Avverkning i statens forskningsskog i Lappträsk väcker diskussion igen – skogen är en sällsynt oas för skogsfåglar

Organisationer både på nationell och lokal nivå ifrågasätter varför staten måste avverka gammal skog i Lappträsk. De är oroade över hur ingreppen ska påverka naturen och önskar skydda en större del av skogen.

Skogen som igen är på tapeten ligger ett stycke nordväst om Lappträsket, knappt tio kilometer från Lappträsk centrum.

Det är fråga om forskningsskog som staten äger, där Naturresursinstitutet Luke står för forskningen och Forststyrelsen för skötseln av skogen.

Greenpeace än en gång kritisk

Avverkningar i skogen har också tidigare väckte debatt, till och med bland riksdagsledamöter för drygt tio år sedan.

Nu väntar nya avverkningar bakom hörnet, vilket har fått bland annat Greenpeace att återigen reagera.

I ett blogginlägg ifrågasätter Matti Liimatainen, som är skogsansvarig på Greenpeace, de planerade avverkningarna i skogen. Han skriver att skogen till stor del består av gamla granar och att utredningar klassat skogen som en av Nylands värdefullaste för skogsfåglar.

Just nu planeras kalhuggning i ett område där duvhöken har revir och häckningsplats

Jari Lehtinen, Borgånejdens fågelförening

En förening som gjort flera utredningar i forskningsskogen är Borgånejdens fågelförening.

Föreningens inventeringar visar bland annat att skogen är tillhåll för både vitryggig och tretåig hackspett. I skogen förekommer också talltitan, en skogsmes som tidigare var väldigt vanlig men som numera är hotad.

– Beståndet av skogsfåglar har gått ner ganska mycket i Finland. Det här för att det inte finns gamla och murkna träd, som fåglarna behöver. Och sådant finns där, säger Jari Lehtinen och syftar på skogen i Lappträsk.

Lehtinen är vice ordförande i fågelföreningen. Han och de andra i föreningen skulle vilja föra en dialog med Forsstyrelsen och Naturresursinstitutet, i hopp om att kunna påverka avverkningarna i skogen.

– Vi har lokal kunskap och vet vad för slags fåglar där finns och var. Just nu planeras kalhuggning i ett område där duvhöken har revir och häckningsplats, berättar Lehtinen.

Förening: Behöver man avverka så här mycket?

Skogsområdet i Lappträsk är över 700 hektar stort. Av området är 250 hektar genreservskog för gran medan resten är forskningsskog.

I forskningsskogen finns ett litet område kring Loberget som är skyddat. Fågelföreningen skulle gärna se att skyddsområdet växer.

Enligt fågelföreningens uppgifter planeras avverkningar på sammanlagt 60 hektar. Jari Lehtinen förstår att en del avverkning kan behövas för forskning och för genreservskogen men frågar sig om det faktiskt krävs att nästan tio procent av skogen huggs ner.

– FN har just kommit ut med att vi ska skydda 30 procent av jordens yta. Lättast skulle det vara att börja med att skydda statliga skogar, säger Jari Lehtinen.

Går inte att skydda mera skog

Det är inte möjligt att skydda en större del av forskningsskogen, berättar Niklas Björkqvist, som är chef för skogsresurser och skogsbruksplanering vid Forststyrelsen.

Orsaken är att skogen är just forskningsskog och har varit det i många år. Det betyder att man har stor kunskap om skogsbeståndet i området och forskningen kan därför inte bara flyttas någon annanstans, säger Björkqvist.

Enligt honom finns det knappt 30 000 hektar forskningsskog i Finland och det är under en promille av hela skogsarealen i landet.

Han betonar att forskningsskogen i Lappträsk inte är naturskog, utan skogsbruk har utförts kontinuerligt i skogen under årens lopp. Skog har avverkats, gallrats och nyplanterats.

Stora insektangrepp

I skogen finns fler äldre träd än det normalt brukar finnas. Orsaken till det här är genreservskogen, där man velat ha många äldre träd som ger mycket frön, berättar Niklas Björkqvist. Träden är mellan 70–100 år gamla.

Just nu finns det lite för mycket gamla träd i skogen och det finns en risk att de dör, menar Björkqvist. Orsaken är granbarksborren, som fått ordentligt fäste i skogen.

Den här insekten angriper just gamla träd och angreppen har vuxit kraftigt de senaste åren. Risken är stor att insekten sprider sig ännu mer i skogen om Forststyrelsen inte ingriper, säger Björkqvist.

– Där är många hektar skog där nästan alla stora granar har dött. Speciellt området kring Loberget är väldigt utsatt.

Närmare en femtedel av genreservskogen avverkas

Det är fortfarande oklart när avverkningarna kommer inledas i skogen i Lappträsk. Exakt tidtabell beror lite på hur vintern framskrider, säger Niklas Björkqvist på Forsstyrelsen.

Åtminstone kommer en del träd som ska användas i forskning av tickor att avverkas i januari-februari, meddelar Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande (på finska).

Exakt hur stora avverkningar som planeras på hela området kan Niklas Björkqvist inte uppge. Men i genreservskogen torde det handla om mellan 10 till 20 procent av arealen.

Det handlar om olika avverkningsmetoder. En del områden gallras medan insektskadade områden kalhuggs. I genreservskogen finns det också äldre plantskog vars ursprung inte är lokalt, och därför måste den huggas ner, uppger Björkqvist.

Han motiverar den stora avverkningen med att avverkning som borde ha gjorts för några år sedan inte blev av. De stora insektskadorna påverkar också mängden skog som huggs ner.

– När vi far till ett område så försöker vi göra mera på en gång. Så att vi inte behöver komma varje år till samma ställe, förklarar Niklas Björkqvist på Forststyrelsen.

Forststyrelsen: Vi tar hänsyn till djurlivet

Han menar att Forststyrelsen och Naturresursinstitutet hela tiden har fört dialog med olika naturskyddsföreningar, bland annat Greenpeace och att dörren står öppen också för Borgånejdens fågelförening.

Forststyrelsen har fått in information och data om skogen från olika naturföreningar. Dessutom har Forststyrelsens egen specialist investerat mossor, tickor och lavar i området under hösten.

Djur- och växtlivet tas i beaktande och vissa områden i skogen kommer därför lämnas orörda, enligt Niklas Björkqvist.