Ungefär 400 000 finländare har någon form av diabetes – Tongåvan samlar in pengar för Diabetesförbundet
I Finland har ungefär 50 000 personer typ 1-diabetes och ungefär 350 000 personer typ 2-diabetes. Diabetesförbundet stöder diabetiker och deras familjer.
Diabetes är en grupp sjukdomar där högt blodsocker är den gemensamma nämnaren. Sjukdomen karakteriseras av att produktionen av hormonet insulin har upphört i kroppen, att insulinutsöndringen är för liten eller att insulinet har nedsatt effekt.
Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 (juvenil diabetes, ungdomsdiabetes) och typ 2 (åldersdiabetes, vuxendiabetes).
Vid typ 1 måste den upphörda insulinproduktionen ersättas med livslång insulinbehandling.
Vid typ 2 är det A och O att minska risken för artärsjukdom med hjälp av behandling för högt blodsocker, högt blodtryck, onormala blodfetter och koagulationsfaktorer.
I Finland har ungefär 50 000 personer typ 1-diabetes och ungefär 350 000 personer typ 2-diabetes. Dessutom räknar man med att det finns cirka 100 000 personer med typ 2-diabetes som inte har diagnostiserats med sjukdomen.
Diabetesförbundet i Finland bevakar diabetikernas intressen och sprider information om sjukdomen.
Stöd Diabetesförbundet
Betala in via konto FI13 5732 2620 0201 64 / Suomen Diabetesliitto, referens 900951
Ring till donationstelefon 0600 09 09 09 (20 €/ samtal)
Skicka donations-sms: skriv 10DIABETES och skicka till numret 16588 (10€)
Törst, mycket kissande och avmagring avslöjade sjukdomen
Anders Laurén har en 45 år lång erfarenhet av diabetes. Hösten 1977 fick hans två år yngre bror diagnosen diabetes typ 1. Lillebror var då 12 år gammal.
Åtta månader senare misstänkte Anders att han hade drabbats av samma sak.
– Jag drack mycket, var törstig hela tiden, kissade mycket och gick ner i vikt, minns Laurén.
På 70-talet kunde man inte mäta blodsockerhalten med snabbtest hemma så han lånade broderns test för socker i urinen. Och jo, han hade socker i urinen.
Han blev intagen på sjukhus och fick diagnosen diabetes typ 1. Laurén hade nyligen firat sin 15-årsdag.
– Det är ju aldrig rätt tidpunkt att få en sjukdomsdiagnos och visst var det jobbigt att som 15-åring vara tvungen att lägga om sin livsstil och börja injicera insulin.
Ingen i deras släkt hade diagnostiserats med diabetes 1, så brödernas diabetesdiagnoser kom som en överraskning.
Diabetes gick i arv
År 2003 upptäckte Anders Laurén och hans fru att deras 6-åriga son drack och kissade hela tiden, och gick ned i vikt.
De mätte fasteblodsockret på sonen och det visade sig vara skyhögt.
Vid födseln hade det i samband med förlossningen tagits navelblod hos deras båda barn, för att undersöka om de hade vissa gener som kunde indikera risken för att i framtiden insjukna i diabetes. Inga sådana gener hittades.
Men trots det fick sonen diabetes.
Anders Laurén berättar att vården och tekniken kring vården har gått framåt enormt sedan han själv insjuknade.
– Numera finns det insulinpumpar och smarta blodsockermätare. Dessutom finns helt andra möjligheter att reglera blodsockret och man behöver inte följa dieter och tänka på att äta vid vissa klockslag, säger Laurén.
Lokalföreningarna ger kamratstöd
Diabetesförbundet består av lokala diabetesföreningar. Diabetesförbundet finansierar olika projekt, publicerar vårdguider och ger ut en tidning - med svenskspråkig bilaga.
De lokala föreningarna jobbar på gräsrotsnivå med diabetikerna. I praktiken handlar det om kamratstöd och att få information och erfarenheter av andra i samma läge.
– Det är viktigt att man känner att man inte är ensam i sin situation, konstaterar Anders Laurén.
Insamlingen inleds i Tongåvan 30.12.2022 och pågår hela januari 2023.
Tongåvan hör du i Yle Vega fredagar kl 19.22 - 22.00.