Skolpsykologer och kuratorer har ännu inte tillgång till elevinformation i Wilma – men Wilma fungerar ändå som en kommunikationskanal

Ännu finns det ingen lösning på problemet om skolpsykologernas och kuratorernas användarrättigheter för skolornas informationssystem Wilma, trots att eleverna på måndag återvänder till skolorna efter jullovet.

Från årsskiftet har skolpsykologer och kuratorer inte rättigheter att komma åt elevinformation via Wilma.

I och med att elevvården i skolorna flyttats över till välfärdsområdet har skolpsykologer och kuratorer inte rättigheter att komma åt elevinformation via Wilma.

Det innebär att psykologer och kuratorer exempelvis inte kan kommentera pedagogiska dokument via Wilma, eller följa med elevers skolfrånvaro.

Elevvårdens rättigheter till Wilma ses över – kan leda till ökad arbetsbörda både för elevvården och för skolornas personal

Viktigt att skolpsykologen finns i skolan också i framtiden.

Välfärdsområdena väntar på nationella anvisningar för hur de ska lösa situationen. Det är fortfarande oklart när man får en lösning på dilemmat.

– Vi är oroliga eftersom det här försvårar det dagliga arbetet för kuratorer och psykologer. Den bästa lösningen vore att elevvården skulle få tillgång till Wilmarättigheter som tidigare, säger Petri Tiitta, ledande skolpsykolog vid Åbo stad.

I en insändare i tidningen Åbo Underrättelser sägs att Wilma-soppan beror på ny lagstiftning om digitala tjänster, men det håller jurist Heidi Ruonala vid Utbildningsstyrelsen inte med om. Hon säger till Yle Åboland att det inte borde uppstå problem med Wilma. Enligt henne kunde välfärdsområdets anställda fått behålla sina rättigheter till Wilma efter årsskiftet, bara personerna har rätt att behandla sådana uppgifter och man kan försäkra sig om att systemet är lagenligt uppbyggt.

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, THL, samt Utbildningsstyrelsen börjat utreda vilka alla uppgifter olika yrkesgrupper behöver och vilka lösningar det finns för att så enkelt som möjligt komma åt dessa uppgifter. Efter det kan ministeriet avgöra om det behövs ny lagstiftning.

Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen, hoppas på en snabb lösning i frågan.

– Om man säger det helt krasst, så borde det ju ha varit i skick från och med övergången till välfärdsområdena den första januari.

Familjer kan fortfarande höra av sig till elevvården via Wilma

Elevvården kommer fortfarande ha tillgång till plattformen Wilma, men endast som ett kommunikationsredskap, förklarar Tiitta.

– Det går fortfarande att höra av sig via Wilma, per telefon eller e-post, berättar Petri Tiitta, som ändå bekräftar att det ofta för elevvårdspersonal är svårt att kunna svara i telefon.

Torsell understryker också att elevvårdens funktion finns kvar som tidigare trots att man i vissa fall blir tvungen att ta till andra kanaler för kommunikation.

– Jag tror inte att det uppstår några akuta faror. Men det blir krångligt att hitta sätt för att få informationen att löpa tills man får de digitala funktionerna på fötter eller vet vad man har rätt att öppna i Wilma, funderar Kurt Torsell.

Kommer familjerna att lägga märke till övergångsperioden?

– Kommunikationen har inte försvunnit, men det kan bli krångligare under övergångsperioden, säger Torsell.

Därför finns det skäl att vara uppmärksam på att utredningar, remisser och dylikt fortskrider som de ska.

– Om man märker att något inte går vidare råder jag att vara i direkt kontakt med ansvarspersonen i fråga per telefon, ansikte mot ansikte eller e-post. Man behöver kanske vara mer vaken och följa med om allting inte fortskrider som vanligt, och höra av sig.

Kritiska röster från facket och elevvårdspersonal

Bland annat har ordförande Inger Damlin och vice ordförande Pamela Leka från Finlands svenska lärarförbund riktat kritik mot beslutsfattarna i en annan insändare i tidningen Åbo Underrättelser. De kritiserar bland annat att det förekommer mycket oklarheter i situationen och inga tydliga instruktioner.

Torsell tror att ärendets vikt och att problematiken har fått medial uppmärksamhet också kan leda till att saken tas till behandling i rask takt.

– Det här är ju en jätteviktig fråga. Informationen mellan kurator, psykolog, familjer och skola behöver fungera. Vi talar om ytterst viktiga ärenden som är viktiga för eleverna själva och familjerna på alla plan. Det är första prioritet att få det här löst, säger Torsell.

Enligt Torsell är det de ansvariga ministerierna och dataombudsmannens kansli som utreder ärendet.

Oklarheterna ökar arbetsbördan för skolpersonal

På olika håll i landet funderar skolpsykologer och kuratorer över hur man nu ska utföra det dagliga arbetet utan lösningar för de digitala rättigheterna på ett lagenligt sätt.

Elevvården har fortfarande rättigheter att komma åt samma elevuppgifter som tidigare, men övrig elevinformation som inte hör till de uppgifter elevvården har rätt att ta del av finns också tillgänglig på Wilma. Därför är det digitala redskapet Wilma ur spel för elevvården just nu.

– Det förutsätter mycket mer besvär för att utföra arbetet. Exempelvis måste man skriva ut de pedagogiska dokumenten och arbeta med dem i pappersform istället för digitalt, säger Tiitta.

När och hur saken löses är ännu oklart och det har heller inte kommit nationella anvisningar för hur man ska lösa det dagliga arbetet under övergångsperioden.

– Allt detta leder till stor press. Man måste förlita sig på lärare, rektorer och skolsekreterare för att skriva ut dokument, säger Tiitta.

Dilemmat är förutom större arbetsbörda även hur man ska göra det hela lagenligt. Skolsekreterarna får bland annat inte ta del av den konfidentiella information som skrivs ut, förklarar han.

I Åbo ordnas ett möte under veckan för att komma fram till lösningar och sända en signal till högre beslutsfattande organ.

Artikeln är kompletterad 9.1.2023 klockan 08:03 och klockan 10.28 med jurist Heidi Ruonalas kommentarer.