Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Ljusfestivalen Lux Helsinki bjuder på en syntetisk naturupplevelse och rykande bilar ur krigets fasor

Från 2023
En leende mörkhårig man framför svarta stänger med rött ljus.
Bildtext Mediekonstnären Atte Olsonen från konstnärsgruppen Mechanit Project, som framför verket Koneistos på Lux Helsinki 2023.
Bild: Jenny Jägerhorn

Årets ljusfestival bjuder på 30 olika konstverk med förändring som tema. I Mechanit Projects verk Koneistos får maskinernas orkester levande drag.

Under årets mörkaste tid behöver många av oss lite extra ljus i tunneln. Från och med onsdag sparkar ljusfestivalen Lux Helsinki åter igång, då omkring en halv miljon besökare vallfärdar till den årliga folkfesten i centrala Helsingfors.

Femte gången gillt för mediekonstnären Atte Olsonen på ljusfestivalen Lux Helsinki

7:51

Temat förändring syns förutom i det konstnärliga innehållet också i förverkligandet. I stället för en enda rutt är det i år tre olika helheter av konstverk som äger rum i centrum av Helsingfors, i Gräsviken och Södervik – detta för att skapa mer utrymme för besökarna.

Under festivalen finns verk att se bland annat i Södervik, Gräsviken och i centrum av Helsingfors. De här verken är från Södervik. - Spela upp på Arenan

Ett par dagar innan onsdagens världspremiär för verket Koneistos träffar vi konstnärskollektivet Mechanit Projects på gamla Studenthuset vid Alexandersgatan i Helsingfors. Studentteaterns studio fylls av svarta metallstänger som omges av ett intensivt rött ljus.

Koneistos är en syntetisk naturupplevelse, där mekaniska ljudmaskiner och klättrande ljusmoduler spelar huvudrollen. Teaterscenens hundra kvadratmeter fylls med mekaniska maskiner och metallrör, och scenografin omringar publiken, säger den finlandssvenska mediekonstnären Atte Olsonen, som är facilitator för verket.

Det är femte gången gillt för världspremiären av verket.

– Premiären blev annullerad tre gånger på grund av coronapandemin och i våras blev turnén i Ryssland annullerad när kriget började. Vi är jätteglada att den äntligen blir av.

Tre män framför svarta stänger med en rökig och rödaktig bakgrund.
Bildtext Teo Lanerva, Atte Olsonen och Jani Hietanen från konstnärsgruppen Mechanit Project.
Bild: Jenny Jägerhorn

Inspiration från industrialismen

Industrialismens arv har verkat som inspiration för verket. Olsonen undersöker i sina verk hur växelverkan mellan mekanik och organismer fungerar i en miljö.

– Maskinernas orkester får levande drag i föreställningen. Femtio åskådare har möjlighet att i en timmes tid omges av föreställningen. Den är en meditativ vandring som för en stund fördunklar uppfattningen av tid och rum, säger Olsonen.

Sett ur klimatperspektivet kan en syntetisk natur också ge kusliga vibbar. För Koneistos med sig ett budskap om hopp, eller finns det i verket också ett varningens finger för mänskligheten?

– Tanken är att man inte ska behöva välja om man ser pessimistiskt eller optimistiskt på framtiden. I Koneistos finns också värme och skönhet. Men det är också en värld där kanske människan inte längre är i centrum, utan vi ser på naturen som helt och hållet gjord av syntetiska delar som maskinerna skapar.

Är det som att maskinerna har tagit över naturen?

– På sätt och vis. Hur ser naturen ut efter en eventuell apokalyps, vad finns kvar, vem lever där? Vad händer?

Lux Helsinki är ju som känt en ljusshow. På vilket sätt leker ni med ljuset i Koneistos?

– Vi leker med skuggor och färger. Vår scenografi består av trehundra meter aluminiumstång och vi har ljusmotorer som klättrar upp och ner längs med dem. En stor del av showen är de här svarta stängerna och skuggorna som dansar på väggarna när ljusen klättrar runt i scenografin.

Ett cykelhjul omringat av svarta stänger i rött ljus.
Bildtext Cykelhjul ger ljud i föreställningen.
Bild: Jenny Jägerhorn

Ljudvärlden i verket kommer från olika föremål som låter i Studentteaterns studio – ett gammalt cykelhjul, ett tvättställ och en gammal lampskärm.

– Ljudvärlden är i huvudsak byggd runt små elektromekaniska motorer. De kallas solenoidmotorer, och ger ett litet knäppande ljud ifrån sig. Omkring femtio av dem har fästs i stängerna.

Ett utbrunnet bilvrak på en mörk gata.
Bildtext Den tjeckiska konstnären Maxim Velčovskýs installation består av bilar som brunnit ner under kriget i Ukraina.
Bild: Tomáš Slavík

Utbrunna bilvrak från Ukraina

Utanför Musikhuset i Helsingfors kan man se konstverket The Physical Possibility of Death in the Mind of Someone Living. Den tjeckiska konstnären Maxim Velčovskýs installation består av bilar som brunnit ner under kriget i Ukraina.

De förstörda och utbrunna bilvraken har ägts av civila personer i Ukraina och beskriver krigets fasor. Verket har genomförts i samarbete med ukrainska ambassaden i Prag. Velčovskýs konstverk har tidigare visats i London på Victoria and Albert-museet och i Pompidoucentret i Paris.

”Det bästa med konstverket är att det inte kommenterar någonting, utan presenterar en annan verklighet för oss och ger oss möjlighet att studera den. Hur skört livet kan vara, hur vardagen kan förändras i en handvändning. Ett tankeväckande konstverk som får en att stanna upp. Som är sanning bara drygt tusen kilometer härifrån”, säger Lux Helsinkis konstnärliga direktör Juha Rouhikoski i ett pressmeddelande.

Hur går energisparandet då ihop med en massiv ljusfestival? Stuba Nikula, som är vd för Helsingfors evenemangsstiftelse som ordnar Lux Helsinki menar att ett stort evenemang är en bra sak med tanke på energiförbrukning.

– Folk förbrukar alltid energi på fritiden och ju fler som släcker lamporna och bastun hemma och tar sig till Lux Helsinki, desto bättre.

Utöver konstverkshelheterna i centrum, Gräsviken och Södervik finns ljuskonst också att se på Gamlasgården, Malms kulturhus, Stoa och Nordhuset. Årets ljusfestival äger rum mellan den 4 och 8 januari 2023, klockan 17–22. Programmet hittar du här.