Ny teknologi ska underlätta valet av rätt medicin till cancerpatienter i framtiden – Pargasbördiga Sandra Jernström jobbar med projektet i Paris
Cancer blir en allt vanligare sjukdom, men trots att många överlever cancer i dag, är det en utmaning att hitta rätt cancermedicin. Det vill cancerforskaren Sandra Jernström hitta en lösning på.
Jernström, som är född och uppvuxen i Pargas, håller för tillfället på att utveckla en teknologi, som ska göra det lättare att individanpassa cancermedicineringen för cancerpatienter.
För ungefär fyra år sedan vann Jernström ett pris på 100 000 euro i Skolar Awards pitchningstävling för sin idé att att individanpassa cancermedicineringen. Då jobbade Jernström på Karolinska institutet i Sverige, men numera jobbar hon på ett uppstartsföretag i Paris, där hon själv är delägare.
– Jag jobbar fortfarande med samma saker, men ungefär ett år efter att jag fick priset fick min kollega ett nytt jobb i San Fransisco och då introducerade han mig till forskningsteamet i Paris. Han visste att de jobbar med en liknande teknologi, men att de behövde någon som kände till cancer. Det är på grund av det som jag numera är i Paris, säger Jernström.
Nu ska teknologin testas på franska sjukhus
Jernström är med och utvecklar ett instrument, där man kliniskt kan testa hur effektivt olika läkemedel är för en viss typ av cancer. Det hela går ut på att man tar en bit av biopsin från en cancerpatient och med hjälp av teknologin gör den lilla biopsibiten till cirka tusen microtumörer.
– De här microtumörerna får olika läkemedel och sen kan vi följa med mikroskopi hur microtumörerna ser ut efter en vecka. Om tumörerna växer bryr de sig inte om läkemedlet, alltså läkemedlet fungerar inte. Men om de dör, kan det här läkemedlet vara effektivt för den här typen av cancer, säger Jernström.
Det första året på Karolinska institutet gick främst åt till att utveckla själva teknologin. I Frankrike har teknologin finslipats och testats och härnäst är det dags att testa instrumentet på sjukhus i Frankrike.
– Vi har nu alfaversioner av vår teknologi och vi har installerat instrumentet på några sjukhus i Frankrike. Tanken är att det ska kunna köra de här testerna på sjukhusens laboratorier. Vi försöker samla in klinisk validering. Alla våra samarbetspartners har tillgång till patientmaterial från patienter som behandlas just nu. Meningen är att vi ska samla ihop material, för att bevisa att vår produkt verkligen fungerar, säger Jernström.
Det instrument som Jernström är med och utvecklar kan även undersöka om en cancermedicin kan vara effektiv behandling för också andra former av cancer.
– Tidigare tänkte man att cancer är specifik för olika organ, men i dag har vi kommit fram till att det kanske inte är så. Oavsett vilket organ cancern kommer ifrån, kan den ha en väldigt liknande molekylär karta och då blir det naturligt att man också vill testa andra läkemedel, säger Jernström.
Målet är att på sikt hitta en samarbetspartner i Norden
Jernström har studerat vid Åbo Akademi i Åbo och i Oslo i Norge. Hon har jobbat på Karolinska Institutet i Sverige och nu är hon delägare i ett uppstartsföretag i Paris i Frankrike.
Jernström tycker att cancerforskningen ser ganska lika ut i alla länder, men att forskarna jobbar i ganska små kretsar. Många av hennes forskarkolleger i Frankrike, känner inte nödvändigtvis till stora cancerforskare i Norden. Däremot tycker Jernström att det finns skillnader mellan akademisk forskning och forskning på ett företag.
– Den största skillnaden är att vi är ett helt team som fokuserar på ett projekt, det vill säga att få teknologin att göra det vi vill att den ska göra och få den ut på marknaden. I akademisk forskning har du lätt femtio olika projekt, för du har fått finansiering från många olika källor och då blir tiden väldigt splittrad. Oftast går det kanske lite långsammare framåt i akademisk forskning, men fördelen med akademisk forskning är att du kan fördjupa dig i detaljerna. Utan akademisk forskning tror jag inte att någon inom biobranschen skulle klara sig, säger Jernström.
På sikt hoppas Jernström även hitta samarbetspartner i Norden.
– Jag började min karriär på VTT i Åbo. Jag har kvar mina kontakter och vi har haft och har flera möten inbokade med mina kontakter här. Hittills har vi inte haft kapacitet till att utöka projektet, men i samband med nästa investeringsrunda hoppas vi kunna stärka oss i Norden och kunna inleda ett samarbetsprojekt, säger Jernström.
När kan vi i så fall se det instrument som ni utvecklar på finländska sjukhus?
– På de finländska sjukhusen tror jag tyvärr inte att det kommer att bli verklighet under de närmaste fem åren, men när det gäller klinisk prövning och forskning så hoppas jag att det sker inom ett och halvt år, säger Jernström.
Även om den teknologi Jernström är med och utvecklar främst är till för att testa sådan cancermedicin som redan finns, kan den i framtiden även användas för att testa nya cancermediciner.
Fortfarande måste många byta cancermedicin
Jernström hoppas att vi i framtiden ska bli bättre på att ordinera rätt cancermedicin till patienterna.
– Vi är inte särdeles bra på att välja rätt läkemedel åt folk och det känns otroligt onödigt eftersom det finns över 200 cancermediciner. Fortfarande behöver över hälften av patienterna byta läkemedel för att det inte fungerar på deras cancer. Det är redan 2023, vi måste kunna göra bättre än så, vi måste få cancer att bli en sjukdom man inte är jätterädd för längre.