Elektronik kan bli billigare i år – vi frågade experterna vad prognoserna betyder för vår plånbok

De flesta väntar sig att takten med vilken priserna stiger kommer att bromsas upp senare i år. Finansministeriet förutspår till och med att de ska börja sjunka. Priserna på elektronik kan vända nedåt, men matpriserna hålls höga längre.

I slutet av fjolåret publicerade Finansministeriet en prognos där de väntar sig att priset på energi och många varor kan sjunka i år. Det är inte alla som är lika optimistiska. Till exempel Finlands Bank spår inga prissänkningar.

Men Finansministeriet gör Finlands mest omfattande prognoser. Ingen annan beaktar lika många olika faktorer när de gör sina analyser.

Så om Finansministeriet har rätt är frågan vilka priser som kan sjunka i år.

Mikko Spolander som är överdirektör på Finansministeriet svarar att priserna elektricitet, bensin, diesel, transport, livsmedel och andra varor där energi är en stor kostnadsfaktor kan sjunka från dagens höga nivå.

Han hänvisar ändå till att Finansministeriets prognos förutspår att elpriserna kommer att fortsätta stiga under början av det här året även om råoljan redan har passerat sin pristopp. Elpriserna väntas börja sjunka först när vi närmar oss sommaren.

Elektroniken kan bli billigare

Annika Lindblad som är nationalekonom på Finlands Bank väntar sig att inflationen når sig topp under vintern och att prisökningen kommer att bromsas upp efter det.

– Det här beror främst på energipriserna som har varit den främsta orsaken till att priserna har stigit. Vi väntar oss att energibehovet minskar efter vintern och att energipriserna då sjunker så småningom. I Finlands Banks prognos väntar vi oss att energipriserna fortsätter att sjunka 2024 och 2025.

Andra orsaker till att inflationen småningom väntas sakta in är att flaskhalsarna inom produktionskedjorna lättar och de internationella transportkostnaderna har sjunkit.

– Båda dessa problem uppkom under pandemin. Det påverkar speciellt priserna på elektronik och hushållsapparater som kräver elektroniska komponenter, säger Annika Lindblad.

Över lag förväntas den ekonomiska tillväxten avta. Annika Lindblad påpekar att det leder till svagare efterfrågan och därmed lägre pristryck.

– Det påverkar många olika typers konsumtionsvaror och speciellt prisstegringarna på mera varaktiga konsumtionsvaror har bromsats upp på grund av den minskande efterfrågan.

Matpriserna förändras långsamt

Finansministeriet väntar sig att elpriserna inte längre driver på inflationen i slutet av året. Om elpriserna rentav börjar sjunka bromsar det upp inflationen.

Som Finansministeriet ser det kommer priserna på varor och livsmedel också att börja sjunka då de allt lägre energipriserna sänker kostnaderna för transporter. Prisnivån väntas ändå förbli på en högre nivå än före energikrisen.

Sari Forsman-Hugg är forskningschef vid det ekonomiska forskningsinstitutet Pellervon taloustutkimus PTT. Hon har tittat närmare uttryckligen på matpriserna.

– De steg verkligen ovanligt mycket under fjolåret. Också i år väntas priserna fortsätta stiga. Under början av året kommer maten ännu att öka med stora procenttal jämfört med motsvarande tid i fjol, men den ökningen kommer att plana ut.

Hon påpekar att de ökningar vi nu har sett i praktiken har gällt alla produktgrupper av livsmedel.

– Det finns en del variation i hur priserna kommer att utvecklas i fortsättningen. Det är ändå klart att kostnadsnivån inom matproduktionen fortsättningsvis kommer att vara högre än vanligt under en tid framöver. Det kommer att återspeglas i alla livsmedelspriser.

Orsaken är att det inom livsmedelsproduktionen finns det en ganska stor fördröjning då förändringar i produktionspriserna påverkar livsmedelspriserna.

– Det har man sett nu då priserna har stigit, men det gäller också omvänt. Om producentpriserna i något skede börjar sjunka kommer det också att synas i konsumentpriserna med fördröjning, säger Sari Forsman-Hugg.

Hon påpekar att kostnadsnivån inom jordbruket fortfarande är högre än normalt.

– Det finns mycket osäkerhet när det gäller årets gödselpriser. Det är också oklart hur länge elpriserna kommer att hållas mångdubbelt högre än normalt. Då producentpriserna i fjol snabbt har stigit exceptionellt mycket är det inte sannolikt att de skulle börja sjunka snabbt under de närmaste månaderna. Samtidigt väntas kostnadsökningen bromsas upp och det kommer så småningom att påverka också konsumentpriserna.

Efterfrågan påverkar matpriserna

Sari Forsman-Hugg betonar ändå att det är handeln som prissätter produkterna i matbutiken. Övriga aktörer i produktionskedjan kan inte påverka dem.

– Handelns prisbeslut påverkas av hur stor effekt priserna har på kundernas köpbeslut. Priserna kan stiga eller sjunka i olika takt i olika butiker. Också för tillfället finns det stora prisskillnader och en och samma produkt kan kosta ganska olika beroende på vilken butik man köper den i.

Hon väntar sig inte sjunkande priser förrän i slutet året eller kanske efter sommaren. Det finns många faktorer som gör bedömningen osäker.

– Det är oklart vad som händer i kriget i Ukraina. Det påverkar ju ekonomin i stort och livsmedelsproduktionen på många sätt. Priserna kommer också att påverkas av hur bra skörden blir i år. Priserna kan förstås också variera mellan enskilda produkter.

– Det är också bra att minnas prisökningen inte bara är ett inhemskt fenomen. Matpriserna har stigit över allt i Europa och tvåsiffriga prisökningar har varit vanliga ute i världen. Det betyder också att priserna på importerade råvaror och livsmedel har stigit.

Också kommande löneökningar kan höja matpriserna.

– Under de senaste åren har lönerna stigit ganska måttligt. Nu finns det säkert en press att höja dem mer än vanligt då löntagarnas köpkraft har försämrats i fjol då inflationen har varit så hög.