Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Sverige tar över ordförandeskapet i EU – Sverigedemokraternas regeringsställning väcker frågor

Uppdaterad 30.12.2022 09:23.
Moderatledaren Ulf Kristersson och Sveriges socialdemokratiska statsminister Magdalena Andersson framför varsitt podium med svenska och EU-flaggor i bakgrunden.
Bildtext Moderatledaren Ulf Kristersson övertog regeringsmakten av socialdemokraternas ordförande Magdalena Andersson. Samtidigt kom Sverigedemokraterna in i Regeringskansliet, utan ministrar men med makt också över EU-politiken.
Bild: Henrik Montgomery / EPA

När Sverige blir ordförande för Europeiska unionen prövas den nya borgerliga regeringens handlingskraft och kompromissvilja. Sverigedemokraternas starka inflytande på regeringen verkar väcka ryckningar i Brysseldiplomaternas ögonbryn.

Frågor kring Ryssland och Ukraina dominerar Sveriges program för ordförandeskapet, på grund av krigsallvaret.

Men den nya borgerliga regeringen i Sverige har förväntningar om att lösa många andra frågor. Den europeiska ekonomin och konkurrenskraften dominerar, men också frågor kring rättsstaten och demokratin samt miljö- och skogsfrågor.

Journalisten Jacob Hederos på nättidningen Altinget tror att det kan bli ett bra halvår trots oenighet.

– Det är verkligen fullt möjligt, och de har haft tid att preppa sig. De har haft tid att lära sig under de gångna åren, säger Jacob Hederos om den borgerliga regeringens ministrar som visserligen är nya på sina poster.

Men många har haft tid i riksdagens opposition att jobba med sina specialfrågor.

Frågetecken om Sverigedemokraternas EU-duglighet

Det väckte frågetecken när den nya regeringen tillträdde. Den baseras till stor del på stöd från Sverigedemokraterna. Men de har haft en EU-kritisk linje och avvikit från de övriga partiernas enighet i många frågor.

Frågan är om partierna i den svenska regeringen kan och vill kompromissa sinsemellan, och om de sedan kan kompromissa i ordförandeskapet och ge avkall på de egna åsikterna för det gemensamma bästa.

– Man vet inte riktigt var man har den svenska regeringen längre, säger Jacob Hederos.

Han har skrivit flera artiklar i Altinget om regeringens ”Tidöavtal”, grunden för regeringsprogrammet. Avtalet visar sig ha bilagor som utökar frågorna där Sverigedemokraterna ges inflytande, bland annat på klimatområdet.

I synnerhet liberalernas ledamöter i EU-parlamentet har också tvingats förklara för sina partikamrater i Bryssel hur de kan samarbeta med Sverigedemokraterna.

Sverige visas upp för hela Europa

Det är en hel del prestige i att ha ordförandeskapet och leda 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och 150 möten i Sverige. Samtidigt kan man visa upp den svenska skogen, för att få mer gehör för den nordiska skogslinjen som inte riktigt får förståelse i resten av Europa. Ordförandeskapet kan så frön för framtiden även om man inte får igenom allt, tror Jacob Hederos.

De flesta mötena i Sverige hålls i en konferenslokal i närheten av Arlanda flygfält, för bättre säkerhet och enklare trafikarrangemang för de utländska gästerna. Enligt Sveriges radio kommer notan att blir stor, i synnerhet för polisinsatserna.

Ordförandeskapet inleds storstilat den 12–13 januari då hela EU-kommissionen reser till Kiruna. Den nyflyttade, nybyggda stadskärnan ska invigas. Där är också kungen med.

Kommissionärerna och medföljande tjänstemän och journalister har uppmanats att klä sig för sträng kyla, där mössa och vantar är ett måste. Så långt norrut har kommissionen knappast tidigare mötts, men det ger publicitet för de arktiska områdena.

Stora förväntningar trots minskad betydelse

I Stockholm är förväntningarna stora för det svenska ordförandeskapet i EU.

Men medlemsländernas roterande ordförandeskap i Europeiska unionen har minskat i betydelse. Dels blir det mer sällan, då medlemsländernas antal har ökat.

Flera fasta ordförande har tillsatts i stället för medlemsländernas roterande ordförande. Därför behöver Sverige inte längre ha ansvaret för EU:s utrikespolitik och uttala sig om varje händelse i världen. Det sköts vid EU:s egen utrikestjänst i Bryssel.

Det blir ändå ett halvår som domineras av krig och energikris, Ryssland och Ukraina. Sverige understryker vikten av säkerhet. Prioriteringarna handlar om fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina och ett närmande mellan EU och Ukraina.

"Sverige vän med alla under nästa halvår"

5:30
Journalisten Jacob Hederos och EU-ambassadör Lars Danielsson i radioinslag.

Viktigast få slut på kriget, men det klarar inte EU eller Sverige

– Den viktigaste uppgiften är att få ett slut på kriget i Ukraina på ett rimligt sätt, men det kan varken EU eller det svenska ordförandeskapet åstadkomma. Men det behövs beslut som visar för människor att EU kan hjälpa till att oss ur den ekonomiska krisen, säger Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson, intervjuad i en podcast från Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS.

Den nya regeringen i Sverige försöker lyfta också andra frågor, trots att det handlar bara om ett halvår. Sveriges strävan är att göra ett lite bättre EU, säger Lars Danielsson. En fråga som ligger nära den svenska regeringens hjärta är migrationsfrågorna och den gränsöverskridande ekonomiska brottsligheten.

Lars Danielsson var hög tjänsteman redan första gången Sverige hade ordförandeskapet år 2001, med Göran Persson (S) som statsminister. Mycket har förändrats sedan dess, med allt fler medlemsländer, ett större EU-parlament och en allt mer populär EU-kommission. Ambassadören tänker vara vän med alla under det följande halvåret.

”Vi älskar alla”

– Det handlar om en enda sak. Vi älskar alla, vi pratar med alla och försöker förstå allas intressen, men vi kan inte vara alla till lags. Man kan inte göra som alla vill, utan måste ha en egen uppfattning som samtidigt är alla 27 medlemsländers uppfattning, säger Lars Danielsson i podden.

Danielsson påpekar att ordförandetiden är speciell. EU närmar sig slutet av valperioden, både parlamentariker och kommissionärer vill bli omvalda.

Valrörelser brukar stöka till saker, det blir inte alltid superrationella överväganden som görs på alla håll, säger yrkesdiplomaten Lars Danielsson inför EU-valet i juni 2024.

Så fungerar EU:s ordförandeskap

Varje land har ordförandeskapet i EU för ett halvår, enligt ett roterande schema. Sveriges tar ansvaret från den 1 januari till slutet av juni.

Ledarskapet gäller EU:s ministerråd som leds av en minister från det land som för tillfället har ordförandeskapet.

Medlemsländernas ministrar diskuterar, samordnar och beslutar om EU-lagstiftning och budgetering inom ministrarnas ansvarsområden.

Sverige har haft EU-ordförandeskapet två gånger tidigare, år 2001 och 2009.

Sverige (och Finland) har varit medlem i EU i närmare 30 år. Finland var senast ordförande 2019. Det tar 14 år till nästa gång, eftersom EU nu har 27 medlemmar.

Länderna har fått mindre ansvar under ordförandeskapet. När det var färre medlemsländer fick de oftare ta det roterande ordförandeskapet. I framtiden kan det bli rentav 35 medlemsländer.

I stället för roterande medlemsländer har Europeiska rådet, det vill säga statsministrarnas möten, en permanent ordförande, Charles Michel. Den ”höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik”, Josep Borrell, leder utrikesministrarna och är samtidigt vice ordförande i EU-kommissionen.

Ministerrådet möts i tio olika konstellationer beroende på vilket ämne som avhandlas. Också många tjänstemän på olika nivåer möts inom EU.