Stigande priser präglar politiken i vår: ”Fem, sex veckor före valet kommer regeringen att falla”
Partierna är överens om att vårens stora politiska fråga är hur finländarna ska klara de höga levnadskostnaderna. I regeringsförhandlingarna väntas statsskulden bli en knäckfråga.
Utmaningarna är många. Coronapandemin ledde till ökad skuldsättning för finska staten, Rysslands attack mot Ukraina skakade om säkerhetsläget och ledde till den energikris som vi nu befinner oss i.
Från höger till vänster definieras problemet på samma sätt när Svenska Yle sms:ar politikerna och frågar om de stora frågorna i vår.
– Hur vi medborgare ska klara vardagsekonomin, svarar Samlingspartiets viceordförande Elina Valtonen.
– Stigande priser kommer fortfarande att vara nummer ett, svarar SDP-gruppens viceordförande Kim Berg.
Partierna sätter nu sitt hopp till att skatt från omotiverade höga vinster som energibolagen gör ska täcka utgifterna för elstödet, men ytterst få lyckas tro att statens skuldsättningsspiral är över. Kriget kräver fortsättningsvis sin tribut.
– Regeringen måste komma emot medborgarna ekonomiskt. Det behövs flera åtgärder och finansieringen måste skötas, konstaterar Centerns gruppordförande Eeva Kalli.
Klimatpolitiken och dragkampen kring kolsänkorna kan ännu röra till regeringsarbetet
― Satu Hassi (Gröna)
Utmaningarna är alltså många. Regeringen Marin har varit tvungen att låna pengar för att rida ut stormarna.
– Det finns en förståelse för att vi har varit tvungna att låna oss genom krisen och när man jämför skuggbudgeterna så har oppositionens budgetar i stora drag gått ut på samma summor som regeringens, säger Anders Adlercreutz som är gruppordförande för den svenska riksdagsgruppen.
Det finns också en bred samstämmighet om att statens inkomster och utgifter måste balanseras då krisen är över. Men hur ”anpassningen”, som det heter, ska skötas finns det olika uppfattningar om.
”Den här regeringsperioden kommer att vara något för historieskrivarna”
Regeringen Marins väg har varit skakig och det har talats om regeringskris många gånger. De flesta säger att det inte finns några alternativ till att regeringen sitter ända fram till valet.
Men bland andra Sannfinländarnas Kaisa Juuso hör till dem som inte tror att regeringen sitter kvar ända fram till valet.
– SDP förankrade inte sitt elstödsutspel i regeringen och det visar att partierna inte längre talar med varandra. Fem sex veckor före valet kommer regeringen att falla. Det är min spådom, säger hon.
SFP:s Anders Adlercreutz håller med om att det har varit skakigt under den senaste tiden, men han tror att regeringen håller ihop. Insatserna är helt enkelt för höga och målstrecket hägrar.
Hur känns det nu under regeringens sista metrar, Anders Adlercreutz?
– Det har varit ett högt tempo i riksdagen och den här regeringsperioden kommer att diskuteras länge. Det är någonting för historieskrivarna att ta tag i.
De grönas Satu Hassi förutspår fortsatta problem. Dragkampen kring kolsänkorna kan ännu röra till regeringsarbetet, enligt henne. Konflikten med Centern är uppenbar.
– Och inte bara med Centern utan också med skogsindustrin. Det är intressant att Centern sitter på både finansministerposten och jord- och skogsbruksministerposten. Kolsänkorna är något som också finansministern måste intressera sig för.
Håller regeringen ihop ända fram till valet, Satu Hassi?
– Det kan jag inte säga.
”De borgerliga ser annorlunda på skuldsättningen än vänsterpartierna”
Den statliga skuldsättningen oroar Finansministeriet som har föreslagit nedskärningar på sex miljarder eruo under nästa regeringsperiod.
Det här är något som Rörelse Nu är berett att gå in för. Partiordförande Harry Harkimo tycker att de andra partierna sticker huvudet i sanden och är ovilliga att göra de åtstramningar som behövs. Det här är en topprioritet för nästa regering, anser han.
– Vi kör ekonomin i väggen och alla säger att vi ska spara, men då det kommer till kritan vill alla öka på kostnaderna, säger han.
Stigande levnadskostnader och statsskulden sysselsätter politikerna i vår
Samlingspartiet har signalerat att partiet är berett att spara en miljard per år under nästa regeringsperiod. SDP:s viceordförande Matias Mäkynen tror inte att nedskärningar på sex miljarder är möjliga.
– Jag tror inte att det finns någon realism i det. Om man gör så leder det till ökad ojämlikhet och det drabbar också tillväxten, säger Mäkynen.
Matias Mäkynen vill se strukturella förändringar som ger tillväxten en skjuts uppåt. Han talar om satsningar på spetskompetenser och mera investeringar till Finland. Det är förändringar som tar tid.
Partiordförande Sanna Marin har sagt att SDP är berett på anpassningsåtgärder i miljardklassen, men att de inte får röra utbildning, socialtrygghet eller hälsovård.
På Finansministeriet har man ställt sig skeptisk till att stora besparingar skulle kunna göras utan att man rör de tyngsta utgiftsposterna.
Det finns ingen realism i nedskärningar på sex miljarder. Det leder till ökad ojämlikhet och drabbar tillväxten
― Matias Mäkynen (SDP)
Finansministerpartiet Centern har sett sig som en garant för att regeringen inte hänger sig åt onödiga utsvävningar. Gruppordförande Eeva Kalli ställer sig förstående till Finansministeriets förslag.
– Förslaget om att statsfinanserna ska balanseras under två regeringsperioder känns förnuftigt och välgrundat, anser hon.
SFP:s Anders Adlercreutz håller med Kalli, men han konstaterar att realistiskt sett så kommer vi vara tvungna att fortsätta låna pengar. Vi har ett strukturellt underskott helt oberoende av det pågående kriget, säger han.
Om vi tittar på partierna: Vem hör till spara- och vem hör till slösafalangerna?
– Ha ha. Inte är det en hemlighet att de borgerliga partierna dit SFP hör ser lite annorlunda på balansen mellan utgifter och inkomster än vad vänsterpartierna gör, svarar Anders Adlercreutz.
Kolsänkorna är ett problem för skogsindustrin och kommer att finnas med i regeringsförhandlingarna
De gröna försöker lyfta fram diskussionen om kolsänkorna som Sannfinländarna torpederar som världsfrånvänd. Regeringens klimatpolitik är överdimensionerad, anser Sannfinländarna.
– Jag förstår den oro som De gröna och Vänsterförbundet känner för klimatet, men åtgärderna är överdimensionerade. De förstår inte vad det betyder för människorna här uppe i norr där det är kallt och de flesta bor i enfamiljshus, säger den sannfinländska riksdagsledamoten Kaisa Juuso.
Var det kommer att gnissla mest i regeringsförhandlingarna? Statsskulden och var man ska skära ner
― Kaisa Juuso (Sannf)
Det stora bortfallet i de finländska kolsänkorna är inte bara ett problem för klimatet, enligt De grönas Satu Hassi. Det är också ett problem för skogsindustrin, anser hon.
– Vi inte kan fortsätta att hugga så mycket skog som industrin har planerat och det är ett problem för statsekonomin om Finland inte kan hålla den nivå på kolsänkorna som vi har lovat EU. Det betyder att vi måste hitta andra kolsänkor eller köpa utsläppsrättigheter av andra länder, säger Hassi.
Klimatfrågorna är problematiska för den sittande regeringen, medger SDP:s viceordförande Matias Mäkynen. Kolsänkorna kommer också att finnas med i de kommande regeringsförhandlingarna, konstaterar han.
– Regeringen har små möjligheter att påverka de privata skogsägarnas beslut. Det som vi direkt kan påverka är statens egna skogar och regeringsförhandlingarna efter riksdagsvalet, säger Mäkynen.
”Regeringsförhandlingarna kommer att bli svåra”
Tydligast i sin spariver har Samlingspartiet varit. Samlingspartiet föreslår att nästa regering ska spara en miljard per år.
Sannfinländarnas Kaisa Juuso tror inte att det är realistiskt. Att balansera statsskulden kommer att ta många regeringsperioder, förutspår hon.
– Och regeringsförhandlingarna kommer att bli svåra, säger Kaisa Juuso.
När Svenska Yle frågar Juuso vem Sannfinländarna vill regera med kommer en motfråga. Frågan är närmast vem som vill regera med oss? svarar Kaisa Juuso.
Var kommer det att gnissla mest i regeringsförhandlingarna?
– I statsskulden och var man ska skära ner, förutspår Kaisa Juuso.
Centerns gruppordförande Eeva Kalli vill inte uttala sig om de andra partiernas spariver, men Centern förstår Finansministeriets förslag.
Kalli vill inte ta ställning till om det är en borgerlig regering som ska genomföra besparingarna.
Vi kör ekonomin i väggen och alla säger att vi ska spara, men då det kommer till kritan vill alla öka på kostnaderna
― Harry Harkimo (RN)
Rörelse Nus ordförande Harry Harkimo sticker däremot inte under stol med att han drömmer om en borgerlig regering. I den sitter inte Centern.
– Om vi får tio ledamöter eller fler så skulle vi vilja sitt i en regering med Sannfinländarna, Samlingspartiet, Kristdemokraterna och SFP. Vi vill sitta i en högerregering som inte lånar pengar överallt.
Enligt en enkät som MTV nyligen har publicerat är det långt en sådan regering som de aktiva Samlingspartisterna och Sannfinländarna vill ha. Om SFP får sitta med i regeringen beror på vilketdera av de två stora borgerliga partierna som man frågar.
Samlingspartiet är galluppetta, men socialdemokraterna siktar på att fortsätta som statsministerparti.
SDP upplever att Samlingspartiets spariver inte är realistisk. Men i det här skedet är inga regeringssamarbeten uteslutna, enligt SDP:s viceordförande Matias Mäkynen.
– Vi siktar på att SDP ska leda nästa regering och att vi har Sanna Marins andra regering.
Är ni beredda att regera med Samlingspartiet, Matias Mäkynen?
– Man måste vara beredd att regera med alla partier i Finland, speciellt med dem som leder galluparna. Men galluparna är inte ett valresultat.
Du kan diskutera artikeln fram till 2.1.2022 klockan 22:00