Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Armenien tar emot ryssar på flykt med öppna armar – många flyktingar jobbar nu med oppositionsarbete mot Kreml

En man går förbi en stor pepparkaksfigur på gatan i Armeniens huvudstad Jerevan.
Bildtext Antalet ryssar på gatorna i centrum av Armeniens huvudstad Jerevan har mångdubblats sedan Rysslands president Vladimir Putin inledde det fullskaliga kriget mot Ukraina den 24 februari 2022.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Armenien har under de senaste månaderna tagit emot tiotusentals ryssar som har flytt undan mobilisering och förtryck i Ryssland.

Arken (Ковчег) är en organisation som ger nyanlända ryssar i Armeniens huvudstad Jerevan hjälp och stöd med att hitta sin plats i sin nya hemstad.

Det är allt från praktisk hjälp med bostad och arbetsplats, viktig information om den formella byråkratin och sociala evenemang.

Men Arken är också en fristad för personer från den ryska oppositionen, eller sådana som vill börja engagera sig inom oppositionen.

Här kan de sitta och jobba och det finns en studio för den som vill producera regimkritisk media.

Daniil Tjebikin sitter på en stol och tittar på sin telefon.
Bildtext Daniil Tjebikin jobbade med oppositionsarbete redan när han bodde i Omsk i Ryssland. Han flydde till Armenien kort innan det fullskaliga kriget i Ukraina började. Åker han tillbaka till Ryssland väntar åtal. På väggen står det ”och rädd utanför hemmet, och rädd för att gå hem”, ett par rader ur en dikt av Alexander Vavilov, en ung rysk poet från Jekaterinburg.
Bild: Gustaf Antell / Yle

– Den största anledningen till att vi kommer till Jerevan är att det är ett av de enda ställena man kan resa till från Ryssland utan pass, säger Daniil Tjebikin.

Det här beror på att Ryssland och Armenien har så nära relationer. Det är alltså en slags paradox att sådana som jobbar mot regimen nu kan fortsätta verka i Jerevan.

Tjebikin kommer från Omsk i västra Sibirien, där han länge har engagerat sig i arbete för oppositionen.

Nu jobbar han med att försöka få invånare i Omsk att förstå vad kriget i Ukraina egentligen handlar om. Studion i Arken kommer väl till pass.

– Det är fantastiskt, säger han, hur armenierna i Jerevan, samtidigt som de har insett vem Vladimir Putin är, fortfarande är vänligt inställda till oss ryssar.

Ung armenier: ”Ryssarna är utan tvekan bra för vårt land”

På ett annat håll i Jerevan har miljögruppen Green Green säsongsavslutning.

Gruppen har ordnat nästan ett städtalko i veckan runt om i staden ända sedan den bildades i april.

Det som gör de här miljöaktivisterna speciella är att de flesta här är nyinflyttade ryssar.

Vi stöder ryska emigranter som tar avstånd från den militära aggressionen mot Ukraina och inte ser möjligheter för sig själva att leva i Putins Ryssland

Arken på organisationens webbplats

– Det är bara positivt för oss, säger Mushegh Tadevosjan, en av armenierna som är med i gruppen. De startar nya organisationer med nya idéer, så ryssarna är utan tvekan bra för vårt land.

De många ryssarna har redan nu varit bra för den armeniska ekonomin.

Många av dem jobbar på distans inom IT-branscher och har höga löner från företag i Moskva, Sankt Petersburg eller Europa.

Pengarna använder de nu i armeniska butiker, restauranger eller på annat sätt i sitt nya hemland.

Alla armenier tycker inte att alla ryssar är lika välkomna

Armenien har alltså av tradition haft goda relationer med Ryssland.

Armenien ingår till exempel i Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, en militärallians som består av sex Moskvavänliga före detta sovjetstater.

Militärt är Armenien beroende av Ryssland i kampen mot det allt mer aggressiva Azerbajdzjan, som i september ockuperade flera byar på armeniskt territorium.

Azerbajdzjan har också sedan den 12 december blockerat vägen från Armenien till Nagorno-Karabach, den omtvistade regionen som formellt hör till Azerbajdzjan, men bebos av armenier.

Kriget i Ukraina har inte i sig påverkat attityderna mot vanliga ryssar nämnvärt. Utgångspunkten är att kriget är stormaktspolitik och inte avspeglar det ryska folkets vilja.

Ungdomar i huvudstaden har tappat respekten för Kreml

Tio månader efter att kriget börjar upplever jag att människor jag möter i Armenien inte riktigt vet hur de ska förhålla sig till det.

Men i mötet mellan unga armenier och nyanlända ryssar är det nuförtiden ofta just motståndet till Kreml som för dem samman.

Av alla ryssar som har kommit till Jerevan efter att kriget började och i synnerhet sedan mobiliseringen i september är de flesta politiskt passiva.

Men här växer också en någorlunda organiserad opposition fram.

Eller kanske ordet nätverk är bättre, eftersom det inte handlar om organisationer som har kraft att påverka händelserna i Ryssland.

opposition = aktivt avstånds­tagande från något

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO)

Deras mål är snarare att finnas till den dag det uppstår en slagkraftig opposition i Ryssland, en opposition som snabbt behöver sprida sitt inflytande i Ryssland och bland ryssar utomlands.

I många av de här nätverken finns också unga armenier som i första hand jobbar för att förstärka demokratin på hemmaplan.

Armenien har formellt varit en demokrati sedan Sovjetunionens fall, men först efter den så kallade Sammetsrevolutionen våren 2018 har demokratin fungerat någorlunda väl.

Våren 2018 lyckades oppositionspartierna fälla det länge härskande maktpartiet Republikanska partiet, tvinga fram ett nytt parlamentsval och vinna det.

Sedan dess har arbetet mot korruptionen haft hög prioritet och i dagens läge ser det ut att leda till goda resultat.

Unga armenier har lärt sig vikten av ett medborgarsamhälle i en demokrati. Det är det som är den naturliga kopplingen mellan dem, ryssar i opposition och grupper som miljöaktivisterna i Green Green.

För européer kanske Armenien och Georgien känns mindre demokratiska och osäkra, men för mig är skillnaden enorm – Armenien är tusen gånger mer demokratiskt än Ryssland

Daniil Tjebikin

Det här förklarar också varför den armeniska regeringen är positivt inställd till att den ryska oppositionen har goda förutsättningar att existera i Jerevan.

På Green Greens säsongsavslutning håller landets ekonomiminister ett tacktal till gruppen. I det betonar han hur fint det är att ungdomar aktivt jobbar för ett bättre samhälle.

Miljöorganisationen Green Greens grundare och eldsjäl Dana håller ett tal på säsongsavslutningen.
Bildtext Miljöorganisationen Green Greens grundare och eldsjäl Dana håller ett tal på säsongsavslutningen.
Bild: Gustaf Antell / Yle

– För européer kanske Armenien och Georgien känns mindre demokratiska och osäkra, men för mig är skillnaden jämfört med Ryssland enorm, säger Daniil Tjebikin.

Han säger att han känner sig säker här i Jerevan, trots att det inte i sig borde vara självklart.

Armenien har sedan 1990-talet gett ifrån sig en hel del av sitt oberoende till Ryssland.

Här finns en rysk militärbas och på det internationella flygfältet i Jerevan har den ryska säkerhetstjänsten FSB anställda som samarbetar med Armeniens gränsbevakning.

– Armenien är ändå tusen gånger mer demokratiskt än Ryssland, menar Tjebikin. Det kanske finns potentiella säkerhetsrisker också här, men jag skulle säga att jag lämnade bakom mig de största farorna när jag lämnade Ryssland.

En uniformerad man går förbi på Republikens plats i centrala Jerevan, Armeniens huvudstad.
Bildtext På Republikens plats i centrala Jerevan ser man många uniformerade män, och några kvinnor i uniform. Polisen och armén är synliga i gatubilden. Flera ryssar jag talar med säger att de för första gången någonsin känner att de inte behöver vara rädda för poliser och andra som ansvarar för den allmänna säkerheten.
Bild: Gustaf Antell / Yle

En annan ryss, Ivan Divilkovskij, upplever att armenierna är ett varmt och gästvänligt folk.

– Jag tycker om att jag inte behöver bevisa min egen mänsklighet och humanitet för dem hela tiden, säger Divilkovskij. Armenien behandlar ryska immigranter med respekt och värme.

Han är förstås mycket medveten om att de armenier han umgås med är mer toleranta än den tysta majoriteten.

– Det viktiga är hur vi behandlas av dem vi har något att göra med. Vi har kommit hit för att vi kände att vi måste lämna Ryssland och jag hoppas kunna återvända. Men under tiden stannar jag gärna här och så länge jag är här vill jag bidra till det här samhället.

Divilkovskij är både medlem i Green Green och jobbar aktivt för att Ryssland ska kunna bli en demokrati i framtiden.

Ivan Divilkovskij i samtal med ett par andra ryssar som har flytt till Jerevan, Armenien.
Bildtext Ivan Divilkovskij längs till vänster, Fjodor och hans väninna till vänster. På väggen bakom den vit-blå-vita flaggan som har blivit en symbol för antikrigsprotesterna i Ryssland år 2022.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Darina Majatska, koordinator på Arken, påpekar att de inom organisationen är noggranna med att lyfta fram att de aktivt jobbar mot den ryska regimen.

Ryssar som stiger in genom dörren för att få hjälp intervjuas och senast då kommer det fram vad de har för attityder mot kriget.

Hon tillägger att hon inte själv har hört en enda rysk immigrant säga att hen stöder Putins krig.

– Många är emot kriget, men de har hittills aldrig talat öppet om det. Dels för att de inte vet hur man gör det och dels för att de är rädda för att säga vad de tycker.

Enligt Majatskas egen bedömning hör två tredjedelar av immigranterna till gruppen politiskt passiva. En tredjedel är öppet negativt inställda till kriget och jobbar åtminstone i någon mån emot det.

Men det stora nytillskottet relativt välbärgade ryssar har gjort att priserna stiger i Jerevan. Det här syns i stadens caféer och restauranger, men ännu tydligare på bostadsmarknaden.

Sovjetiska bostadshus i Jerevan, Armenien.
Bildtext Sovjetiska bostadshus i Jerevan. Stadens bostadsmarknad domineras fortfarande av den här sortens byggnader.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Många armenier har till exempel blivit vräkta ur sina hyresbostäder för att ge plats åt ryssar. Det här är möjligt eftersom hyreskontrakt i Armenien oftast görs muntligt och förtroendet för överenskommelser är lågt.

Det här får många ryssar att känna sig obekväma.

– Ska jag vara ärlig så håller jag mig för mig själv, säger Fjodor, som jobbar med IT. Jag sitter hemma hela dagarna och jobbar och pluggar.

Fjodor studerar på distans på Helsingfors universitet. Han följer finländska medier och är mycket tacksam för Yles Selkouutiset.

Fjodor har svårt att hålla kontroll över sina känslor, han skakar av ilska. Han skäms för vad Ryssland gör och hur landet fungerar.

– De har gjort Stalin till en hjälte, säger han. För 20 år sedan visste alla att han var en mördare, men nu har folk valt en annan verklighet.

Också hans väninna prisar Selkouutiset – och skäms för dagens Ryssland.

Vilket land  gränsar i norr till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran.
Bildtext Armenien är ett litet land utan kust. Av grannländerna är det främst Azerbajdzjan i öster och Turkiet i väster som beter sig hotfullt mot det lilla landet med 3 miljoner invånare, men också Iran tenderar att visa liten respekt mot Armenien. Armenien har ingen landgräns mot Ryssland (Georgien gränsar i norr), men Ryssland är tillräckligt nära geografiskt för att kunna hjälpa Armenien militärt – om Ryssland vill.
Bild: Mapcreator

Hon tycker dessutom att det är synd att många icke-ryssar beskyller alla ryssar för det som händer. Det gör till exempel hennes ukrainska vän.

– Hon säger att alla ryssar är skyldiga för att inte ha störtat Putin, men hur skulle vi ha gjort det? Ryssland har inte varit ett fritt land på länge. Förändringarna har skett gradvis och det var först när jag kom till Jerevan som jag insåg hur starkt förtrycket har varit.

För 20 år sedan visste alla att Stalin var en mördare men nu har folk valt en annan verklighet

Fjodor om hur Ryssland har förändrats under Putins tid vid makten

Det här sättet att tänka är inget jag stöter på när jag pratar med unga armenier, som till exempel Areg Hovakimjan, en annan armenier aktiv inom Green Green.

– Det är fantastiskt att se så många olika människor här. Allt blir så färggrant - och alla kontrasterna. Ryssarna kommer med så många progressiva tankar och idéer.

Areg Hovakimjan i närbild.
Bildtext Areg Hovakimjan
Bild: Gustaf Antell / Yle

Jag vill till Ukraina för att försvara mitt land, men de litar inte på mig – jag kommer att försöka komma in i Ukraina på nytt, men än så länge har jag det bra här i Jerevan

Valentin, ukrainare som bodde i Ryssland tills han flydde till Jerevan
Valentin, ukrainare från den ukrainska minoriteten i Ryssland.
Bildtext Valentin, som hör till den ukrainska minoriteten i Ryssland.
Bild: Gustaf Antell / Yle