Svenskar döper om naturgas till fossilgas och vi uppmanas göra detsamma
Sluta tala om naturgas som om den var rentav naturvänlig eller oproblematisk. Den svenska språkmyndigheten vill hellre tala om fossilgas. Det ordet ska nu börja användas också i Finland.
Det är en stor och kontroversiell LNG-tanker som lägger till i Ingå hamn. Den nedkylda flytande naturgasen välkomnas av många, eftersom den ger värme, elektricitet och drivmedel. Den ersätter rysk importgas som tidigare användes.
Men naturgas är inte naturvänlig. Utsläppen av koldioxid är visserligen mindre än från kol eller olja. Men det är fortfarande ett fossilt bränsle, huvudsakligen metan, som många vill att vi ska kunna lämna kvar under markytan.
Den globala uppvärmningen gör det nödvändigt att vara noggrannare med termerna.
Sverige reviderar termerna
Man kan tala om nya miljöbud i det svenska språket. I Sverige har språkvårdsmyndigheten beslutat att ersätta beteckningen naturgas med fossilgas. Det ska bättre förklara att det här inte är naturvänlig hållbar energi, utan fossilgas från en icke förnybar energikälla.
Åsa Holmer förklarade i Sveriges radio varför myndigheten inte längre rekommenderar naturgas som begrepp. Vi borde sluta tala förskönande om naturgasen och ge intrycket av något naturligt och hållbart, anser hon.
– Många missförstår ordet naturgas och tror att det kanske är synonymt med biogas. Natur som förled ger en slags positiva konnotationer till något som är hållbart och väldigt bra, rentav värt att satsa på för att det är naturligt, sa Åsa Holmer, språkvårdare i fackspråk och terminologi på Institutet för språk och folkminne, till SR.
”Ökade kunskaper om fossila bränslen”
Enligt den reviderade hållbarhetstermlistan från Institutet för Språk och Folkminnen (ISOF) konstateras att naturgas länge har varit den mest etablerade termen i svenskt språkbruk. I takt med ökade kunskaper om hur fossila bränslen bidrar till den globala uppvärmningen ser ISOF ett behov av en mer genomsynlig benämning för gasen.
Termen fossilgas har börjat användas i allt större utsträckning av aktörer på olika nivåer i samhället, konstaterar ISOF. En annan nackdel med termen naturgas är att den kan sammanblandas med termen biogas, eftersom betydelserna av förleden natur- och bio- ligger nära varandra. Risken för sammanblandning mellan termerna fossilgas och biogas är väsentligt mindre.
ISOF räknar upp också andra uttryck. Där användningen står i fokus används ibland fordonsgas eller energigas i stället för fossilgas. Flytande fossilgas benämns ibland i svenskt språkbruk med den engelska förkortningen LNG (liquified natural gas).
En äldre benämning för fossilgas är jordgas, och den sägs också vara ett ord som används i finlandssvenskan, inspirerat av finskans ”maakaasu”.
Finland följer efter
Den finlandssvenska mediespråksgruppen, med språkvetare, translatorer och journalister, har behandlat frågan i slutet av november. Där tänkte man i samma banor som i Sverige, bekräftar miljöjournalisten Peter Buchert på Hufvudstadsbladet.
– Våra tankegångar går lika som i Sverige, att naturgas kan uppfattas som en förskönande benämning som man dessutom kan blanda samman med biogas. Vi kom fram till ska att vi göra lika i Svenskfinland och använda ordet fossilgas parallellt med naturgas, säger Peter Buchert.
I samband med mediespråksgruppens behandling insåg han att ordet naturgas kan leda fel.
– Jag är så van vid ordet och hade inte tänkt på det. Men under diskussionen kom det fram att det kan låta som om naturgas är bra för naturen, trots att den är problematisk för klimatet. Då kan det vara bra att ändra. Fossilgas är ett ganska bra ord, eftersom det är fråga om ett fossilt bränsle.
Buchert kan gott tänka sig att använda det.
Når knappast finländskt lagspråk
Den finländska lagstiftningen innehåller över trettio lagar där naturgasen nämns. Inte en enda handlar om fossilgas. Peter Buchert tror inte att lagstiftningen kommer att ändras speciellt mycket bara för att man inför en ny synonym, och det är enligt honom ingen större brådska.
I Sverige verkar det som om man har gått ett steg längre. Men i Finland måste man ta hänsyn också till finsk lagstiftning.
– Det är viktigt att vi i finlandssvenskt språkbruk håller oss till samma regler som det rikssvenska. Språken ska inte skilja sig från varandra onödigt mycket. Det har ett egenvärde att använda samma ord när det är möjligt, och vi talar om allmängiltiga begrepp, säger Peter Buchert.
Det finns ändå så många termer som måste hållas finländska, eftersom lagstiftningen kan vara annorlunda och använda andra ord och begrepp än i Sverige.
– Det kan vara lite knepigt att nöta ut ett begrepp som är väldigt inövat. Det är lättare med helt nya ord som inte hade någon motsvarighet från förr. Men nya ord och begrepp som ersätter gamla kan vara svårare. Därför händer det inte så ofta.
Språket kan också vilseleda
Ibland kan behovet att byta terminologi vara politiskt, eller åtminstone ett försök att försköna eller vilseleda lyssnaren/läsaren.
De klassiska exemplen är när man i Sverige ersatte ordet städerska med ”lokalvårdare”, eller talade om ”trivselvärdar” i stället för väktare. Exemplet Vitryssland som blev Belarus hade en politisk förklaring, där vi följde Sverige, säger Peter Buchert.
Men den här gången handlar det inte om politik, enligt Peter Buchert. Det är inte ett led i en miljökampanj, vilket någon klimatskeptiker kanske kan tro.
