Niinistö: Finland stöder inte Frankrike militärt
Finland stöder Frankrike på alla möjliga sätt, men på grund av lagstiftningen kan hjälpen åtminstone tillsvidare inte vara militär.
Det sade republikens president Sauli Niinistö under en presskonferens på tisdag eftermiddag.
Frankrike har officiellt bett de övriga EU-länderna om hjälp i kampen mot terrorism. Statsminister Juha Sipilä (C) har sagt att Finland är redo att stöda Frankrike i mån av möjlighet.
- Finlands svar är klart och egentligen framförde jag det redan i samaband med kondoleanserna. Vi stöder Frankrike på alla möjliga sätt, sade Niinistö.
Enligt Niinistö kan Finland samarbeta med Frankrike gällande bland annat informationsutbyte och myndighetssamarbete. Det gör man redan.
- Militärt kan Finland inte delta eftersom lagen inte tillåter det, sade Niinistö.
Bristfällig lag

Enligt Niinistö kom den "bristfälliga" lagstiftningen fram i samband med den svenska ubåtsjakten för ungefär ett år sedan, sade Niinistö.
Lagberedning pågår och enligt försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) torde den nya lagen vara färdig i början av 2016.
På frågan om varför Finland inte redan har fått lagändringen till stånd, svarade president Niinistö:
- Det tar ju tid att få den färdig, men jag tror att den här situationen betyder att man nu tar det mycket allvarligt.
Hopp om att lösa Syrienkrisen
Frankrikes president François Hollande framförde sin hjälpbegäran till EU-länderna i ett tal i måndags. Rysslands president Vladimir Putin bekräftade i sin tur i dag att det låg en terrorhandling bakom flygplanskraschen på Sinaihalvön.
Enligt president Niinistö finns det nu liknande tongångar i bägge presidenters uttalanden och det kan betyda framsteg gällande en lösning i Syrienkrisen.
Bägge presidenter visar stor beslutsamhet med att få bukt med terrorismen, sade Niinistö.
- Det är ett positivt tecken, även om det kanske inte leder till något konkret, sade Niinistö.
Klausulen viktig för Finland
I riksdagen ställde sig många politiker positivt till den så kallade solidaritetsklausulen, och betonade dess roll i ett omvänt läge - om Finland en dag befinner sig i kris och behöver hjälp.
- Det som jag ställer mig frågande till är att Finlands lagstiftning förbjuder att vi skulle delta i militära hjälpaktioner för Frankrike, men hur fungerar det om Finland blir anfallet och vi vädjar om hjälp. Hur många andra EU-länder har en liknande lag som förbjuder deras medverkan till att hjälpa Finland konkret? sade kristdemokraten Peter Östman.
Också finansminister Alexander Stubb (Saml) betonade lagen ur finländsk synvinkel.
- För ett litet land som Finland, som inte är med i Nato, så lönar det sig alltid att understryka vikten av den här klausulen, sade Stubb.
SFP:s ordförande Carl Haglund ansåg att hjälpen till Frankrike i första hand inte kommer att vara militär utan samarbete mellan civila myndigheter som polis, gränskontroll och säkerhetstjänst.
- Krisen är allvarlig, just den typen av kris som klausulen är tänkt för. Jag hoppas och tror att Finland med alla andra EU-länder visar att vi står vid Frankrikes sida, sade Haglund.
De grönas Pekka Haavisto sade i sin tur att det är positivt att man påminner om solidaritetsklausulen i Europa.
- Många har varit skeptiska till om det fungerar. Men nu gäller det frågan om vad olika länder kan göra och speciellt EU:s inre säkerhet, sade Haavisto.
- Jag tror inte vi kan göra militära åtgärder i Syrien, men vi kan göra mycket med underrättelse, tillade Haavisto.