sista hand måste det finnas någon form av sanktioner

Bernt Nordman är ändå skeptisk både till det priset och till att väldigt många andra länder överhuvudtaget kan sälja kolsänkeenheter de närmaste åren. Många EU-länder tampas med liknande problem med att stärka sin kolsänka.

I praktiken kan det komma att handla om någon form av sanktioner.

– Det är tyvärr lite oklar ännu. Det finns inte svart på vitt utrett vad som händer om ett medlemsland inte når upp till sina åtaganden, det utreds på många håll. Men en EU-förordning är ju bindande, så i sista hand måste det finnas någon form av sanktioner som böter eller andra mekanismer.

2. EU-målen gäller fem år i taget och nästa räkneperiod ser lika svår ut

Hur stor kolsänka vart och ett land ska ha enligt EU handlar inte bara om landets skogsareal.

Den EU-förordning om markanvändning som målet grundar sig på heter LULUCF vilket står för land use, land use change and forestry. Det handlar alltså om hur alla länder använder sin skog och mark, och framför allt om vilka förändringar som sker i den sektorn varje år.

Det jämförelsetal som EU ställer upp för varje land gäller för fem år i taget. Vilket referensvärde varje land får beror på utgångsläget i dag och under tidigare år: EU har alltså tittat på hur Finlands skogstillväxt och avverkning har sett ut historiskt för att bestämma vad vi borde sikta på i framtiden.

Vi saknar 20 miljoner ton på årsnivå i Finlands skogar. Det är mycket, och det kan bli väldigt kostsamt

Finlands referensvärde för perioden 2021-2025 är 29 miljoner ton, och siffrorna för 2021 visar att vår våra skogar hade en kolsänka på bara knappt 9 miljoner ton.

– Vi saknar alltså 20 miljoner ton på årsnivå i Finlands skogar. Det är mycket, och det kan bli väldigt kostsamt för Finland, säger Bernt Nordman.

Nordman påpekar också att Luke nu tog ställning till enbart pågående referensperiod, men perioden 2026-2030 ser ut att få en räkning i ungefär samma storleksklass om inget förändras.

3. Skogsindustrins lönsamhet per kubikmeter virke har minskat stadigt

Det snabbaste sättet att stärka vår kolsänka och nå EU-målen är att minska på avverkningen. Men skogsindustrin är en betydande inkomst i Finland och viktig för både arbetstagare, skogsägare och export. Att minska på avverkningen är alltså ingen lätt ekvation.

Bernt Nordman och många andra experter lyfter ändå upp att skogsindustrins lönsamhet har förändrats de senaste åren.

– Vi kunde använda våra skogsresurser betydligt smartare än i dag. I dag domineras skogsindustrin av bulkvara, och mervärdet per kubikmeter som avverkas är ganska anspråkslös.

Självklart bör skogsägaren kunna dra nytta av sin skog

WWF efterlyser en skogsindustri som i stället för att fokusera på massainudstri satsar på träförädling som ger högre avkastning per kubik.

– Virket borde användas för långvariga, kvalitativa produkter. Vi tittar avundsjukt på den danska möbelindustrin till exempel, där man gör produkter av högt värde av värdefull råvara.

Det här kräver investeringar i industri som betalar ett högre pris för virke.

– Det är självklart att också skogsägaren bör kunna dra nytta av sin skog, säger Nordman.

– Men nu är skogssektorn trimmad för att producera så mycket kubikmeter som möjligt. Vi tycker man borde satsa mer på det totala mervärdet, vilket också skulle gynna hela samhället.

Slutligen, vad är det viktigaste vi kan göra i Finland för att stärka kolsänkan?

– Två saker: för det första börja begränsa avverkningarna, för det andra lägga mycket mer fokus på torvmarkskogarna. Den fossila torven bryts ner snabbare än någonsin nu och på grund av klimatförändringen kommer den brytas ner ännu snabbare i framtiden. Torvmarkskogsbruket borde ändras så man undvikder dikningar. Ett recept för det är kontinuitetsskogsbruk.

Ohisalo: Skogsägare borde få ersättning för att spara skog istället för att avverka

Finlands kolsänka måste stärkas eller utsläppen minskas.