ECB har slutat stödköpa statsobligationer men euroländerna säljer för full maskin – pressar upp räntorna ännu mer

Det nya året väntas föra med sig tumult i euroområdet. Återigen är det statslånen som ställer till det. Resultatet blir högre räntor och därmed dyrare lånekostnader än vad många regeringar räknat med.

En flodvåg av både gamla och nya statsobligationer väntas skölja över marknaden i år, förutspår Nordeas marknadsanalytiker.

Om man räknar ihop den sammanlagda nya låntagningen i alla euroländer 2023 blir den åtminstone lika massiv som den var 2022 – kring 500 miljarder euro räknar Nordea med. Låntagningen är lite mindre än under coronaåret 2020 men alltjämt mycket större än det var före coronapandemin.

Det som är tankeväckande, enligt Nordea, är att Europeiska centralbanken ECB ska minska innehavet av statsobligationer i år. Tidigare har ECB köpt ländernas statsobligationer i samband med stödoperationer. Nu ska det vara slut på stödköpen och resultatet är att ECB inte är att räkna med när de enskilda regeringarna är på säljsidan.

Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich sätter siffrorna i perspektiv:

– Det är sant att det samlade underskottet var cirka 800 miljarder euro coronaåret 2020, alltså mer än vi tror att det blir i år. Men 2020 höll ECB ännu på med stödköp. Man köpte upp statsobligationer för över 1100 miljarder euro. Nu köper ECB inte mer, vilket betyder att privata marknadsaktörer måste köpa upp statspapper av både de enskilda medlemmarna och ECB.

Vem är det som klarar av att köpa allt det här?

– Det är en bra fråga. Om priset är rätt finns det köpare. Om man tittar på vem som sålde mest när ECB höll på med sina stödköp så var det utomeuropeiska investerare. Det blir intressant att se om de återvänder till den europeiska marknaden och till vilka räntor i så fall.

– Resultatet blir hur som helst att räntorna stiger ytterligare för att statslånen ska kunna locka till sig köpare.

Finland får förbereda sig på tråkigt räntebesked

Det betyder dåliga nyheter också för Finland. I höstas chockhöjde Finansministeriet sin prognos för den förväntade räntenivån på statens tioårslån. Från att i början av året trott att räntan hålls vid nollstrecket både 2023 och 2024, tror tjänstemännen nu att tioårslånen i medeltal kostar kring 2 procent för nämnda år.

Frågan är om det räcker och om Finansministeriet i tillräcklig mån tagit i beaktande den kommande flodvågen av statsobligationer på marknaden.

Jan von Gerich verkar inte övertygad.

– De gör så bra prognoser som de bara kan. Men jag tycker att till exempel 2022 har visat hur fel det kan gå. Eller om man går tillbaka några år, till 2020, då det var helt omöjligt att försöka göra en prognos.

Finland hör ändå till de länder vars statsobligationer är populära bland placerare. Man litar förhållandevis starkt på att finska statslån är trygga placeringsobjekt.

Överlag ser inte ekonomer de stigande räntekostnaderna som ett katastrofalt problem i detta läge, men de innebär en viss njugghet i ekonomin. Pengar som staten tvingas betala för räntor är kunde användas till andra utgifter.

Dags att börja spara i räntefonder?

Däremot kunde småplaceraren kasta ett getöga på den kommande situationen. Högre räntekostnader för staterna kan betyda bättre avkastning för placeraren. Kan det måhända uppstå några lönsamma situationer i räntefonderna om trygga statsobligationer ger extra avkastning?

Jan von Gerich ger inga placeringsråd men säger att just det här är en av ECB:s avsikter när centralbanken höjer räntorna.

– Så här syns centralbankspolitiken i vardagsekonomin. När de höjer räntor är idén att också privata placerare ska tänka att aktiemarknaden inte är så lockande mer. De får avkastning på räntemarknaden och flyttar sina medel dit. Det är just så som penningpolitiken borde funka.

”Inte omöjligt att ECB höjer räntan mer än marknaden just nu tror”

På tal om ECB:s räntepolitik säger von Gerich att förväntningarna just nu är att man höjer den viktigaste styrräntan till 3,5 procent.

– Det är en måttlig förväntning, jag skulle inte bli förvånad om det går ännu högre. ECB-medlemmen, den nederländska centralbankschefen Klaas Knot, sade nyligen att man nu kommit halvvägs i räntehöjningarna. Räntan ligger på 2 procent nu, så var och en kan räkna ut vad han menade med det.

Och hur blir det med Euribor 12, går den högre än 3,5 procent?

– Det är helt möjligt, jag gissar att den gör det nu under början av året. Men hur länge den sedan stannar på så hög nivå är osäkert.

Är ECB:s räntepolitik på rätt spår tycker du?

– Om man får vara efterklok skulle det ha varit bra om de hade börjat höja tidigare. Då skulle man inte ha behövt höja så snabbt nu. Men om man ser hur fel de haft i sina inflationsprognoser förstår man att de hellre höjer för mycket och klart visar att man inte tolererar en hög inflation.

Man vill få ekonomin gå in i en mild recession så att också inflationen går ner. Hur stor är risken att ECB orsakar en värre lågkonjunktur med sin politik?

– Den risken finns absolut. ECB säger att man har en mild recession att vänta som ett resultat av räntepolitiken. Men man säger samtidigt att det man gör nu inte är tillräckligt för att få ner inflationen ner till acceptabel nivå. Det betyder att ECB indirekt menar att resultatet är någonting värre än en ”mild recession” om man ska nå inflationsmålet.